Olika sätt att få sönder eleketronik

SM4FPD

Well-Known Member
Jag tänker på POP:s tråd och hur ha till slut kunde byta två små komponenter, gratittis till lyckad rep!! Tråden blev lite av vad rubriken på denna tråd säger, så varför inte, börja en ny tråd som stämmer med ämnet, olika sätt att få sönder elektronik och amatörradiostationer.

Något jag kunde erfara under tiden på SRS.
Vanligast var att man packade dyra radiostationer för dåligt, vid retur för garantiåtgärder.
Radion exvis en IC-751A, då dyr radio, kunde ligga ensam i en papplåda, utan embllage. många ggr kunde vi bara konstatera att frontpaneln var inslagen, innerchassiet inböjt med otaliga kretskortskador.
Vad gör man då? Klagar hos budaren, (den som utför budtjänsten) dvs posten som då gällde, men de kom då och tittade på försändelsen och kune konstaera att packningen var otillräcklig. Kunde tyckte att posten hanterar paketen för illa....
Ofta fick man skrota en sån radio.

I andra fall kunde en handapparat komma för rep, låg bara i ett madrasserat kuvär, med några frimärken på.
Dvs utan någon som helst spårbarhet eller försäkring. En handapparat på 80 talet var många dyra pengar.....

Som någon nämnde, vissa apparater går sönder för vissa ägare, inte n gång utan många ggr.
fenomenet var vanligt med amatörradio. Så visst blev vi blåsta på garnatireparationer åtskilliga ggr.

Överspänning, är ett effektivt sätt att förstöra riggar på.
Elelektrolyte är ofta på 16 V eller 25 V, men får man in en garantireparation där tiotalet sådana har lyft på htten, och sprutat ut gegga i radion,, då kan man ju fundera.
Över 20 V brukar sluttransistorerna lägga av.

Någon laddade sin batteribank, med en 24 V snabbladdare, han fick nog byta sin blyaccar oxo.....

Men en vanlig orsak till överspänning är självsvängande nätaggregat.
efter många dyra skador hos samma kund kunde jag begära in strömförsörjningen, med oscilloskop kunde man få en helt grön bild vid vissa belastningar.
Dvs rön för att oschilloskopet visade rippel från nedre kant till övere kant på 10 100 elelr 200 kHz. Dvs nätagget sputade ut, 5 - 35 V istället för stabil 13,8 V.
Det var då inte swichade nätagg utan mer dyra som specade extremt hög noggrannhet, dvs hade hög förstärkning i reglerkretsarna.
Hur många dyra sluttransitorer det blev totalt minns jag inte, men dyrt var det.

Kunde fick lov att köpa ett nytt PS.

De
SM4FPD
 
Köper man grejer på Tradera, Blocket m fl ställen märker man att vissa packar helt suveränt och andra helt uselt. På en tidigare arbetsplats blev det mycket gods i olika former som både skickades och togs emot och man lärde sig snabbt vikten av att packa rätt.

När det gäller nätaggregat ska man inte underskatta destruktionsförmågan hos ett aggregat som inte klarar HF. Min iakttagelse är att de oftast drar på fullt snarare än att spänningen går ner. Jag har ett Mascot labaggregat som uppförde sig så. Kurerades med ett nätfilter och avkopplingskondensatorer vid polskruvarna.

Generatorn i bilar kan i bland ställa till det men om regulatorn får för sig att vräka på fullt så finns i alla fall bilbatteriet som dämpar en aning.

Jag fick en gång en gammal 2m kristallhäck som drabbats av att nätaggets serietransistor fått den vanliga kortisen mellan kollektor och emitter och öst på allt vad som fanns. Blev en hel del sanering av poffade elektrolyter och en sluttransistor i LF fick bytas men sedan gick radion igång. Den sedan gjort god tjänst och det som tog knäcken på den var det idiotiska påfundet med subtoner. Onödig teknikutveckling kan med andra ord bidra till att apparater inte längre blir användbara.

