Optibeam HF-antenner.

SM0RCL

Well-Known Member
Hejsan.

Jag har börjat titta på HF-beamar. Har i princip uteslutit log-periodare, eftersom de blir visserligen bredbandiga, men har lågt gain jämfört med sin längd. Monobandsyagis är självklart optimalt, men man vill ju köra mer än ett band. Så efter en hel del läsande så tyckte jag att Optibeam såg intressant ut. Är det någon på forumet som har erfarenhet av Optibeam generellt och OB11-5 i synnerhet?
OB11-5 11 Element 5 Band | OPTIBEAM

Jag kan leva med trådantenner på de lägre banden, men det skulle vara riktigt roligt att kunna beama runt på 20m och däröver. Bomlängden är 6m också, så den skulle fungera med en acceptabel WAF (Wife Acceptance Factor). Jag vill också undvika spolar i antennkonstruktionen, eftersom de brukar ställa till det på många sätt, både mekaniskt och elektriskt.

Så alla Yagianvändare, bara berätta vad ni har erfarit.

73 de Kai

PS: På eHam verkar Optibeam också ha fått bra omdömen. OptiBeam OB11-5 (high performance 11el fivebander 20-17-15-12-10 Product Reviews
 
Jag har sedan några år tillbaka en OB9-5.

Den är mekaniskt mycket bra, väldigt god finish på delarna.
Prestandamässigt är den också bra, men ingen mirakelantenn.
Den levererar helt enkelt vad man kan förvänta sig av två aktiva element på en relativt kort bom.
Jag har mätt upp F/B, som visade sig ligga cirka 3dB lägre än vad som annonseras, men alltså ändå helt godkänt.

73,
Jonas/SM5PHU
 
Låter som det ska med andra ord. Jag förväntar mig inga mirakel, men det förenklar om man slipper spolar på antennelementen. Har du jämfört med en trådantenn, t.ex. en dipol, Windom eller G5RV?

Och det viktigaste av allt, upplever du att den har bra riktverkan, dvs. att man kan vrida bort t.ex. våra italienska kamrater ;) .

73 de Kai

PS: Hur högt sitter din antenn?


Jag har sedan några år tillbaka en OB9-5.

Den är mekaniskt mycket bra, väldigt god finish på delarna.
Prestandamässigt är den också bra, men ingen mirakelantenn.
Den levererar helt enkelt vad man kan förvänta sig av två aktiva element på en relativt kort bom.
Jag har mätt upp F/B, som visade sig ligga cirka 3dB lägre än vad som annonseras, men alltså ändå helt godkänt.

73,
Jonas/SM5PHU
 
Min OB9-5 sitter 18 meter över marken.

En av anledningarna till att jag valde en Optibeam var just att jag ville undvika traps och annat, som kan behöva underhåll.

Jag vill nog säga att strålningsdiagrammet har en midja som duger bra för att vrida bort oönskade signaler (eller att maskera de önskade, om antennen råkar stå i fel riktning). För mig öppnade sig en helt ny värld, bokstavligt talat, när jag skaffade en kortvågsyagi. Men kanske är det delvis en fråga om psykologi: Man får bättre självförtroende med en yagi. Jag vet duktiga DX-are som bara använder trådar.

När Thor, TF4M, fick frågan varför han inte satte en yagiantenn uppe på berget, istället för att fylla dalen med rombantenner, svarade han på följande sätt:

"Well, I have not considered limited-space antennas, since I have unlimited space".

73,
Jonas/SM5PHU
 
RCL de APQ.

Hej. Det är ett svårt val du har att göra.

Mitt första intryck av bilden på OB11-5 11 OPTIBEAM är att den är mekanisk "komplicerad" (vilket är nödvändigt för att täcka så många HF-band!) vilket jag tror kommer att skapa problem när antennen suttit uppe ett antal år. Detta i form av korrosion i skarvar och anslutningar vilket resulterar i förhöjda övergångsmotstånd.
Jag vill samtidigt framhålla att detta är en "känsla" hos mig och jag kan mycket väl ha fel.

