SM3BDZ
Well-Known Member
Benämningarna till vänster om likhetstecknet, känns väl ändå fullständigt onödiga! "Pinntag" - Huvva! (Jemtska för något otäckt, på gränsen till avskyvärt)
Standardiseringsinstitutioner = Huvva!
/Lasse
Lite elektroniska språkfunderingar
- Thread starter SM7CZR
- Start date
Benämningarna till vänster om likhetstecknet, känns väl ändå fullständigt onödiga! "Pinntag" - Huvva! (Jemtska för något otäckt, på gränsen till avskyvärt)
Standardiseringsinstitutioner = Huvva!
/Lasse
SM5XUN
░░░░░░░
Jo, "pinntag" ser verkligen hemskt ut... pinnar kastar man i brasan eller grillar korv på
Stifttag är mer korrekt i min värld,
under stiftdon sorterar stifttag och stiftpropp,
under hylsdon finns hylstag och hylspropp.
SM4FPD
Well-Known Member
Man, eller jag kan se saken så här:
Tidiga eleketronrör tillverakdes med trådar ut genom glaset, man limmade en sockel, en plugg, en nederdel med hårda pinnar på rörets underdel. Därav kan det bli ett visst namn.
Senare eleketronrör hade glasgenomföringar med hårda stift och det behövdes ingen sockel, plug, eller nederdel med annant namn, av annan typ.
I transistorernas barndom fanns transistorhållare. I vilka man kunde sticka ner transistorns trådben. Minns inte om dessa kallades transistorhållare eller transistorsockel??
Med lampa menar jag glasbubbla.
Således har ett eleketronrör en glaslampa omkring sig, liksom en glödlampa, eller en fotogenlampa.
Därför är det inte korrekt att kalla en LED för lampa då den ju inte har en glaslampa över sig. Klart att en lampa kan vara av plast, en plastbubbla och innebär inte att den måste vara "fylld" med vakum.
Lampan är i vissa fall till för att möjliggöra vakum, omkring eleketronrör och glödljuskällor..
Lampan som omsluter veken och lågan på en fotogenlampa, fotogenljuskälla, innehåller ej vacum....
Inte så konstigt att eleketronrör kallas lampor, de är ju lampor med inbyggd katod galler och anod.
Jag tror inte att en glasbubbla blir lampa om den har en skruvsockel.
Ja bara för att förenkla saker och ting....
Typ
Jag brukar därför kalla dom LED-ljuskälla, fotogenljuskälla, HID-ljuskälla eller Glödljuskälla.
de
FPD
Tidiga eleketronrör tillverakdes med trådar ut genom glaset, man limmade en sockel, en plugg, en nederdel med hårda pinnar på rörets underdel. Därav kan det bli ett visst namn.
Senare eleketronrör hade glasgenomföringar med hårda stift och det behövdes ingen sockel, plug, eller nederdel med annant namn, av annan typ.
I transistorernas barndom fanns transistorhållare. I vilka man kunde sticka ner transistorns trådben. Minns inte om dessa kallades transistorhållare eller transistorsockel??
Med lampa menar jag glasbubbla.
Således har ett eleketronrör en glaslampa omkring sig, liksom en glödlampa, eller en fotogenlampa.
Därför är det inte korrekt att kalla en LED för lampa då den ju inte har en glaslampa över sig. Klart att en lampa kan vara av plast, en plastbubbla och innebär inte att den måste vara "fylld" med vakum.
Lampan är i vissa fall till för att möjliggöra vakum, omkring eleketronrör och glödljuskällor..
Lampan som omsluter veken och lågan på en fotogenlampa, fotogenljuskälla, innehåller ej vacum....
Inte så konstigt att eleketronrör kallas lampor, de är ju lampor med inbyggd katod galler och anod.
Jag tror inte att en glasbubbla blir lampa om den har en skruvsockel.
Ja bara för att förenkla saker och ting....
Typ
Jag brukar därför kalla dom LED-ljuskälla, fotogenljuskälla, HID-ljuskälla eller Glödljuskälla.
de
FPD
SM0KBW
Well-Known Member
Kommunikationen är som jag ser det viktigast. kommer syftet eller meningen fram som avsändaren har när den säger ett visst ord så är det tillräckligt.
