Kylfläns konstlast

Kylflänsen är för liten för att ta hand om 400 W kontinuerligt, och om man ska vara lite försiktig
och bara belasta med 1/2 märkeffekten går det åt 8 motstånd "lik förbaskat".

Skulle rekommendera att i stället hålla utkik efter en Bird eller Sierra oljekyld konstlast på 250 eller 500 W på
en loppis. Använde själv en Bird 8141 250 W last i många år för att felsöka/provköra 400 W SSA400 effektsteg, och om man bara bröt
effekten när man inte längre kunde ta i höljet (50 grader) så var det aldrig några problem.
 
Ok får använda kylflänsen till något annat projekt istället tack för hjälpen iallafall mvh sm0ydo
 
Jaha det är en sån här som jag ska leta efter
 

Attachments

  • nedladdning.jpeg-5.jpg
    nedladdning.jpeg-5.jpg
    4,9 KB · Views: 6
SM0YDO said:
.Caddock brukar ha icke induktiva motstånd på 100 W
Click to expand...
Jag kör utan vidare 150W i en 50W (kontinuerlig effekt) konstlast. Jag använder den för att stämma av slutsteget.
Man måste givetvis hålla koll på temperaturen men jag kan lätt jobba i flera minuter utan problem.

Nu har jag två 100 ohm 100W Caddock motstånd som jag parallellkopplade för att få 50 ohm.
Dessa två motstånd fungerade utan vidare upp till 144MHz med låg VSWR.

2XCaddock 100ohm.jpg
Motstånden placerades på två 3mm tjocka aluminiumoxidbrickor för att reducera kapacitansen mot jord.
En liten induktans anslöts mellan kontakten och motstånden för att kompensera för kapacitansen.
Man ser en liten trådbygel mellan kontakten och motståndsbenet.
"Return loss" hamnade på bättre än -48dB upp till 30MHz och -30dB vid 144MHz.
Med ett "snyggare" montage med kortare ledare mellan motstånden bör man kunna få ner Return loss ytterligare på 2m bandet.
Som konstlast lär detta vara fullt tillräckligt nära 50 ohm för att kunna tillfredställa de flesta konstlastanvändare.
Med 200W tålighet borde 400W med begränsad tid vara fullt möjligt anser jag.
 
Hej hur långt räcker den här biffiga kylflänsen på 7 kg för att bygga sig en konstlast ? Mvh sm0ydo
 

Attachments

  • 20231226_011035.jpg
    20231226_011035.jpg
    1,2 MB · Views: 11
  • 17035499740515909808599237530438.jpg
    17035499740515909808599237530438.jpg
    1,1 MB · Views: 10
SM0YDO said:
Hej hur långt räcker den här biffiga kylflänsen på 7 kg för att bygga sig en konstlast ? Mvh sm0ydo
Click to expand...

Det beror på ;)

Skämt åsido, fundera först på om den ska vara konvektionskyld (passiv) eller fläktkyld. Likaså användningsprofil/ED ("Einschalt-dauer"), alltså om du ska köra effekt i den tio sekunder i halvtimmen eller konstant i timme efter timme.

Omsorgsfull och korrekt montering av motstånd(en) är också mycket viktig. Använder man motstånd av god kvalitet (som på bilden, de finns i lite olika storlekar och alternativa utföranden), korrekt monterade, så kommer kylflänsen för korta förlopp (enstaka sekunder) vara "oändlig", och då är det motståndet självt som begränsar. När kylflänsens temperatur stiger får man kika i kurvorna från motståndstillverkaren för att hålla sig inom rätt arbetsområde.

(Motstånden bör såklart också monteras inuti en HF-tät kapsling på kylflänsen...)

IMG_2662.jpeg

För att svara kort och slarvigt på din fråga: kylflänsen verkar vara stor nog för att klara av en effekt i storleksordningen från kanske 100W (passivt kyld, kontinuerlig drift) till kanske en handfull hundratal watt, med rätt förutsättningar. Berätta gärna för oss om utfallet av dina experiment! :)
 
Last edited:
SA5GHZ said:
så kommer kylflänsen för korta förlopp (enstaka sekunder) vara "oändlig", och då är det motståndet självt som begränsar. När kylflänsens temperatur stiger får man kika i kurvorna från motståndstillverkaren för att hålla sig inom rätt arbetsområde.
Click to expand...
Det här är viktigt att hålla isär.

De termiska data som står i databladen för kylflänsar och motstånd
gäller för "stationärtillståndet", alltså "i evighetens perspektiv".

1703586981869.png

1703587191251.png

Hur mycket ett motstånd "tål" vid kortvariga laster styrs av hur fort värmen hinner ta sig bort från själva motståndselementet,
och detta beror i sin tur på storlek på brickan, ytjämnhet och åtdragningsmoment.
En stor effektutveckling i ett litet utrymme gör att det blir riktigt varmt där innan värmen hunnit iväg.
När man bortsett från detta kan det bli en vanlig "dödsorsak" hos små effektmotstånd.
 

Attachments

  • 1703586704236.png
    1703586704236.png
    656,5 KB · Views: 3
Last edited:
SM0GLD said:
Jag kör utan vidare 150W i en 50W (kontinuerlig effekt) konstlast. Jag använder den för att stämma av slutsteget.
Man måste givetvis hålla koll på temperaturen men jag kan lätt jobba i flera minuter utan problem.

Nu har jag två 100 ohm 100W Caddock motstånd som jag parallellkopplade för att få 50 ohm.
Dessa två motstånd fungerade utan vidare upp till 144MHz med låg VSWR.