En kompis jobbade för länge sedan med komradioservice. De fick en gång in en handapparat som någon lagt ifrån sig ovanpå ena hjulet till en hjullastare. Ja, ni kan tänka er vad som hände sedan.

Om PEN-ledaren in till ett hus faller bort kan det bli ett lite lagom spännande lotteri vad spänningen i vägguttagen blir. Teoretiskt kan det väl bli vad som helst mellan noll och 400 V i ett ordinärt trefassystem beroende på belastningen för stunden och fördelning mellan faserna. Finns exempel på elfirmor som fått åka ut med släpkärror för att frakta bort vitvaror, hemelektronik mm och ersätta med nytt.
 
Ja det vore bättre som i USA med en fas, och 220 A hufvudsäkring.....
Skojar bara, vårt elsystem är bra, och tre faser bättre, Men allt gå ju att få fel på och göra fel med.

Samma sak hände när plötsligt alla FM riggar måste ha 1750 Hz, men då byggde folk en sådan osc.
Att pilla in en CTCSS idag verkar svårt.

Ja att lägga saker där de glöms av och något händer,

Såg en gång en Shuhner koaxialpresstång som hade legat i en hjullastare, där användes den som hammare.
Dessa kostade ju på 80 talet 7 kkr. Men han som förstod vad det var kunde få den att funka.

Ang eleketrolyters spänningstålighet, jag gjorde en gång ett experiment, och tog en klase olika lytar, 10 - 100 uF och alla 16 V , anslöt dem sen till ett nätagg. Efter en vecka med 20 V hände inget, och med 24 V hände inget, ja jag fick dem aldrig att smälla av. Så för att blåsa lytar kräver nog ganska lång tid med överspänning, ändå sker det.

Minns att någon hade klättrat i en högmast, och tappat sin IC-2E. från hög höjd, men den överlevde fallet, endast batterilådan, BC-3 var spräckt.
IC-2E var tidig med robusta häljen, i det fallet av Polykarbont plast. Genom att den har ett innerchassi blir det plats för den deeformering som en sån smäll orsakar.

Komradio i flygplan, traktens bogserplan hade en IC-A200, flygradio, på våren innan de skulle börja flyga kom de med radion.
Jag kunde tömma den på decilitervis med vatten. Jag kunde rädda radion med lite utbyteskort. Flygplanet hade stått under vintern i kallhangar, med motorvärmare. PÅ nåt vis hade kondens skapat stora mängder vatten i radion, underligt.
Diskussioner om huruvida husvagnar och husbilar skall stå ute eller inne, och huruvida de skll ha värme under vintern diskuteras hela tiden.
Flygklubben tar numera ut radio och instrument inför vinterförvaret.

SM4FPD
 
Det bästa(?) sättet att ha sönder ngt brukar vara att laga fel som inte finns.
Jag hade sålt ett rörsteg samt även åtagit mej att leverera det.
Dagen innan fick jag för mej att testa det en sista gång så det säkert funkar…jättepinsamt annars…samt man vill slippa höra sen att ngt är knas.
Bl.a därför jag ville leverera det själv, rigga det vid hans radio och visa att allt fungerar innan jag åkte.
Det funka fint vid test hemma.
När jag skulle packa ner det i en stöddig låda såg jag att stickproppen inte bara va tejpad o jäklig utan även sprucken också.
’-aj aj, sån skit lämnar jag inte ifrån mej’
Rota rätt på en bättre beg. kabel inkl. stickpropp mitt gamla kylskåp donerat och montera dit.
Naturligtvis slentrianmässig kontroll ännu en gång att allt funka - det gjorde det då inte…grrr.
Det lyste, det reagera på knapptryck men gav ingen effekt.
Slet av locket för inspektion…hade jag stött emot ngt?…leat sönder ngn kabel?…oxid i socklar?
Hitta inget fel…klockan gick över 12 slaget mitt i natten o jag skulle åka tidigt nästa dag…hade ur rören o montera i annat steg..funka perfekt där…tillbax med dem igen o motionera socklar..lödde om fula lödningar osv men de funka inte ändå.

