Långvågs AM-sändare för rundradio i Sverige.

SM0FKI

SM0FKI

Rör-Nostalgiker
Motala långvåg är ju välkänd och dokumenterad. Jag ser dock i Radio & Television 1954 att det då fanns 10 kW LV sändare i både Luleå och Östersund. Luleå på 182kHz och Östersund felaktigt på 420kHz, kanske 240kHz?

Är det någon som kan berätta lite mer...
 
Den andra långvågssändaren i SM var Luleå/SBS på 182 kHz,
och någon mer utöver Motala/SBG har inte funnits.

Östersund/SBF på 420 kHz var formellt inte någon långvågssändare,
utan var placerad utanför både långvågs- och mellanvågsrundradiobanden.

När långvågstelegrafibanden gjordes om på 1950-talet så flyttades Östersunds frekvens till 719 KHz och fick högre effekt, 150 kW.
 
Av skäl som Telegrafverket vet bäst, valde man att tilldela Östersundsändaren 420 kHz, vilket enligt både Kairo och Atlantic City-reglementena var avsatt för sjöfartsradio.

Även Norge hade rundradio i detta frekvensband. I samband med omarbetandet av Köpenhamnsplanen för mellanvågsradio så flyttades
Östersund till 719 kHz. Dock lade sig Radio Free Europe i Tyskland på samma frekvens, varför värdet av frekvensbytet blev ganska reducerat. Det dröjde flera år innan saken löstes.
 
Låter lite märkligt, hade man några lyssnare när MV på en normal radio började på på 531kHz och man väntade till slutet av 50-talet innan man flyttade in i normala rastret. Den normala MF:en på 455KHz kan inte ha hjälpt!
 
Radions LV-band sträckte sig från 150 kHz till drygt 430 kHz där Uleåborg hade sin frekvens. "Normal" MF har inte varit 455 kHz i träradio, före 1937 var den 110-120 kHz och därefter 460-490 kHz.

Lennart
 
MF låg runt antingen 110 eller 470 kHz vid den här tiden, beroende
på mottagarens ålder och om den hade kortvågsområde.

Hur man hanterade problemet med att 420 kHz låg i kanten av de flesta mottagares långvågsområden vet jag inte, men man kan misstänka att de som faktiskt täckte 420 kHz sålde bättre i Jämtland.

De flesta spolsystem gick dock upp till 690 m eller 430 kHz.
 
Liten nostalgi kommentar. Många av oss växte upp med trä-radio och satt på kvällarna vid det varma skenet från skalan och lyssnade på fjärran språk och musik.
Jag har sparat min skala och radion skrotades för 50 år sedan.
 

Attachments

  • AC3E10AF-CA96-4B94-9E02-0B5930B5A14F.jpeg
    AC3E10AF-CA96-4B94-9E02-0B5930B5A14F.jpeg
    4,6 MB · Views: 43
Detta måste vara en ganska tidig efterkrigsradio.
Stationsnamn som "Brit. zonen" och Poznan vittnar om omritningen av den politiska kartan mellan 1945 och 1949.
Även att Vilnius bär sitt polska namn Vilna.

Graderingar i meter och historiska stationsnamn.
Det var bättre förr...
 
Ser att Östersund 420kHz mycket riktigt dyker upp på 714m på skalan....
Undrar vad SDJ med trafikkanal på 416kHz tyckte om detta
Saknar dock obligatoriska Königsberg som antagligen försvann efter 1945.

Mystiken tätnar... :)
 
Last edited:
Lite arkivforskning visar att Stavsnäs Radio/SDJ använde 425 och 454 kHz som simplex trafikfrekvenser vid den här tiden.

416 kHz kom betydligt senare, i samband med att trafiksättet blev semi-duplex. Wilcox Electric-sändarna från 1945 hade inledningsvis haft 500/454/425 kHz men "moddades" till 500/416/512 kHz under 50-talet.
 
10kW AM från Östersund på 420kHz nattetid kan inte varit helt problemfritt för SDJ eller någon annan kustradiostation i Norden. Det är märkligt att det finns så lite på nätet om just Östersundsändaren.

Här ligger kanske en "En gravad hund" som den gode Refaat brukade säga. :)
 
Det var ett antal rundradiosändare i Norden vilka låg i det av Kairo-konferensen tilldelade bandet för marinradio, de s.k. "Derogation stations".

När mellanvågsbandet planerades om i Köpenhamnsplanen 1948 så
begärde Sverige fler frekvenser,
men fick inget gehör.

1690198747525.png

Regeringen godkände följdaktligen inte Köpenhamnsplanen, så
Östersund fick ligga kvar på 420 kc tills den andra omgången av Köpenhamnsplanen blev klar 1952.
 
Last edited:
SM0AOM said:
Lite arkivforskning visar att Stavsnäs Radio/SDJ använde 425 och 454 kHz som simplex trafikfrekvenser vid den här tiden.

416 kHz kom betydligt senare, i samband med att trafiksättet blev semi-duplex. Wilcox Electric-sändarna från 1945 hade inledningsvis haft 500/454/425 kHz men "moddades" till 500/416/512 kHz under 50-talet.
Click to expand...
Apropå kristaller, se vad som nyss kom fram ur en skrivbordslåda...

1691230478413.jpeg
Reservkristallen till 416 kHz-kanalen i Stavsnäs.
Originalkristallen följde tyvärr nog med Wilcox-sändaren till skroten på Värmdö.
 

Attachments

  • 1691230057770.jpeg
    1691230057770.jpeg
    1,4 MB · Views: 15
Last edited:
sven-olof.nyman said:
Liten nostalgi kommentar. Många av oss växte upp med trä-radio och satt på kvällarna vid det varma skenet från skalan och lyssnade på fjärran språk och musik.
Jag har sparat min skala och radion skrotades för 50 år sedan.
Click to expand...
Svensk relä på skalan, vad kan det ha varit?
 
"Svenskt relä" var det nät med lokala lågeffektsändare (150 W till 2 kW) ute i provinserna
varifrån Telegrafverket sände riksprogrammet för att täcka ställen med dålig signalstyrka från
"storstationerna".

Det som var speciellt med dessa var att de använde synkrondrift
på samma frekvens, "Gleichwellenfunk", och alla var faslåsta till en referens vilken distribuerades via pilotsignalerna i bärfrekvenssystem.

Det var ont om frekvenser, så många samsades om samma frekvens och synkrondrift blev nödvändigt för att undvika interferensfenomen mellan bärvågorna.

1691434337240.png

Uppslaget kom från Tyskland, men sändarna var vanligen av brittiskt fabrikat Standard Telephone & Cables. En "Svenskt Relä" sändarstation fanns vid Trängens IP i Örebro på 1562 kc, och när den skrotades 1972/73 så hamnade bl.a. dess antennströmsinstrument på krokiga vägar i min "junk-box", och dess 40 m mast hos Örebro Sändaramatörer vid klubbstugan i Ormesta.
 
Tysk läsövning:

Gleichwellenfunk,
Betrieb mehrerer räumlich getrennter Rundfunksender auf derselben Frequenz mit demselben Programm mangels verfügbarer Frequenzen. Die Frequenz der Tochtersender wird dauernd selbsttätig oder gelegentlich mit der Frequenz des Muttersenders verglichen. Im Gebiet zwischen den Sendern liegt ein »Verwirrungsgebiet«, in dem kein Empfang möglich ist. Daher eignet sich der Gleichwellenfunk.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top