I "dina kläder" skulle jag nog ändå välja en log.per.ant från Lannaboda eller varför inte bygga en själv som jag har gjort?

Med 6 m boom blir, som du säger, gain (dBd) en bråkdel lägre med en log.per än de siffror OPTIBEAM anger. Jag gissar att en log.per med den angivna boomlängden har en gain runt 5 dBd.

Min hemmagjorda log.per med en boom på 6 meter har något högre gain beroende på att jag slopat 14 MHz och täcker "bara" 18 - 30 MHz.

Här några jämförelsesiffror gjorda i all hast utan min dokumentation hemma (jag är på "semester" i södra Frankrike).

Log.per.ant

Boom 6 m

Vikt 18 kg

Pris hemmagjord c:a 2000:- (om allt material måste nyinköpas)
(Jag vet inte vad Lannabodas Log.per kostar).

OPTIBEAM OB11-5 11

Boom 6 m

Vikt 45 kg

Pris c:a SEK 16000 med kursen 1 EUR = 9,40

En log.per där förbindelsen till elementen utgörs av en "dubbelboom" har färre skarvar = färre problem. På min hemmagjorda log.per har jag dessutom popnitat samtliga skarvar för att förvissa mig om inte få övergångsmotstånd när materialen åldras.

Jag har också en känsla av att denna typ av log.per, som presenterar direkt omkring 50 ohm i matningspunkten att all tillgänglig effekt "går ut". Denna typ av log.per fordrar ju ingen balun med omsättning - endast en s k strömbalun vilket i mitt fall består av ett tiotal ferritringar på den 50-ohmiga koaxialkabeln vid matningspunkten.

Log.per. har förvisso sämre F/B förhållande - en parameter som inte bekymrar mig nämnvärt. Tror F/B ligger omkring 15 dB på min hemmagjorda.
Däremot är front/side förhållandet extremt högt en egenskap som beamar och quadar också har.

En absolut fördel med en log.per för 14-30 MHz är att den även täcker rundradiobanden på 19 m, 16 m, 13 m etc och en massa andra intressanta kommunikationer.

Med tanke på OPTIBEAMENS höga vikt och pris skulle jag i ditt fall ändå "snegla" åt en log.per och varför inte tillverka en hemma. Den log.per jag och Bertil, SM6ENG konstruerat är en "bättre efterapning" av Tennadyne. Det är f ö jag och Bertil som lärt ut och beräknat Lannabodas log.per.antenner.

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
Det är nog inte gainet man har mest nytta av, utan dämpningen.....
Jag hade en 4 el. 3-bands Yagi samtidigt med en "smörmutter". Det var inte så jättestor skillnad på signalstyrkan mellan dem, men när det blev trångt på banden så hade man en väldig nytta av dämpningen hos Yagin.
 
Tack för alla trevliga inlägg. De APQ, jag är intresserad av hur din log-periodare är konstruerad. Och ja, antenntillverkare tar bra betalt för aluminium. Självklart innebär fler delar att man kan få mer krångel. Dock så verkar det som om korta bommar ger 2-6 dBd på HF, oavsett om det är en Yagi eller logperiodare. De beräkningar som jag har gjort på logperiodare i bandet 13-32 MHz verkar alla bli mellan 9-16 m långa. Så vad förlorar man på en kortare bomlängd?

Jag har till och med lekt med tanken monobandare med bomlängder upp till 12m, men det är nog svårt att sälja till den bättre hälften. Plus att man har ju bara ett band att leka med. Dock, man kan inte alltid få det optimala, utan man måste kompromissa. Jag har inte "unlimited space" :( .

Så logperiodare blev lite intressant igen, kan man säga. Vad har ni för isolatorer mellan bommarna? Jag antar att ni har använt fyrkantrör och med tanke på vikten som du nämnde, så låter det som att det är 30x30mm rör. Och bommarna är antagligen genommonterade på bommarna.

Nu är jag riktigt nyfiken på log-periodaren :) .