Om man hela tiden försöker rätta de man talar med så kommer det leda till ett totalstopp i samtalen. I det långa loppet kommer det dessutom leda till social isolering - du blir den där oförbätterlige besserwissern som alla undviker.
Betydelseförkjutning är något som man får leva med, med stigande ålder blir man medveten om en tilltagande mängd ord som blivit förskjutna. Det finns redan massor av homonymer, ett ord betecknar olika saker, i språket, just förskjutningen av rörsockel är nog något som jag kan leva med.
Brus däremot i vetenskapliga/tekniska sammanhang en benämning på ett naturfenomen, i och med det kan man inte låta det ordet glida i betydelse. Då uppstår just de problem som trådskaparen beskriver.
Om man hela tiden försöker rätta de man talar med så kommer det leda till ett totalstopp i samtalen. I det långa loppet kommer det dessutom leda till social isolering - du blir den där oförbätterlige besserwissern som alla undviker.
Betydelseförkjutning är något som man får leva med, med stigande ålder blir man medveten om en tilltagande mängd ord som blivit förskjutna. Det finns redan massor av homonymer, ett ord betecknar olika saker, i språket, just förskjutningen av rörsockel är nog något som jag kan leva med.
Brus däremot i vetenskapliga/tekniska sammanhang en benämning på ett naturfenomen, i och med det kan man inte låta det ordet glida i betydelse. Då uppstår just de problem som trådskaparen beskriver.
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
"Sockel" i betydelsen "hållare" är en anglicism och är av ganska ungt datum.
Den traditionella betydelsen av "sockel" i sådana här sammanhang är den del av elektronröret som anslutningsstiften sitter fast i.
Detta kommer sig i sin tur av elektronrörets släktskap med glödlampan tillverkningsmässigt; fram till loktalrörens introduktion så satt
elektrodsystemet med sina tillledningar fast i en "pressfot" (tyska "Quetschfuß") som var direkt övertagen från glödlampsindustrin. Tilledningarna gick sedan ut från genomföringen fram till stiften f.v.b. rörhållaren och omgivande kretselement.
Också förskjutningen av "brus" från att mena signaler med kontinuerliga spektra till sådana som även utgörs diskreta signaler har sin orsak i det engelska språkets inverkan.
Den engelska termen "noise" kan betyda alla former av störande signaler när man använder termen "löst", och
IEEE använder en definition som återges i FED-STD-1037C som:
"noise: 1. An undesired disturbance within the frequency band of interest; the summation of unwanted or disturbing energy introduced into a communications system from man-made and natural sources. (188) 2. A disturbance that affects a signal and that may distort the information carried by the signal. 3. Random variations of one or more characteristics of any entity such as voltage, current, or data. 4. A random signal of known statistical properties of amplitude, distribution, and spectral density.
5. Loosely, any disturbance tending to interfere with the normal operation of a device or system.”
Ur “Federal Standard 1037C Telecommunications: Glossary of Telecommunication Terms”
För att framhäva skillnaden mellan icke-önskade signaler som består av kontinuerliga spektra och andra bör man använda den svenska termen "brus" för sådana med slumpmässiga fördelningsfunktioner eller kontinuerliga spektra och "störningar" för alla andra.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Den traditionella betydelsen av "sockel" i sådana här sammanhang är den del av elektronröret som anslutningsstiften sitter fast i.
Detta kommer sig i sin tur av elektronrörets släktskap med glödlampan tillverkningsmässigt; fram till loktalrörens introduktion så satt
elektrodsystemet med sina tillledningar fast i en "pressfot" (tyska "Quetschfuß") som var direkt övertagen från glödlampsindustrin. Tilledningarna gick sedan ut från genomföringen fram till stiften f.v.b. rörhållaren och omgivande kretselement.
Också förskjutningen av "brus" från att mena signaler med kontinuerliga spektra till sådana som även utgörs diskreta signaler har sin orsak i det engelska språkets inverkan.
Den engelska termen "noise" kan betyda alla former av störande signaler när man använder termen "löst", och
IEEE använder en definition som återges i FED-STD-1037C som:
"noise: 1. An undesired disturbance within the frequency band of interest; the summation of unwanted or disturbing energy introduced into a communications system from man-made and natural sources. (188) 2. A disturbance that affects a signal and that may distort the information carried by the signal. 3. Random variations of one or more characteristics of any entity such as voltage, current, or data. 4. A random signal of known statistical properties of amplitude, distribution, and spectral density.