Ngn tjatade av mej det vid annat tillfälle och påstod att det då visst funkar…
Stör mej på att jag aldrig fick reda på vad som vart fel.

En annan effektiv metod är att låta fina väl fungerande radios ligga kvar fint i sina originalkartonger i garderoben ett par år.
När de sen skall fram så funkar de inte. Andra radios som minsann står framme och körs med regelbundet i årstal gör däremot det.
Man säger: ’- de e bara bra de får tuffa o gå emellanåt, de mår de bra av’
Ja, när det gäller maskiner och motorer är det så. Packningar som annars riskera att torka. Stillastående kondensvatten som riskerar att få ngt att rosta osv…fine…men radios då??

Man säger att elektrolyter torkar. Hmm, det köper jag absolut - om de spänningsätts ja…men annars inte. Ngn som kan förklara så att jag förstår? Kanske torkar de ändå…eller mår kondingarna bra av att få spänning i sej då o då…varför då?

Mekaniska saker som knappar och potentiometrar greppar jag däremot. Det värsta exemplet nog fler än jag råkat ut för…är knappen för rep.shiftet på Icom IC-290/490. En sån radio som legat länge brukar va knäpp i övrigt också men speciellt den knappen får man allt ge sej på försiktigt med sprayburkarna innan man våldför sej på den…för fast, det sitter den.
 
Ja den knappen på IC-290, 490 var en förlängning till en vanlig skjutomkopplare, trycker man den åt sidan blir det en vinkel som gör att förlängningen, plastgrejen, kan spricka.

Ett vanligt fel i IC-290 var att skanning och minnen inte funkade, efter en tid. Det lill kortet där förintällningar av egenskaper finns, har små gula eleketrolyter, ev någon bäbisblå.
vet i katten var ICOM köpte dessa men de kan läcka. Syns inte förrän man tittar mycket noga, tar ur dem och man ser att kretskortsfolier är avfrätta. Går att fixa men svårt att mäta sig fram till.

HF steget i en 145 MHz FM station då, hur kan HF stegets FET transistor gå sönder, ja kanske ett fabr. fel på den transistorn.
Men samma sak efter en vecka och tredje gången telefonsamtal till kunden. deet visade sig att 145 MHz GP:en satt 50 cm från kortvågsdipolens en ände, ute vid trådspetsen. Ja han hade slutsteg.
Efter flytt av VHF GP:en slutade felet att uppträda.....
Men hur mycket som helst tål de inte....
Men det går att få sönder en 145 MHz station.

SM4FPD
 
Elektrolyter har ett dielektrikum som är ett oxidskikt på aluminium. Om de lämnas utan spänning, äter elektrolyten sakta på skiktet och därmed sänks spänningståligheten. Efter många år utan motion klarar de inte märkspänningen rakt av längre, utan de behöver en mjukstart så att oxidskiktet hinner byggas på (vilket händer genom en svag läckström); omformering kallas det.
 
Elektrolytkondensatorer sägs kunna torka även på lagerhyllan om packningar är otäta men det är främst värmeskapande rippelström som får dem att göra det. Varje höjning av omgivningstemperaturen med 10 grader C halverar dessutom livslängden. Bägare brukar hålla längre än de med axiella trådändar så storleken har betydelse, om den halveras gör även livslängden det. Jag köpte nyligen en låda med 38 anodspänningsbägare från huvudsakligen 1960-talet, blandat begagnade och obegagnade, och efter formering och mätning av kapacitans, läckström och ESR ratade jag endast en.

Lennart
 
Last edited:
Ang lytar, så får jag intrycket att en del äldre sådana har dålig kvalitet på gummit i botten som ju skall täta.
Gummit har sprickor och det har blivit gråvitt.
Då kan man tänka sig att de torkar ut.

SM4FPD
 
Elektronik är ju lite diffust som begrepp, men jag hade en gång en rätt tidig iPhone. Den kändes rätt robust och tålig, det var ju metall och glas i den yta man kom i kontakt med. Vid nåt tillfälle kom det två droppar regn på apparaten och sen var det bara att byta. Det gjordes ingen elektronikforensisk undersökning, så vad som faktiskt hände är ännu oklart, men vatten är tydligen inte nån bra idé...

