Någon som vet vad en "kapacitor" är?

SM5MX

SM5MX

Well-Known Member
Jag lyssnade idag på Vetenskapsradion Klotet, som innehöll ett reportage om brytning av vissa sällsynta metaller i Kongo, som gett upphov till alla möjliga konflikter, smuggling, miljöbrott m m.

I programmet uppgavs att en av metallerna används i produktionen av "kapacitorer".

Det fanns möjlighet att kommentera programmet på SR:s hemsida, varför jag dristade mig att påstå att det förmodligen handlade om en felöversättning av engelskans "Capacitor", som ju på svenska heter "kondensator".

Någon av programmakarna svarade då att orden "kapacitorer" och kondensatorer används växelvis i tekniska tidskrifter, vilket jag återigen dristade mig till att ifrågasätta.

Finns det möjligen någon mer sakkunnig än jag själv som kan förklara vad en "kapacitor" är, eller annorlunda uttryckt: finns de ö h t?

73 TIA,
Rolf
SM5MX
 
Förmodligen relaterat till en språkförändring, ungefär som "minutrar" i stället för minuter. :(
 
I ett annat program pratade man konsekvent om "silikon", när det som avsågs egentligen var kisel.
 
"kapacitor" är "svengelska", ett oskick som breder ut sig som ogräs.

Detta leder mig osökt in på en elakhet vilken jag hörde på 70-talet om journalistutbildningen; att journalisthögskolan tar in ungdomar som inte kan skriva och gör dem ännu sämre...

PS: om man har danska, tjeckiska eller serbo-kroatiska som modersmål kan det gå an, men inte på svenska...

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
>>"kapacitor" är "svengelska", ett oskick som breder ut sig som ogräs.

Ja, det var väl det som programmakaren i sin okunnighet egentligen syftade på när han försökte tuta i mig att kondensator och kapacitor "används växelvis" i texter. Efter min senaste sågning kl 16.19 har det varit tyst från SR
Radiosändare ska stoppa illegal mineralhandel - Klotet

Exemplet "silikon" var också bra. Den programmakaren hade nog inte heller en susning om vad han talade om.

På'rom ba'!

Rolf
SM5MX
 
Min egen reflektion i dylika sammanhang är alltid, att de gånger man råkar ha speciella kunskaper i ämnet i ett program eller i en artikel och upptäcker ett sakfel, då undrar man naturligtvis hur det är med alla andra program, där man ofta kan sakna fackkunskap.

Kontentan är, som i fallet med SR-programmet om brytningen av den attraktiva metallen, att felen ändå tär en aning på programmens trovärdighet.

Jag minns när UD satte upp sin stora loggperiodare för sin radio på grannfastighetens tak, som man fick låna (i motsats till Arvfurstens Palats var väl bankpalatset inte K-märkt). DN rapporterade om händelsen med bilder och text, där man bl a kunde lära sig att "antennen är så utformad att man med den förutom telefoni även kan sända radiofjärrskrift". I och för sig inte helt fel, men fel ändå, på något sätt. Med åtföljande problem att få den författande journalisten att ge sig.

73,
Rolf
SM5MX
 
Apropå antenner.

En oss närstående myndighet uttrycker sig så här om "antennens spektrala egenskaper":

"... framför att störningar också kan uppstå på grund av antennens spektrala egenskaper. PTS kommer att utreda i kommande revideringar om det är befogat att införa ytterligare ett tillståndsvillkor om förbättring av spektrala egenskaper för att säkerställa en effektiv frekvensanvändning"

Jag har i och för sig både hört talas om och använt "bredbandsantenner", men detta verkar en smula långsökt...

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Samma slarviga felöversättning förekom skrämmande ofta när metallen wolfram var på tal. Den underbara (?) termen tungsten för lyckligtvis en alltmer tynande tillvaro, i takt med att de klassiska glödlamporna fasas ut.

Det är bara att beklaga att allmänbildningen bland journalister tydligen började fasas ut redan tidigare.

/ Göstha
 
En tidigare arbetsgivare som höll på med antenner hade två kataloger. Den svenskspråkiga betonade antennernas prestanda i form av att de "producerade stor signalstyrka". Den engelskspråkiga använde ordet "signal force"
 
De radiosändare som skall stoppa illegal handel med metaller är förmodligen transponders, dvs liknar de små tjuverilarm som sitter på varor i affärer, under nackskinnet på hunden, eller exvis på våra nya strumpor med amatörradiomotiv. Vorde det en sändare skulle ju batteriet ta stor plats och det skulle krävas PTS tillstånd i en massa länder.
Jag har läst artiklar (Amerikanska ) om dessa små dosor, "sändare" som sägs ha räckvidd över hela världen och man kan följa exvis paket världen över.

Sen har vi ett mode ord: "sällsynta jordartsmetaller". Är det jordarten som är sällsynt? Ordagrant översatt men tvetydigt.

Ett ord som är populärt, inte minst bland politiker, är innovationer, innovatörer, innovationsbyrå, oxo det svengelska. Varför inte säga och skriva på svenska, uppfinning, uppfinnare? Låter det töntigt kanske.

Hårdmetall kallas ofta för tunmgstenskarbid. Låter kanske häftigare, eller så har man inte klarat översättningen.

Jag tor att journalisterna borde utsättas för hårdare prov, varför inte ett amatörradioprov så de lär vad en konding eller antenn är.
En liten kurs i SI vore väl bra.