73 de Kai
 
RCL de APQ
Hej. Det finns att läsa en hel del om log.per antenner i de senaste versionerna av ARRLs antennhandbok. Jag vill minnas att det finns en skiss på en log.per för VHF där man använder två "runda" rör som bom och transmissionsledning. Har ej boken tillgänglig eftersom jag befinner mig på "avkoppling" i södra Frankrike. Av skissen framgår hur elementen är kopplade växelvis till övre och nedre röret. Detta resulterar på samma sätt som om "transmissionsledningen" är vriden 180 grader mellan varje element.

Jag tror det är svårt att jämföra boomlängd på en log.per med en yagiantenn.
En log.per kan ju designas för ett stort frekvensområde med kort boom och då blir ju vinsten i dBd låg. Man kan ju också tillverka en log.per för ett enda hf-band, t ex 14 - 14.350 MHz.

Den log.per jag och Bertil, SM6ENG blev imponerade av var en Tennadyne som täckte 14 - 29.7 MHz med endast 3.9 meter boom!

Jag använder "kvadratiska aluminiumrör" 40 x 40 mm. Avståndet mellan "fyrkantsrören" har jag räknat ut att 23 mm ger en impedans på 100 ohm. De passiva elementen belastar "transmissionsledningen" så att impedansen i matningspunkten blir 50 ohm. Detta enligt Bengt Dagås, Grimeton (SK).
Jag använder plattor av svart delrin för att "spaca" de två fyrkantsrören. Jag skruvar plattorna mot fyrkantsrören med galvaniserade M6 bultar - fyra för varje platta.

De log.per jag tillverkat till mig själv och bekanta är gjorda med 6 m lång boom eftersom 6 m hos al.firmor är ett standardmått.

Elementen är ett mekaniskt problem (vilket också gäller yagiantenner). Den aluminium som säljs i Sverige har inte den "styvheten" som amerikansk aluminium har. I ARRLs handbok - Yagi antenna design - föreslår man att börja med tunna elementen i spetsarna och gradvis öka diametern. Jag tyckte mig "läsa mellan raderna" att man valt en gradvis "avsmalningsfaktor".
Därför gjorda jag enligt följande: Jag började med 1 meter 6 mm al.rör. Nästa rör som passade in, 8 mm, gjordes 0.9 m, nästa 10 mm 0.81 m, nästa 12 mm 0.73 m osv. "Tjockhetsfaktorn" minskar med talet 0.9. På det viset får elementet ett liggande "eiffeltorn-utseende".

Jag är ingen mekanisk expert men jag inbillar mig att denna form får bäst stabilitet, minsta luftmotstånd och kanske lägsta vikt.

Skulle vara intressant om någon annan på denna tråd har några kommentarer till mina mekaniska lösningar.

Inom parentes sagt så uppfattar jag Eiffeltornet att det från toppen ökar sin diameter exponentiellt. Det är ju ett tydligt bevis på att konstruktören redan på 1800-talet behärskade "mekanisk matematik".

Hoppas att mina svar gett dig en start för konstruktion av en log.per. Har du mer frågor är du välkommen.

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
"Den aluminium som säljs i Sverige har inte den "styvheten" som amerikansk aluminium"
Som den anställd inom aluminium branschen man är så kan jag inte låta bli att kommentera att styvheten beror ju på vilken aluminiumlegering som profilen är gjord av.
 
6060 och 6063 aluminium är det som jag har hittat. Tibnor.se via Ståldepån. Tips på annat emottages självklart tacksamt.

Delrin, var hittar man det? Jag förstår konstruktionsprincipen med plattorna, har sett den på andra LP-antenner också.

Hålfasthet borde inte vara så svårt att räkna på. Måste bara hitta min gamla formelsamling bland alla flyttkartonger ;) .

Det kan ju vara så att 6060 och 6063 är standardsorter i Svedala och att man har andra standardsorter i US.

40x40 låter som en ok dimension. Där finns det godstjocklekar upp till 4mm, så det mekaniska borde inte vara problematiskt. Däremot kan man fundera på elementkonstruktionen lite grand.