Å andra sidan var jag med om en utredning av en järnvägsmotorvagn (Roslagsbanan) som plötsligt vägrade samarbeta. Tuffa vinterförhållanden rådde (ja, jag vet att det är 08-området, men en vecka i -15°C och 30 cm snö är lite jobbigt för oss stockholmare) och när vagnen väl tinat upp inne på verkstan, såpass att man vågade gå in under, öppnade vi alla lådor för elutrustningen för att kunna felsöka. En låda med styrutrustning visade sig vara helt fylld med klar is - yrsnö kommer in, smälter, men vattnet rinner inte ut och fryser sedan, när vagnen får stå en stund. Efter några dar i "varmgarage" funkade den oväntat nog precis som den skulle. Troligen gjorde isen att arbetsparametrarna för elektroniken gick helt utanför skalan, men efter upptorkning visade det sig att inget var "förstört", bara "utstört".

Ovanstående är ju fråga om verklig "elektronik". Styrsystemet bestod av choppers och växelriktare för att driva asynkronmotorer på 1500 VDC, De äldre motorvagnarna på banan hade likströmsmotorer med startmotstånd, inte mycket som kan gå sönder där, kan man tycka. Så länge föraren är alert och gör sitt jobb... Men om man struntar i varningssignaler för slirning (lövhalka) kan det sluta med att man får lämna in banmotorer till tillverkaren för materialåtervinningt när rotorn har exploderat pga övervarv. Ingen billig övning kan jag säga.
 
De reparationer jag haft det senaste åren har det varit många olika orsaker till, en del orsakade av ägaren som det sista i förra tråden men en del helt utan att ägaren varit medskyldig. Något som återkommer med jämna mellanrum är trasiga slutsteg, elektrolyter, displayer, autotuners och SWR-bryggor. Reparationerna av slutsteg, autotuners och SWR-bryggor kommer oftast av en antenn som inte fungerar på ett bra sätt. Carolina Windom-antenner och trasiga SWR-bryggor är ett exempel på detta som jag stött på flera gånger. Även stationer där plus och minus blivit växlade dyker upp men de är ju för det mesta väldigt lätta att fixa.
 
Elektrolyter har ett dielektrikum som är ett oxidskikt på aluminium. Om de lämnas utan spänning, äter elektrolyten sakta på skiktet och därmed sänks spänningståligheten. Efter många år utan motion klarar de inte märkspänningen rakt av längre, utan de behöver en mjukstart så att oxidskiktet hinner byggas på (vilket händer genom en svag läckström); omformering kallas det.
Intressant. Mjukstarten…asså jag har ingen aning…är det en timme på lite snål spänning eller är det en vecka vi talar om?
 
De
Intressant. Mjukstarten…asså jag har ingen aning…är det en timme på lite snål spänning eller är det en vecka vi talar om?
Det kan gå rätt fort... Man trycker på spänning från ett lämpligt spännningsaggregat där strömmen visas och håller igen när det börjar bli några mA. Efter en stund brukar det bli mindre ström, och då ökar man spänningen lite. Sen kan man avbryta, ladda ur och börja om... Efter ett tag är läckströmmen obetydlig, och om man då är nära märkspänningen är man "i hamn". Detta är inte ett vetenskapligt underbyggt sätt att jobba, men i praktiken har det funkat för mig. Att jobba med ellyter som ser ut som de torkat eller läckt är meningslöst, såklart, men bägare som ser bra ut är värda lite försök.
 
Det brukar gå bra om "lytarna" är mekaniskt hela och inte har läckt, och då är det bäst
att "smyga" upp spänningen med en Variac från 0 och sedan med steg om runt 10% åt gången i en timme ungefär.

Man bör känna på kondensatorerna, och om de börjar bli varma är det säkrast att avbryta övningen.
 
Jag har på senare tid hållit på och renoverat lite Tektronix oscilloskop av modell Ä, mindre kondensatorer som uppenbart läckt har jag bytt ut mot nya moderna.