View attachment 9464
Motstånden placerades på två 3mm tjocka aluminiumoxidbrickor för att reducera kapacitansen mot jord.
En liten induktans anslöts mellan kontakten och motstånden för att kompensera för kapacitansen.
Man ser en liten trådbygel mellan kontakten och motståndsbenet.
"Return loss" hamnade på bättre än -48dB upp till 30MHz och -30dB vid 144MHz.
Med ett "snyggare" montage med kortare ledare mellan motstånden bör man kunna få ner Return loss ytterligare på 2m bandet.
Som konstlast lär detta vara fullt tillräckligt nära 50 ohm för att kunna tillfredställa de flesta konstlastanvändare.
Med 200W tålighet borde 400W med begränsad tid vara fullt möjligt anser jag.
Click to expand...
 
Hej jag kan inte Franska men jag har hört talas om Foureir annalys eller vad det Foureirer transformation men det vet jag ingenting om
 
Jean-Baptiste Joseph Fouriers banbrytande arbete "Théorie Analytique de la Chaleur" har direkt bäring på frågeställningen här.

Den ska ha kommit till genom att M. Fourier, som var privatlärd matematiker, hade suttit i kretsen av likasinnade
runt en eldstad och diskuterat filosofiska problem. En i sällskapet ska då ha tagit en eldgaffel och stuckit in den i de glödande kolen
och frågat sin värd "varför känner jag inte värmen omedelbart när järnet vidrört kolen?".
Fourier hade inget bra omedelbart svar, utan satte sig ner när gästerna gått och formulerade de första utkasten till värmeledningsekvationerna.

För att kunna lösa dessa partiella differentialekvationer fick han komma på ett sätt att lösa upp godtyckliga funktioner till summor av trigonometriska serier, och detta lade grunden till Fourieranalysen och Fouriertransformerna.
 
Vi som har rotat runt i olika motordrifter som typ på industrin strömriktare för Likströms motor har en aning om hur stora kylflänsar det kan vara till tyristor bryggor och en fläkt som kyler hela flänsen också
 
Vi har varit inne på det förut, men det kan vara intressant att upprepa:

Generellt sett så är det (mycket) stor skillnad på en kylfläns totala "effektivitet"/värmehanteringsförmåga om den på något sätt får hjälp, i förhållande till rent passiv konvektionskylning.

Åven en liten fläkt, (med knappt märkbart flöde) som nästan bara "byter luften" gör stor skillnad, och ett mer forcerat luft/gas/fluid-flöde (olja, vatten, propan, Fluorinert ;)) kan göra flera tiopotensers skillnad i effektnivå. Inom industriella tillämpningsområden, vid allt utom de lägsta effektklasserna (motordrifter, tåg, HVDC, liknande) används sällan/aldrig rent passiva lösningar, de blir helt enkelt inte kostnads-/utrymmeseffektiva.

Behöver man bli av med mer än kanske något enstaka tiotal Watt i förlusteffekt, så gör man klokt i att redan från början konstruera för någon form av fläktkylning.

För att få en uppfattning om hur mycket en/tio/hundra/whatever antal Watt egentligen "är", så är det ett förhållandevis enkelt experiment att ansluta ett lämpligt dimensionerat effektmotstånd (eller halogenlampa/motsv) till variabelt nätaggregat, och helt enkelt känna efter hur varmt det blir...

:)
 
Last edited:
Så det är en sån här fläkt som jag ska leta efter
 

Attachments

  • nedladdning.jpeg-6.jpg
    nedladdning.jpeg-6.jpg
    11,8 KB · Views: 6
SM0YDO said:
Så det är en sån här fläkt som jag ska leta efter
Click to expand...

Tror de kallades för "tangentialfläkt" i gamla ELFA-kataloger, en form av långsmalt utsträckt radial-/centrifugalfläkt.

Fördelar med denna fläkt-typ brukar vara låg ljudnivå, brett luftflöde, som kan passa bra ihop med den tidigare visade kylflänsen :) så det är nog ingen dum idé, om du hittar en sådan fläkt...
 
Man letar efter "tangentialfläkt" eller "laminarfläkt" som ger ett stort luftflöde med
låg hastighet. Sitter ofta i kaminer och liknande p.g.a. sin tysta gång.
 
Såg en bild på Tradera på ett kretskort till en Icom rigg som hade en sån där bred kylfläkt vid kretskortet
 
Bhiab har en radialfläkt i surplus listan jag har frågat på bilder på hur den ser ut om den kan passa på flänsen på kortsidan
 
Funderade på fläktarna ifrån en lapptoppkylare går att använda om man monterar dom på kortsidan
 

Attachments

  • 20231226_215639.jpg
    20231226_215639.jpg
    1,7 MB · Views: 2
SM0YDO said:
Funderade på fläktarna ifrån en lapptoppkylare går att använda om man monterar dom på kortsidan
Click to expand...

Ja, vad som helst som åstadkommer ett tillräckligt luftflöde kommer att lösa uppgiften.

Har du tillgång till en vridtransformator så kan den användas för att prova din konstlast. Börja med nånting i stil med 25-50 Watt, och känn efter hur varmt det blir. Öka sedan effekten stegvis, och låt motstånd-/kylfläns-/fläktkombinationen nå termisk fortfarighet mellan effektökningarna.

Mät gärna temperaturökningen, och plotta gentemot effekten i ett diagram.

Hur varmt som bör/kan tillåtas finns att läsa i motståndens datablad, men en god konstruktionsmässig tumregel är att inget ska bli så varmt så att man bränner sig om fingrarna, att hålla ner temperaturen är så gott som alltid mycket fördelaktigt ur driftsäkerhetshänseende.

:)
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top