5. Loosely, any disturbance tending to interfere with the normal operation of a device or system.”
Ur “Federal Standard 1037C Telecommunications: Glossary of Telecommunication Terms”
För att framhäva skillnaden mellan icke-önskade signaler som består av kontinuerliga spektra och andra bör man använda den svenska termen "brus" för sådana med slumpmässiga fördelningsfunktioner eller kontinuerliga spektra och "störningar" för alla andra.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM2VJX
Riktig radioamatör!
Nämen, varför ska man acceptera förändringar i språket, när man för sitt liv inte kan acceptera några andra förändringar av hobbyn.
SM0KBW
Well-Known Member
SM2VJX
Riktig radioamatör!
Nu är bestämt herr VXJ lite obstinat
Absolut, men som alltid ligger det ett korn av sanning och irriterar i bakgrunden
SM0KBW
Well-Known Member
Absolut, men som alltid ligger det ett korn av sanning och irriterar i bakgrunden
Men det irriterande (sand)kornet kan utvecklas till en vacker pärla
Fast å andra sidan ger det väl oftast bara skoskav
Last edited:
SM6OID
ANODFANTAST
Hej!
Nå'n gång i årskurs 7 så skulle vi analysera en textsnutt, jag "tror" att svenskläraret avsåg grammatiska fel. Men, eftersom instruktionen var "analysera" så...
I texten fanns en meing "...hon låg på stranden och lyssnade på en transistor när plötsligt..."
Jag opponerade mig kring användandet av "transistor" och argumenterade kring detta, utan vare sig gehör eller förståelse. Snarare ointresse och ignorans.
Nå'n gång i årskurs 7 så skulle vi analysera en textsnutt, jag "tror" att svenskläraret avsåg grammatiska fel. Men, eftersom instruktionen var "analysera" så...
I texten fanns en meing "...hon låg på stranden och lyssnade på en transistor när plötsligt..."
Jag opponerade mig kring användandet av "transistor" och argumenterade kring detta, utan vare sig gehör eller förståelse. Snarare ointresse och ignorans.
SM3BDZ
Well-Known Member
Absolut, men som alltid ligger det ett korn av sanning och irriterar i bakgrunden
Att det finns ett korn som irriterar, står nog utom allt tvivel. Huruvida det är en sanning eller inte torde gå att tvista om i oöverskådlig tid...
73/Lasse
SM0KBW
Well-Known Member
Kanske man får bjuda på ett Majakovski citat?
"Balladernas konst är en gammal konst
men om orden svider
om orden talar om det som svider
blir det lätt en ballad om nyare tider"
JanneG
Well-Known Member
Lasse,
nej det är nog bara den värmländska motsvarigheten till vad man kallar "double talk" i USA. Wikipedia har följande definitalullation*: "Double-talk is a form of speech in which inappropriate, invented or nonsense words are used to give the appearance of erudition and so confuse or amuse the audience"
*Sätter man in sekvenser som t.ex. "alullation" eller "eluttation" i sin muntliga kommunikation kan man också uppnå en "double talk"-effekt ...
hälsar vördligst Janne/SM0AQW
nej det är nog bara den värmländska motsvarigheten till vad man kallar "double talk" i USA. Wikipedia har följande definitalullation*: "Double-talk is a form of speech in which inappropriate, invented or nonsense words are used to give the appearance of erudition and so confuse or amuse the audience"
*Sätter man in sekvenser som t.ex. "alullation" eller "eluttation" i sin muntliga kommunikation kan man också uppnå en "double talk"-effekt ...
hälsar vördligst Janne/SM0AQW
SM0KBW
Well-Known Member
Det hela är väl rätt och slätt dispangulärt?
SM0HXO - Sven
Well-Known Member
Nedre delen av mina ben kallar jag ankel, vrist, just där innan foten tar vid och över där trär jag mina sockor och i det fall jag kopplar ström till dessa, blir det då sock-el?? - Jag tror att man kan enas om att det är något som sitter lågt, oavsett det är ett apparatchassie eller ett golv..
/Sven.
/Sven.