Men de större i nätdelen har fått stanna. Dels är de stora och har höga spänningar. Vissa har flera kondingar i samma kanna.

Har inte testat alla, men några stycken och de har inte visat några tecken på att vara dåliga. Bra ESR och låg läckström.

Mjukstartade instrumentet med vridtrafo först 5V sen 10V efter en stund.. Sen 20, 30 Osv.. och inget otäckt inträffade.

Felsökningen fortskred och instrumentet spänningsmatades många gånger via vridtrafon och tillslut efter många om och men så fick jag ett grönt streck på bildröret.

Har funderat på det där med kondingarna många gånger.. borde man byta ut dem? De är ju en bit över 50 år gamla

Skulle ju vara både otäckt och förödande om nån exploderade och spred sitt innehåll i mitt fina instrument..
 
Lite generell, personlig upplevelse här: jag har aldrig varit med om en ellyt som exploderar spontant i sin ordinarie krets, på ett sätt som skapar problem för apparaten som helhet. Det vanligaste tycks vara läckage upp till att en säkring går, eller total uttorkning (eller liknande) som leder till att kapacitansen går ner mot försumbar/ointressant/värdelös. Nånstans där brukar spänningen från filternoden i fråga vara så "way off" att nån del av apparaten inte funkar längre, så oftast finns en felbild att arbeta med. Jag skulle nog tänka mig, att det vore enklast att mäta drivspänningar och rippel innan man börjar med att byta grejer.
 
POP nämnde fel på SWR bryggor, både inbyggda i TRX och separata mätistrument.
Jag har varit inne på deta förut, men av någon anledning går dioderna hädan.
Ofta har det hänt flera ggr för samma stackars radiostationsägare.
Men en gemensam sak är OF antenner.
Saken gäller alla fabrikat, mätare från flera fabrikat och TRX:ar.
En kund hade en GP, vid fjällstugan stod 20 m vertikal, och på marken låg ett antal jordplan, marken var en till största delen stenhäll.
Efter felra reparationer av SWR brygga för både mätaren i riggen, och Autotunern, var det dags att ta reda på vad han gjorde.
Efter att ha berättat om antennnen frågade jag hur koaxen var dragen in till riggen.
Jo den ligger på marken, dvs som jordplanstrådarna, så även den kommer att agera jordplan, och är sen förbunden med chassit på radion.
Jag föreslog RF Chokar på den kaxen sen slapp jag laga radion mer.
Det går att ha sönder saker med fel antennsystem.

Någon nämnde att inte laga det som inte är sönder.
Men fel kan ändå finnas, tycker man, så då gäller att googla. Oavsett felet så skall samma saker bytas som den som gjort Youtube filmen, oavsett om det finns ett fel elelr om det har samband med några symptom.
Dvs man försöker laga nåt som inte är felaktigt och laga något som ofta inte har med saken att göra. Till slut finns det flera nya fel på grejerna, hemgjorda fel, som man inte rår på, då är det ett garantifall.......

Man brukar kalla det att "laga sönder grejer".
Sen har vi de som modifierar sönder grejerna m,en det tar vi senare.

feldiagnostik och felsökning är svårt....

Roy SM4FPD
 
Felsökning är som nämnts "svårt", det är lite av en färdighet man kan lära sig. Men det vill till att man har förebilder, kunskap och information. Man måste ha ett grepp om vad som menas med att nånting är "fel", man måste ha kunskap om systemet, och man måste få information om vad som händer ("felbilden"). För att uppnå resultat inom rimlig tid, bör man också ha erfarenhet. Det är väl lite som att man kan specialisera sig som "diagnostiker" inom medicin, dvs nån som kan dra slutsatser av symptom hos en vårdsökande. Alla med feber har inte malaria, typ; det gäller att fånga upp hela bilden.
 
Ett tips när vi snackar elyter är den här, fungerar bra för att mäta likströmsläckage.
Finns ritningar att köpa från MR Carlson's Lab.
Hyfsat enkel och billig att bygga samt riktigt känslig.


elyt.jpg
 
Back
Top