Ja CBS du har missat något mycket viktigt! T-SPRIT vid Al.
I övrigr brukar jag göra saker du beskriver. Sticksågen uppochner är ett utmärkt sätt att såga Al utan att det bucklar sig.
Genom att klä sulan på sågen med vävtejp minskar reporna på plåten.
Med någon som står och penslar T-Sprit vid sågningen blir det ännu snyggare. ett sågblad som är väl skränkt underlättar.
Att ta upp stora hål i tjock Al plåt, exvis rackfronten går utmärkt med denna metod.
Att ha T-Sprit på filen ger en helt annan effekt, dessutom slipper du att göra ren filen med filkarda, bara att slå ur filen mot en träbit.
De finns lämpliga kylvätskor för bearbetning av de felsta metaller, men för handbearbetning kan man oftast köra torrt på mässing, järn och järnlegeringar (stål).
Koppar är lite klurigt att såga och borra i, här kanske någon har bra tips om kylvätska????
Plexiaglas är även det svårt att såga, borra, gänga och fila i, det behövs bara måttlig uppvärmning så fastnar sågen, åtgärder vid bearbetning av plexiglas är att såga och borra mycket långsamt.
Möjligen skulle mjölk vara till hjälp där.
(Mjölk är en sk emulsion som likande de oljeemulsioner som används i versktsäder). Jag menar komjölk.
Vid industriell bearbetning är det viktigt att uppnå höga hastigheter, tid är pengar, och kan ett hål borras snabbare, en axel svarvas snbbare och medd större skär, med lämplig kylvätska gör man så.
Ja till och med den gamla handvevade slipstenen som står bakom ladugården har kylvätska, vatten, vid slipning av knivar inför slakten. Liksom slipmaskiner i verkstäder.
Billackeraren använder vatteslippapper. Liksom radioamatören som försöker måla sitt bygge snyggt, slipar med attenkylning och fint korn inför slutlackningen.
Varje bearbetning, skärande bearbetning åstadkommer massor av värme. Värme som limmar materialet mot borr, såg, tapp eller fil, och som behöver ledas bort, med kylvätska, eller sk skärvätska.
Till och med om du böjer en koppartråd några ggr så blir den varm.
de
Roy SM4FPD