De APQ, har du någon ritning/mått som du kan scanna in eller en pdf på konstruktionen?

73 de Kai
 
6060 och 6063 aluminium är det som jag har hittat. Tibnor.se via Ståldepån. Tips på annat emottages självklart tacksamt.

Delrin, var hittar man det? Jag förstår konstruktionsprincipen med plattorna, har sett den på andra LP-antenner också.

Hålfasthet borde inte vara så svårt att räkna på. Måste bara hitta min gamla formelsamling bland alla flyttkartonger ;) .

Det kan ju vara så att 6060 och 6063 är standardsorter i Svedala och att man har andra standardsorter i US.

40x40 låter som en ok dimension. Där finns det godstjocklekar upp till 4mm, så det mekaniska borde inte vara problematiskt. Däremot kan man fundera på elementkonstruktionen lite grand.

De APQ, har du någon ritning/mått som du kan scanna in eller en pdf på konstruktionen?

73 de Kai

Leg 6082 och att att materialet är åldrat, borde stå tex 6060-T6 & 6063-T6 står det T4 är det mjukt. :)
 
RCL de APQ.
Hej. Jag vet ingenting om al-kvaliteter. Siffrorna säger mig ingenting, men det är nog riktigt att den vanligast förekommande aluminium för försäljning i Sverige har en annan legering som gör den mjuk. En kollega till mig som jobbade för Televerket Radio var också besviken på den "svenska legeringen". Han frågade dåvarande representanten i Göteborg, Plåt och Profil, om dom inte kunde skaffa fram en annan legeringen som var "styvare". Svaret blev att man då måste beställa stora mängder av varje dimension.

Detta gjorde en sådant köp omöjlig för en enskild amatör.

Delrin.
Finns att köpa hos plastgrossister. Här i Göteborg hos Andren & Söner. Det går naturligtvis med vilken plast som helst men jag föredrar svart Delrin (handelsnamn) av följande skäl:
1) bra elektrisk isolationsförmåga
2) lätt att bearbeta, borra, gänga m m
3) starkt
4) svart delrin har bra motståndskraft mot uv-strålning

SM7EQL har mer info och erfarenhet om delrin.

Jag är f n på resande fot i södra Frankrike utan scanner och kan inte skicka några skissar.

Lite mer tips:
Jag kopplar koaxialkabeln direkt till de bägge bommarna i matningsändan. Jag ansluter koaxens skärm till den övre bommen och innerledaren till den nedre bommen. Koaxialkabeln sitter som sagt vad permanent i bommen och är en "svans" på c:a 5 meter. Jag har trätt på ett tiotal ferritringar vilka åstadkommer en strömbalun. "Svansen" (RG-213) är sedan skarvad med RG-217 som går vidare till radioshacket.

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
Hehe, mitt maströr, eller rättare sagt maststång är en massiv 50mm 7075-T6 ;) . Så jag tror att något annat ger upp före ;) .

Noterar också att alla Tibnors fyrkantrör är T6, detsamma gäller runda rör... Har inte upplevt aluminiet som mjukt på något sätt.

Tråkigt att Arigo har tum-mått på sina rör. Jag föredrar det metriska :) . Men det är klart, har man amerikanska ritningar, så blir det kanske enklare.

Får googla efter plastgrossister i Stockholm... Delrin låter inte helt svårt att få tag på...

73 de Kai

PS: Idag skulle man haft en beam att rikta mot Sydamerika. 10m ganska öppet...
 
RCL de APQ
Hej. Du skrev: Noterar också att alla Tibnors fyrkantrör är T6, detsamma gäller runda rör... Har inte upplevt aluminiet som mjukt på något sätt.

De två bommarna i "mjuk" aluminium har jag inget problem med. Jag har "paraplystagat" bommarna med stark icke ledande och icke töjbar plastlina (parafil).
Problemet är själva elementen som är självbärande.

