Nån som känner till den här radioamatören Gunnar Mejenby smOicv

Dom här korten på bilden är till ett antennfilter ur en av Radiobyggböckerna som en kille gjort
Åt mig för många år sedan med kopior ur boken med en omvänd teknik så här vart resultatet
 

Attachments

  • image.jpg
    image.jpg
    1,5 MB · Views: 27
Nu frågar jag er, vilken printer är bäst?
Eller är frågan vilket bläck eller vilken toner som är bäst?

För länge sedan hjälpte jag till när det behövdes en ny printer till ett speciellt papper som "sväller" där linjerna är om man värmer pappret.

Jag ansatte då ett antal tillverkare och fick så småningom svaret att det fanns/finns två sorters bläck till bläckstråleskrivarna. Det ena bläcket innehåller färgpigment det andra bara färg.
Så beroende på val av bläck till bläckstråleskrivaren får du olika svärta. Just då var det Canon som hade färgpigment i sina nyaste toner hur det är nuförtiden vet jag inte.

För laserskrivare finns det ofta ytterligare en ganska okänd inställning på printern och det är ekonomiläge som sparar toner vilket medför mindre svärta.

Jag har på senare tid endast byggt små konstruktioner så jag har klarat mig med några olika modeller av experimentkort och dead bug-koppling. Hittade dock både gnuggisar, tejp och laminat med fotoresist i en låda häromåret, så vem vet hur jag gör nästa gång?

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Här ett exempel på kortet som är till kortvågsmottagaren i John Schröders radiohandbok
Det översta kortet är ett som jag tejpat och ritat det mittersta är ett likadant kort som är fräst
Av en kille på elektronikforumet till en viss kostnad
Det understa som är avbrutet är ett originalkort som gick av av misstag som jag köpte
Av John Schröder på 1970 talet i Stocksund när jag var tonåring
 

Attachments

  • image.jpg
    image.jpg
    1,5 MB · Views: 33
Den som har tålamod och aldrig caddar fel beställer snygga färdiga kort från Kina
(om man står ut med PostNords usla importhantering) eller från exvis Micron20
i Bulgarien. Vi köper numera alla FR-4 kort därifrån. Priserna är helt OK
och man kan själv bestämma hur snabbt man vill ha dom.
De säljer även till privatpersoner men tar bara CAD-utdatafiler (Gerber/Drill osv)

På arbetsplatsen användes en bläckstråleskrivare fabr. EPSON som gav helt osannolikt fina
svartvita plottar på blankfilm. Men printern slutade fungera ungefär samtidigt som vi lade
ner slabbandet med etsvätskor och en ålderdomlig borrmaskin. Samtidigt fick jag överta
en identisk från en kollega. Även den skrivaren lade av ungefär samtidigt vilket oundvikligen
föder tankarna om ett programmerat end-of-life. Även om bläckstråleskrivare kan ge otroligt
fina utskrifter får man problem med igenkleggade huvuden om man inte hela tiden använder dom.

Av bekant fick jag överta en Xerox 6015, en liten "hemmakontors-allt-i-ett" laser. Tror att
nypriset var under 2 papp. Den skriver inte speciellt snabbt och priset tar Xerox igen
på patronkostnaden om man inte köper piratpatroner (vilka fungerar lika bra).

Jag har aldrig kopierat från någon tidskrift så hurpass bra en sådan process blir
vet jag inte, men Xerox egen blankfilm 003R98205 fungerar utmärkt om man slår av
skrivarens ekonomiläge.

Jag caddar mina kort själv och ser till att spegla utskriften så att trycket sedan hamnar
mot det fotoresistbelagda kopparlaminatet. 120 sekunders UV-belysning fungerar utmärkt.

Man kan använda det där persulfatet som finns att köpa men "riktiga män" kör naturligtvis
"gröna blixten", som tidigare var en blandning av Saltsyra, Vätepersoxid och Vatten.
Nu säljs inte koncentrerad väteperoxid längre men den utspädda (30%) fungerar
utmärkt om man utelämnar vattnet. Viktigt är att man slår i syran i väteperoxiden
och inte tvärtom. Dessutom bör man ha tillgång till "utomhus" eftersom det kan
gasa ganska duktigt. Fördelen med gröna blixten är att det går åt väldigt litet vätska för
att etsa ett kort. Väteperoxiden bör förvaras i kylskåp. Den bryts ner med tiden
om man inte gör av med vätskan.

