Det blev några möten med bygglovsavd, stadsarkitekten, planavdelningen, parkavdelningen, och lantmäteriet. Till slut fick vi ihop en mindre avvikelse av två byggnadsplaner och sålde en remsa mark som dock fick betraktas som parkmark med enskild huvudman. Jag undrar fortfarande om byggentreprenörens kund, verkstadsägaren, fick reda på vad som drabbat honom. Det tog ju tid och kostade en slant extra. Förmodligen serverades han versionen om alla korkade kommunala tjänstemän..
Mycket intressant.
Har, trots uppväxt i byggbranschen, aldrig hört talas om något liknande.
Man tar utsättning och kontrollmätning på ett stort allvar, minns när min fars firma skulle börja bygga på något tidigare obebyggt område hur allvarliga män försedda med teodoliter och stålmåttband kom och etablerade tomtgränserna samt byggnadens yttre begränsningslinjer genom att slå ner metallrör och sedan utsättningspinnar med ståltråd mellan.
Möjligen kan något som jag vagt erinrar mig från slutet av 60-talet likna detta, när man börjat gräva för en grundmur och mitt under arbetet finner att man gräver en meter för nära tomtgränsen, där vattenverket skulle börja gräva för VA-ledningarna. Hur detta hade gått till kommer jag inte ihåg, men troligt är att grävmaskinsbasen tagit fel på markeringarna.
Vad jag kan erinra mig är att den entreprenör som gjort fel med sådant helt får stå för extrakostnaderna, och också betala vite för fördröjningen.
Enligt 6 kap. 25 § Luftfartsförordningen (2010:770) ska alla föremål över 45 meter (inom tätbebyggt område) eller 20 meter (inom annat område) anmälas skriftligt till Försvarsmakten minst fyra veckor innan arbetena påbörjas.
Har ganska nyligen behövt titta på ett praktikfall gällande etablering av en mobiltelefonbas inom en flygplats "inre horisontella hinderbegränsningsyta". Det finns mycket detaljerade beskrivningar av hur man handskas med olika former av flyghinder i "
Annex 14, Aerodromes, section 4" och
ICAO Document 9137 "Airport Services Manual part 6".
Detta praktikfall, Norrköping/Kungsängen ESSP är rätt intressant. Flygplatsen är omgiven av ganska "bucklig" terräng
och dessutom har Norrköping växt både på bredden och höjden sedan 1934. Stadsgränsen har flyttat sig nära 2 km närmare fältgränsen sedan etableringen. Allt enligt Lantmäteriets eminenta elektroniska karttjänst som visar både aktuella och historiska kartor samt flygfoton, och även medger generering av höjdprofiler online.
Båda inflygningsriktningarna går över terräng som egentligen inte medger att det alls byggs några höga byggnader som tränger igenom de 45 m över marknivån som är begränsningsytans gräns. Anledningen till att jag blev inkopplad var att man initialt oroade sig för påverkan av radiohöjdmätarna från 5G, men vid närmare undersökning visade det sig att det primära bekymret var att nyetableringen skulle gå igenom hinderbegränsningsytan vid ett avstånd av 4 km nära vinkelrätt mot en av inflygningsriktningarna. 5G är ganska underordnat med den nätplaneringsfilosofi som används i Europa.
Man kan dock inte göra så mycket åt topografin i omgivningarna, utan blir tvungen att göra det bästa av situationen.
