SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Stora skillnader i kompetenskraven mellan olika länder - varför är det så?
Som bekant har Sverige under en lång rad av år succesivt mildrat kraven för att bli radioamatör. Från ett alldeles utmärkt trappstegssystem med C-, B-, och A-certifikat på 60...70-talen infördes först T-certifikatet, därefter N-certifikat för att ersättas av SSA:s speciella utbildningscertifikat UN och UC där kravnivån låg ungefär i nivå med de då slopade C resp N-certifikaten.
I en kort mellanperiod fanns CEPT1 och CEPT2-certifikaten som efter en tid omformades till nationella certifikat (för att komma runt de betydligt högre CEPT-kraven som egentligen skulle gälla enligt CEPT TR61-02 och som Sverige hade lovat att rätta sig efter). Benämningen blev Klass 1 resp 2 certifikat.
Sedan morsekravets slopande för några månader sedan finns nu endast en enda certifikatsklass kvar i Sverige och som kunskapsmässigt motsvarar ungefär de dåvarande kraven för N-certifikat eller SSA:s slopade utbildningscertifikat UN, den utan morsekrav.
PTS väntas inom kort att ta beslut om slopad tillståndsplikten och SSA får ta över resterade delar av verksamheten, t ex att dela ut anropssignaler ur speciella prefixserier. Anropssignalerna kommer att skrivas in på de certifikat som SSA själv producerar i sin Laser-skrivare. Allt fullt lagligt och med PTS tillstånd. Vi är inte där ännu, men sannolikt blir det så.
Vi kan alltså konstatera att det hänt en hel del sedan början av 70-talet och mer är på gång.
I andra länder gäller andra förutsättningar:
I England t ex finns ett intressant system med tre klasser, Foundation - Intermediate och högsta klassen som heter Advanced.
För att få en "Advanced licence" gäller följande:
"Candidates wishing to sit the Advanced Licence examination must have been successful in both the Foundation and Intermediate Licence examinations prior to sitting the Advanced Licence exam. Candidates are encouraged to attend a suitable course but there is no obligation to do so. The Advanced Licence examination must be conducted at an approved RSGB Registered Examination Centre."
Kravspecifikationen för själva provets begränsning, bredd och djup specificeras i ett 23-sidigt dokument späckat med matematiska formler. Detta dokument kan vara intressant att studera och då sätta i relation till SSA:s 9+9 punkter på lika många rader som tillsammans med ett typexempel på amatörradioprov är tänkt att ge elever och lärare tillräcklig information om provets omfattning och svårighetsgrad.
Advanced Radio Amateur License - Syllabus http://www.rsgb.org/full/advancedsyllabus.pdf
Här finns SSA:s motsvarande krav http://www.svessa.se/utbildning/pdf/SSA 2003_1.pdf
med tillhörande provfrågor som kan studeras här. http://www.svessa.se/utbildning/provfra.php
Ur allt detta kan man konstatera att det i ett internationellt perspektiv just nu är förhållandevis enkelt att bli radioamatör i Sverige.
Skulle inte SSA kunna administrera ett motsvarande system, med t ex Novis, Vanlig och Avancerad radioamatör?
Ämnet är säkert känsligt och stekhett i ett land som Sverige där alla skall ha allt serverat på silverfat utan att behöva anstränga sig och behöva prestera något. Dock kan det kanske vara ett trevligt ämne att ta upp till allmän debatt och inte minst för att göra dig och alla andra uppmärksamma på de förhållanden och stora skillnader som trots allt råder.
Varför är det så stora skillnader?
73
Bengt SM7EQL
Som bekant har Sverige under en lång rad av år succesivt mildrat kraven för att bli radioamatör. Från ett alldeles utmärkt trappstegssystem med C-, B-, och A-certifikat på 60...70-talen infördes först T-certifikatet, därefter N-certifikat för att ersättas av SSA:s speciella utbildningscertifikat UN och UC där kravnivån låg ungefär i nivå med de då slopade C resp N-certifikaten.
I en kort mellanperiod fanns CEPT1 och CEPT2-certifikaten som efter en tid omformades till nationella certifikat (för att komma runt de betydligt högre CEPT-kraven som egentligen skulle gälla enligt CEPT TR61-02 och som Sverige hade lovat att rätta sig efter). Benämningen blev Klass 1 resp 2 certifikat.
Sedan morsekravets slopande för några månader sedan finns nu endast en enda certifikatsklass kvar i Sverige och som kunskapsmässigt motsvarar ungefär de dåvarande kraven för N-certifikat eller SSA:s slopade utbildningscertifikat UN, den utan morsekrav.
PTS väntas inom kort att ta beslut om slopad tillståndsplikten och SSA får ta över resterade delar av verksamheten, t ex att dela ut anropssignaler ur speciella prefixserier. Anropssignalerna kommer att skrivas in på de certifikat som SSA själv producerar i sin Laser-skrivare. Allt fullt lagligt och med PTS tillstånd. Vi är inte där ännu, men sannolikt blir det så.
Vi kan alltså konstatera att det hänt en hel del sedan början av 70-talet och mer är på gång.
I andra länder gäller andra förutsättningar:
I England t ex finns ett intressant system med tre klasser, Foundation - Intermediate och högsta klassen som heter Advanced.
För att få en "Advanced licence" gäller följande:
"Candidates wishing to sit the Advanced Licence examination must have been successful in both the Foundation and Intermediate Licence examinations prior to sitting the Advanced Licence exam. Candidates are encouraged to attend a suitable course but there is no obligation to do so. The Advanced Licence examination must be conducted at an approved RSGB Registered Examination Centre."
Kravspecifikationen för själva provets begränsning, bredd och djup specificeras i ett 23-sidigt dokument späckat med matematiska formler. Detta dokument kan vara intressant att studera och då sätta i relation till SSA:s 9+9 punkter på lika många rader som tillsammans med ett typexempel på amatörradioprov är tänkt att ge elever och lärare tillräcklig information om provets omfattning och svårighetsgrad.
Advanced Radio Amateur License - Syllabus http://www.rsgb.org/full/advancedsyllabus.pdf
Här finns SSA:s motsvarande krav http://www.svessa.se/utbildning/pdf/SSA 2003_1.pdf
med tillhörande provfrågor som kan studeras här. http://www.svessa.se/utbildning/provfra.php
Ur allt detta kan man konstatera att det i ett internationellt perspektiv just nu är förhållandevis enkelt att bli radioamatör i Sverige.
Skulle inte SSA kunna administrera ett motsvarande system, med t ex Novis, Vanlig och Avancerad radioamatör?
Ämnet är säkert känsligt och stekhett i ett land som Sverige där alla skall ha allt serverat på silverfat utan att behöva anstränga sig och behöva prestera något. Dock kan det kanske vara ett trevligt ämne att ta upp till allmän debatt och inte minst för att göra dig och alla andra uppmärksamma på de förhållanden och stora skillnader som trots allt råder.
Varför är det så stora skillnader?
73
Bengt SM7EQL