Sedan är problemet att få till bra borrhål. Jag använder en liten Dremel borrmaskin
med deras egna vertikalställ. Tyvärr glappar stället såpass att man inte kan borra de minsta
hålen < 1mm diameter eftersom hårdmetallborren lätt bryts av och dom är dyra.
(Har någon ett tips på bättre maskiner så posta gärna i tråden.)
 
Last edited:
Man kontaktar en firma som sysslar med fotografiska filmer.
Dom kan med hjälp av sin reprokamera fotografera layouten i tidningen och framkalla den på transparant film.
Det är nog inte så lätt att hitta nån som gör sånt nu. Jag har jobbat i den grafiska branchen för många år sedan och redan då rationaliserade man bort film i tryckprocessen för offset. Allt originalarbete görs i dator och pdf-filer skickas till tryck. Plåtarna tillverkas direkt i en maskin med laser utan mellansteget film och kemi. Den sista reprokameran gick nog till tippen för många år sedan, tyvärr. Det relativt mycket mindre som trycks är dessutom allt oftare sk digitaltryck med en tryckpress som är ett mellanting mellan laserskrivare och tryckpress, eller rena utskrifter. Direkt från filer.
 
Jag tror dig.
Kanske görs samma jobb med hjälp av en fotoscanner nuförtiden.
Ja du kan gå till en firma och få saker inskannade men det görs med ungefär samma saker som man har hemma. Det som fanns förr var möjligheten att få ut den på fotografisk reprofilm. Antingen genom direkt exponering i reprokamera eller utskrift i en fotoplotter. Det svarta på sån film var riktigt svart till skillnad från de flesta skrivare.
 
det görs med ungefär samma saker som man har hemma.
Om man har en hyfsat bra fotoscanner så borde det vara tillräckligt bra för att göra mönsterkort från tidningar.
Ingen presenterar layouter i tidningar för fine pitch smd utan det mesta är hålmonterat som inte kräver så mycket.

Jag kom ihåg att vi tejpade mönstret i skala 4:1 eller tom 10:1 ibland. För dom krävande rf konstruktionerna använde vi röd skärfilm.
Vi tejpade på passmärken där vi skrev "referensmått för foto" med måttangivelse.
Sen åkte vi till firman Fotoprodukter och fick allt reducerat till skala 1:1 på reprofilm med emultionsskiktet på rätt sida, det var tider det:)
Jag har fortfarande kvar en del fotofilmer som jag trodde att jag skulle göra pcb på.......bara jag fick tid.

Jag ber om ursäkt till YDO för att hans tråd har spårat ur och nu handlar om foto och printrar. Helt mitt fel:(
 
När jag arbetade i Göteborg i slutet på 90-talet så hade jag hade en kollega som etsade med järnklorid hemma i köket under köksfläkten, det var inte så mycket metall kvar i hans diskbänk :D
(Jag behöver kanske inte skriva att han var ungkarl)
 
Det är inget som vi håller på med, vi håller på med Expoprodukter , skyltar, banderoller och annan dekor

stod det i emailet jag får leta vidare
 
Reprokamera är väldigt omodernt. Ingen komersiell aktör inom grafiska industrin har tid eller råd att hålla på med sånt när det finns datorer och skrivare. Kolla mina tips i tråden du startade på Elektronikforumet.
 
Jo jag har ingen fungerande dator eller laserskrivare hemma dessutom så har jag för mycket att göra

förut så fanns det kopierings firmor på stan som volymkopierade frågan är om man ska ha en bläck
Eller laser vad som blir mest svart funderade på om dom kan fixa det?

mvh Lasse sm0ydo
 
Ifall man har bra pappersmatning och formatering av papperet i pappersfacket så kopiera/skriv ut först en gång. Sedan lägger man tillbaka till pappersfacket och kör det en gång till. Då blir det kraftigare svärta, eller välj fetstil om möjlighet finns, alt öka svärtningsgraden vid kopiering..

Det går ju att besöka biblioteket, där finns dator och skrivare/kopiator, ta med eget pappersmedia om viss mediakvalitet önskas. Några kronor i kostnad måste man räkna med - inget är gratis.

/Sven.
 
Last edited:
Back
Top