SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Jo tanken är att minimera antal funktioner till enbart de som behövs. När allt kommer omkring så blir det ju inte så många knappar och rattar som är nödvändiga.
Nästa etapp är att utvärdera Si5351 klockoscillatorn huruvida den är "bra nog" för användning som lokaloscillator till en portabelstation som denna. På plussidan står litenheten och det faktum att det bara behövs några få kringkomponenter för att generera valfri frekvens mellan 8 kHz och 160 MHz. Den låter sig styras via en I2C-bus från t ex en Atmega 238P som sitter i Arduino Pro Mini som jag använder i labbkoplingen. Det negativa är relativt hög strömförbrukning 36 mA vid max utnivå +9 dBm i 50 ohm. Utnivån är ställbar i fyra fördefinierade steg och vid lägsta nivån -1 dBm drar kretsen 52 mA mätt på +5 V före 3,3 V stabkretsen. Men det finns ju möjlighet att switcha ner batterispänningen +10...15V och på så sätt minimera förlusteffekten i den biten. Arduino Pro Mini drar just nu 26 mA och där finns nog också möjligheter att spara lite ström. Släcka lysdioderna kan man börja med. Alla bäckar små.
Adafruits breakout-kort med Si5351, spänningsstab och nivåkonverter för 5 V logik används i labkopplingen. I min färdiga lösning så gör jag ett eget kort komplett med Atmega 238P. Detta för att få ner storleken och minska på antalet ledningar m m.
Det finns en del skrivet på nätet om denna klockoscillator och dess användbarhet som lokaloscillator för mottagare och även styroscillator för sändare. Någon skriver att den är helt oanvändbar p g a spurioser. Andra som inte mätt alls tycker den är jättebra. Kretsen innehåller tre oscillatorer och om alla tre är aktiva samtidigt så fås faktiskt en hel skog av blandningsprodukter och då duger den nog inte mer än till det den egentligen är avsedd för.
Med enbart en oscillator aktiverad gör jag den preliminära bedömningen att den nog är tillräckligt bra för en QRP-station med låg effekt i häradet 10 W PEP.
I mottagaren används en LO som är fyra gånger infrekvensen. För 28 MHz bandet blir LO-frekvensen då 112 MHz. Mätresultatet ovan är dock ganska nedslående och en sådan LO duger definitivt inte för en högpresterande mottagare eller sändare för högre effekter. Spurioserna ligger bara -53dBc. Vid lägre frekvenser blir spektrat betydligt renare och för 3,5 MHz (LO = 14 MHz) mäter jag lite drygt -70 dBc.
Topparna kring +/- 25 MHz är sannolikt blandningsprodukter från kristalloscillatorn som är 25 MHz. Dom ligger tillräckligt långt bort i frekvens för att dämpas i bandpassfiltret plus att antennen i sig ju fungerar som ett "filter". Så i praktiken inga problem. De toppar som ligger nära 112 MHz i plotten ovan kan däremot ställa till lite trassel men med tanke på att signalstyrkorna på de högre banden sällan är höga så klarar vi oss här också.
I läge sändning med 10 W uteffekt på högsta band 28 MHz (spurioser blir där c:a -60 dBc) så betyder det att div oönskade signaler alldeles i närheten av 28 MHz hamnar kring -20 dBm. Lite väl högt. Men samtidigt lägre värden än många andra amatörradiosändare som finns på marknaden genererar.
Si570-kretsen som används som LO i bl a Elecraft KX3 är betydligt renare men faller på alldeles för hög strömförbrukning. Dock skulle den ju kunna användas i läge sändning för att få en ren och fin utsignal. Det är en pytteliten krets den också och kan ju hakas på I2C-bussen. Något att överväga om man nu vill uppfylla de regulatoriska kraven för radiosändare...
Nästa etapp är att utvärdera Si5351 klockoscillatorn huruvida den är "bra nog" för användning som lokaloscillator till en portabelstation som denna. På plussidan står litenheten och det faktum att det bara behövs några få kringkomponenter för att generera valfri frekvens mellan 8 kHz och 160 MHz. Den låter sig styras via en I2C-bus från t ex en Atmega 238P som sitter i Arduino Pro Mini som jag använder i labbkoplingen. Det negativa är relativt hög strömförbrukning 36 mA vid max utnivå +9 dBm i 50 ohm. Utnivån är ställbar i fyra fördefinierade steg och vid lägsta nivån -1 dBm drar kretsen 52 mA mätt på +5 V före 3,3 V stabkretsen. Men det finns ju möjlighet att switcha ner batterispänningen +10...15V och på så sätt minimera förlusteffekten i den biten. Arduino Pro Mini drar just nu 26 mA och där finns nog också möjligheter att spara lite ström. Släcka lysdioderna kan man börja med. Alla bäckar små.
Adafruits breakout-kort med Si5351, spänningsstab och nivåkonverter för 5 V logik används i labkopplingen. I min färdiga lösning så gör jag ett eget kort komplett med Atmega 238P. Detta för att få ner storleken och minska på antalet ledningar m m.
Det finns en del skrivet på nätet om denna klockoscillator och dess användbarhet som lokaloscillator för mottagare och även styroscillator för sändare. Någon skriver att den är helt oanvändbar p g a spurioser. Andra som inte mätt alls tycker den är jättebra. Kretsen innehåller tre oscillatorer och om alla tre är aktiva samtidigt så fås faktiskt en hel skog av blandningsprodukter och då duger den nog inte mer än till det den egentligen är avsedd för.
Med enbart en oscillator aktiverad gör jag den preliminära bedömningen att den nog är tillräckligt bra för en QRP-station med låg effekt i häradet 10 W PEP.
I mottagaren används en LO som är fyra gånger infrekvensen. För 28 MHz bandet blir LO-frekvensen då 112 MHz. Mätresultatet ovan är dock ganska nedslående och en sådan LO duger definitivt inte för en högpresterande mottagare eller sändare för högre effekter. Spurioserna ligger bara -53dBc. Vid lägre frekvenser blir spektrat betydligt renare och för 3,5 MHz (LO = 14 MHz) mäter jag lite drygt -70 dBc.
Topparna kring +/- 25 MHz är sannolikt blandningsprodukter från kristalloscillatorn som är 25 MHz. Dom ligger tillräckligt långt bort i frekvens för att dämpas i bandpassfiltret plus att antennen i sig ju fungerar som ett "filter". Så i praktiken inga problem. De toppar som ligger nära 112 MHz i plotten ovan kan däremot ställa till lite trassel men med tanke på att signalstyrkorna på de högre banden sällan är höga så klarar vi oss här också.
I läge sändning med 10 W uteffekt på högsta band 28 MHz (spurioser blir där c:a -60 dBc) så betyder det att div oönskade signaler alldeles i närheten av 28 MHz hamnar kring -20 dBm. Lite väl högt. Men samtidigt lägre värden än många andra amatörradiosändare som finns på marknaden genererar.
Si570-kretsen som används som LO i bl a Elecraft KX3 är betydligt renare men faller på alldeles för hög strömförbrukning. Dock skulle den ju kunna användas i läge sändning för att få en ren och fin utsignal. Det är en pytteliten krets den också och kan ju hakas på I2C-bussen. Något att överväga om man nu vill uppfylla de regulatoriska kraven för radiosändare...