Militär tråd-antenn med "spolar"

SM0AOM said:
Armén är nog ganska oskyldig till den goda SWR-kurvan, utan det var den store Erik Hallén, professor i Elektricitetslära på KTH, legendarisk och "fruktad" examinator,

View attachment 10952

och hans lärjunge Erland Cassel SM5FS (SK) (t.h. i bilden) sedermera "antennguru" hos Allgon och Philips

View attachment 10953

som på teoretisk väg kom fram till hur man skulle fördela "förkortningskondensatorer" i en periodisk struktur
efter antenntrådens utsträckning för att få till den önskade bandbredden. Detta var stilbildande och andra följde efter. Racal Communications tillverkade en stavantenn i glasfiber som använde den principen på 80-talet.

Dock har det nackdelen att antennen blir allt kortare elektriskt när man kommit under gränsfrekvensen,
så på, säg, 14 MHz blir den en mycket liten antenn trots att totallängden är 1/4 våglängd.

Halléns arbeten var banbrytande och mycket av hans teoretiska arbete "går igen" i modern antennteori,
bl.a. Landsdorfer, Schelkunoff, R W P King och Kirk MacDonald vid MIT har byggt vidare på det.
Antennsimuleringsprogram som t.ex. 4NEC2 bygger på att man kom fram, via en "omväg" över hållfasthetsläran, till rimligt beräkningsbara numeriska lösningsmetoder för de integralekvationer vilka beskriver antennelementens impedanser och strålningegenskaper. Något som Hallén själv nog aldrig kunnat föreställa sig ens i sin vildaste fantasi.

Erik Hallén var före min tid, men jag hade lärare på Chalmers vilka hade haft honom som handledare och examinator under 50-talet och kunde förmedla en del anekdoter. Den mycket sympatiske SM5FS var föreläsare på en STF-kurs som jag gick under början av 80-talet, och vi återsågs därefter på en av kortvågskonferenserna på 90-talet.
Click to expand...
Så arrangemanget med kondensatorerna är alltså främst för att uppnå "bredbandigheten"?
Och man kan ju konstatera att denna lösning ger en antenn som är lättare att hantera än en motsvarande T2FD.
Har förgäves kikat i mitt ex av Rothammels Antenna Book, men inte hittat nåt om "Hallén-anenner". Men jag kan ju ha missat nån av de 1584 sidorna...
 
Veterligen har inte Erik Hallén gett namn åt någon konstruktion i den internationella antennlitteraturen.

Principen att använda en distribuerad kapacitiv last över en antenntråds utsträckning för att
få till en ökad bandbredd är däremot ganska utbredd, men har nackdelen att antennen blir ganska fysiskt stor
för en given undre gränsfrekvens.

Poängen med en sådan antenn är att man åstadkommer bredbandighet utan att införa några resistiva förluster.
T2FD och liknande konstruktioner åstadkommer bredbandighet genom att absorbera reflektionerna i resistanser.

Här finns ett konferensbidrag om bl.a. Hallén och hans arbete, sammanställt av ett antal vänner och kollegor "i branschen".
 
Last edited:
Riktantenn 237 är avsedd för VHF, i det gröna är det 30-87 MHz. Hemvärnet har "T2FD" till de kortvågsnät som sätts upp för lite mer långvariga (mer än några dygn) platser. Den sistnämnda antennen är förvisso lite byngligare, men om man ändå reser en högantennmast kan man ju låta mittenheten åka med upp och att sedan spänna ut armarna är inte så besvärligt (beroende på platsen...).
 
SM0AOM said:
Veterligen har inte Erik Hallén gett namn åt någon konstruktion i den internationella antennlitteraturen.

Principen att använda en distribuerad kapacitiv last över en antenntråds utsträckning för att
få till en ökad bandbredd är däremot ganska utbredd, men har nackdelen att antennen blir ganska fysiskt stor
för en given undre gränsfrekvens.

Poängen med en sådan antenn är att man åstadkommer bredbandighet utan att införa några resistiva förluster.
T2FD och liknande konstruktioner åstadkommer bredbandighet genom att absorbera reflektionerna i resistanser.

Här finns ett konferensbidrag om bl.a. Hallén och hans arbete, sammanställt av ett antal vänner och kollegor "i branschen".
Click to expand...
Man kan studera konstruktionen i de svenska patenten 133888 och med tillägget 137026.
Vi hade Halle'ns "Elektricitetslära" som kurslitteratur på KTH. Det var teoretiska resonemang sida upp och sida ner med integraler och differentialekvationer. Så jag blev mycket förvånad när det plötsligt kom ett "kåseri" om bredbandiga antenner och en beskrivning av den nämnda antennen helt utan teori och ett diagram av uppmätt matningsimpedans gjord av nämnda Cassel. Nu, 56 år senare, har jag fått förklaringen. Det var Halle´ns stora intresse när han skrev läroboken och det "slog igenom" i innehållet.
 
Där ser man.

Har Halléns "Magnum Opus" någonstans i referensbiblioteket, men har inte studerat detta kapitel vad jag kan erinra mig.
I Elfält-kurserna på Chalmers så behandlades antenner ganska styvmoderligt, Hofvenschiöld refererade till framställningen hos
Popovic och gick inte så mycket på djupet. Hade man mer djupgående intresse så var det Mikrovågsteknik och Teknisk Elektronfysik som
gällde, och där var primärt reflektorantenner och gruppantenner behandlade.

Just den antenn som OP avser finns beskriven i svenskt patent 205853 där Erland Cassel byggde vidare på Halléns tankegång
om den "reflektionsfria antenntråden".

1699013048991.png

Ganska tidigt blev han knuten till Allgon där han samarbetade med grundaren Torbjörn Cramner och Ulf Saldell,
och sedan hamnade han på Philips.
 
Tack alla för de radiohistoriska glimtarna. För en yngling som jag (f. 71) är det en ynnest att få ta del av dem.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top