Jag vill dock säga att det finns väldigt bra skribenter, jag brukar läsa National Geografi eller Illustrerad Vetenskap, mycket bra språk. Inga snedstreck. Trots att de ibland snubblar på förhistoriska mått som Calori, och menar kC. (dvs en faktor 1000 fel) Men det heter Joule sedan 50 år. Det finns till och med de som äter måttenheter.

Jag frågade varför man på SVTEXT plockar in punkter i talen. Man får intrycket av meningsbrytning. Svaret var för att underlätta avstavning... suck. TV4 text gör rätt med inligt internationell standrd och sätter mellanslag.

Ja hur lurad blir man om man läser något utanför eget kunskapsområde?

de
FPD
 
Det absolut bästa med radioamatörer
är att denna gruppen alltid vet bäst
och är en god källa för all kunskap.
//QRP
 
En av mina egna favoriter bland felöversättningar är en grej i Windows, där "Common Files" översatts med "Vanliga filer" i st f "Gemensamma filer".

73,
Rolf
SM5MX
 
Jag läser mycket och blir ofta besviken på svenska översättningen av utländska böcker. Det är märkligt att förlagen använder personal som inte varit i närheten av ämnesområdet de arbetar med.

Tittar jag på engelskspråkiga tv-program blir jag ännu mer förundrad då översättaren ofta byter ut ursprungsmeningen med något vederbörande måste tycka låter bättre. T.ex. såg jag "Foyles war" häromkvällen där en löjtnant konsekvent befordrades till kapten i översättningen. Belopp ökas eller minskas godtyckligt och klockslag som halv tre blir ofta halv två pga. "half past" inte fungerar.

Stavningskontroll är i datorprogram är oanvändbara för annat än enkla uttryck. Jag har en enda gång kört en teknisk rapport genom ett sådant och resultatet blev hysteriskt kul. Kanske använder man sig av sådana vid översättningar?

Slutligen Gunnar Sträng. Jag hade nöjet att träffa honom och det var en man som var lätt att tala med tills han blev "officiell". Då bytte han liksom programvara.. Han lär ju ha uttryckt: "Varför använda främmande ord när det finns en adekvat svensk vokabulär."

/Lasse
 
sm3zbb said:
T.ex. såg jag "Foyles war" häromkvällen där en löjtnant konsekvent befordrades till kapten i översättningen.
Click to expand...

Inte för att jag har sett serien men översättning mellan gradbeteckningar länder sinsemellan tenderar att för oss bli lite ovana.

Våran kapten motsvarar faktiskt lieutenant i vissa vapenslag såsom vår fänrik motsvarar second lieutenant :)
 
Ja det har du rätt i. Det handlade om flyget och inte armen där en löjtnant är en löjtnant. Googlade lite och fann att en löjtnant i RAF kallades "Flying officer" och en kapten "Flight lieutenant".

Så fick jag lära mig något idag med. :-)

/Lasse
 
sm3zbb said:
Ja det har du rätt i. Det handlade om flyget och inte armen där en löjtnant är en löjtnant. Googlade lite och fann att en löjtnant i RAF kallades "Flying officer" och en kapten "Flight lieutenant".

Så fick jag lära mig något idag med. :-)

/Lasse
Click to expand...

Om man inte var fena på militära gradbeteckningar
kunde man alltid dra till med någon högre grad
vilket för det mesta uppskattades av den tilltalade.
//QRP
 
QRP said:
Om man inte var fena på militära gradbeteckningar
kunde man alltid dra till med någon högre grad
vilket för det mesta uppskattades av den tilltalade.
//QRP
Click to expand...


I min tidigare verksamhet på Telia hade jag ett visst mått av korrespondens med
olika militära verksamheter.

Jag upptäckte snabbt att ifall man ville ha en befattningshavare vänligt stämd så skulle man gärna lägga på en eller ett par gradbeteckningar; t.ex. en överstelöjtnant blev väldigt glad om han blev utnämnd till överste i korrespondensen.

Inget går upp mot en befordran...:)

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag är lite flygintresserad och kan meddela att var gång nyheterna rapporterar om flygolyckor och annat flygrelaterat så brukar dom ha väldigt fel. Fast det är helt uppenbart vad som egentligen hänt och med vad. Efterhand blir det lite mer korrekt vartefter olika kunniga läsare gör tidningens jobb och mejlar in faktiska fakta.

Det brukar alltid vara en "Jumbojet" som har kraschat, om det inte är ett litet plan som alltid brukar vara en "Cessna". I Linateolyckan var det en Cessna Citation som kört in i SAS-planet. Citation är ett två-motorigt businessjet för 70-100 miljoner kronor, men fick bli ett litet sportplan i rapporteringen.

Jag har själv försökt förklara att en gyrokopter INTE är "en slags helikopter" utan en egen flygfarkost som just kallas gyrokopter. (En motorcykel är inte en slags bil).

Jag brukar också tänka: hur fel har dom om det jag inte vet något om? :D
 
Jag står här och ska koka ris till middag.

Det svenska receptet säger "6 dl vatten till 3 dl ris, koka 15 min, dra 5 min".
På danska blir detta till "5 dl vand til 3 dl ris, koge 10 min, traekke 10 min".
Och på norska "5 dl vann til 3 dl ris, koke 15 min, trekke 5 min".

Varken matlagning eller språk är någon exakt vetenskap.

73,
Jonas/SM5PHU
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top