Fösök och gå in på Tennadyns hemsida och titta på bilden WD4CWE.
http://www.tennadyne.com/images/WD4CWE.JPG
Dubbelbommen syns inte så tydligt men däremot ser man hur elementen är "växelvis" monterade. Bommarna hålls isär med några distanser på lämlpiga ställen. Jag har som sagt vad delrinplattor i bägge ändar på bommen plus mitt på bommen där även u-klammer håller fast bommen till det vertikala maströret. Sammanlagt blir det alltså 6 delrinplattor. Skall klättra upp i masten (25 m) och ta ett kort med kameran när jag kommer hem till SM6.

P.S. K4JE har monterat ett "paraplystag" på Tennadyns log.per.
73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
RCL de APQ
Hej igen.
Jag har tittat på Antenna Dxzone.com osv.

Här några kommentarer:

Den lösning K8CU har valt med en 360 stege under bommen är nog inte riktigt rumsren. En öppen feederstege bör ej dras nära ledande föremål. Tennadyne framhåller detta i sin broschyr och framhåller sin egen konstruktion med transmissionsledning som dubbelbom. Jag håller med och konstruktionen blir ju elektriskt "renare". Två fyrkantsrör förstärkta med delrinplattor blir nog dessutom stabilare enligt min mening.

W8JI har skrivit ett kapitel om baluner till log.per. antenner. Hans förslag är exakt vad jag gjorde när jag installerade matarkabeln till min log.per. Detta är ju bara "radiotekniskt sunt förnuft". Att klamra fast matarkabeln med undre bommen (som är ett ben av transmissionsledningen) bäddar för problem.

Till sist. En canadensare har tagit patent på en "trapetslog.per.antenn. Så vitt jag vet såg dom första log.per ut så här. På Grimetons radiostation finns en sådan installerad någon gång i slutet av 50-talet, fabrikat Telefunken, om jag minns rätt.

73
Bengt SM6APQ
 
Köpe känns lite som fusk tycker jag. Det är kul att bygga själv och jag tror också att det blir billigare. Men visst, begagnat är ett alternativ. Dock så kan man ju inte säga att man har byggt själv, vilket jag kan hitintills. Inte en enda köpeantenn för tillfället, eller jo, faktiskt en disconeantenn för VHF/UHF.... Men det räknas inte riktigt ;) .

73 de Kai
 
RCL de APQ
Köpe känns lite som fusk tycker jag. Det är kul att bygga själv och jag tror också att det blir billigare. Men visst, begagnat är ett alternativ.

Jag håller med dig 100%. Jag har aldrig köpt någon antenn alltid tillverkat dom själv. Det har varit dipoler quadar, beamar, log.periodare, gardinantenner typ Lazy H och Sterba gardiner m m. Har haft licens sedan januari 1954.

Här några tips beträffande tillverkning av log-periodisk antenn.

Elementen.
Skarva övergången mellan olika dimensioner och ”försegla” med popnitar.

Bommarna.
Borra hål för elementen och använd ett något mindre borr. Brotcha upp hålen så att elementen får ”tvingas” in för att erhålla bra elektrisk kontakt.

Jag använde mig av rostfria M6 bultar för att fästa delrinplattorna mot bommarna. Jag har sedan hört att varmgalvaniserade bultar hade varit ett bättre (och billigare) val eftersom galv. och aluminium ”trivs” bättre ihop.

Staga bommarna med ett ”paraplystag”. Använd parafil-lina som är icke ledande, tål solljus och inte töjer sig.

Matning.
Låt inte matarkabeln (RG-213?) gå för nära och parallellt med nedre bommen.
Använd parafil-lina för att hänga och avlasta koaxialkabeln (långt från bommen). Trä på rikligt med lämpliga ferritringar för att åstadkomma en strömbalun. Rådgör och köp ferriter av Lars Nordlund, Corecom.

Test av log.periodisk antenn.
Mata in 1,5 kW i antennen och rikta in den mot grannens TV-rum. När TV-rutan slocknar fungerar din log.periodare och ditt slutsteg. Om grannen ringer och klagar – tala om att SVT just nu har ett program som heter ”Sett i syne”!

Lycka till

73
Bengt SM6APQ
 
Back
Top