Ovanlig? glasrörs-säkring.

SM7CZR said:
Eftersom originalsäkring är nästan omöjlig att få tag på hade jag i ditt ställe köpt en sådan här säkringshållare.
http://www.bhiab.se/data/files/01728926__fuse_h.jpg
Den kan du troligen löda dit ovanpå den gamla hållaren. Sen är det lätt att trycka dit en 6 A säkring som passar fysiskt.
Allt finns finns här:
</title><title>BHIAB Electronics, elektronikkomponenter, kristaller,byggsatser, kortkontakter, kantkontaktdon
Click to expand...

Ja, säkringshållare av den typen har jag gott om, säkringar till den har jag nog också.

Jag löder nog på den trasiga orginalsäkringen för att slippa ändra i radion, vem vet, en vacker dag kanske jag snubblar över en dammig kartong med säkringar i någon junklåda och då kan det ju vara kul om man kan göra om och göra rätt.
 
Hej har du kollat med ecotec-online shop på nätet han håller till i Motala han har mer än som synns på hemsidan

och belganet dataelektronik och bhiabs surpluslista och radiomuseet i Göteborg

mvh Lasse sm0ydo
 
Trots en del år i hobbyn har jag aldrig funderat på detta med glödstömssäkringar. Måntro det är något speciellt med dem? Den som ses på bilder här i tråden ser ju lite annorlunda ut.

Till er som vet mer: Kan det vara så att dessa säkringar har någon speciell egenskap, t.ex. att de inte bara fungerar som en vanlig säkring, utan också begränsar startströmmen vid tillslag?

I så fall kan det vara obra att ersätta dem med säkring av standardtyp. En fråga som borde passa för en ärrad Radio&TV-reparatör; sannolikt ett utdöende släkte i köp- slit- o slängtider.
 
Finns det någon anledning att begränsa glödströmmen vid tillslag på en liten radiomottagare med få rör? Det är ju inga våldsamma strömmar innan glöden nått temperatur.

Nyfiken pga. kunskapslucka.. :)
 
Lite feltänkt från min sida, i serie koppling är det annorlunda, kanske det fanns rör som ofta kortslöt i glödkretsen förut, men någon sorts säkring är nog inte så dum så att man inte bränner upp kablar och transformator.
 
Glödströmssäkringens uppgift är att skydda nättransformator och kablar vid eventuell kortslutning i glödströmskretsen.
Inte för att skydda rörens glödtrådar vid start som någon eventuellt trodde.
Skalbelysningen går också via denna säkring.
Säkringens speciella utförande med lödanslutningar är säkrare än en traditionell med klämmande hållare
då det är ganska hög ström, och en glappkontakt där kan orsaka värmeutveckling som i sig kan ge problem.
Om nättransformatorn blir överbelastad är det primärsäkringens uppgift att skydda så att det inte händer mera skador.
Den säkringen sitter i nätingången som alla vet...:)

Hälsning från en gammal yrkesman.
 
Last edited:
SM7CZR said:
Glödströmssäkringens uppgift är att skydda nättransformator och kablar vid eventuell kortslutning i glödströmskretsen.
Inte för att skydda rörens glödtrådar vid start som någon eventuellt trodde.
Skalbelysningen går också via denna säkring.
Säkringens speciella utförande med lödanslutningar är säkrare än en traditionell med klämmande hållare
då det är ganska hög ström, och en glappkontakt där kan orsaka värmeutveckling som i sig kan ge problem.
Om nättransformatorn blir överbelastad är det primärsäkringens uppgift att skydda så att det inte händer mera skador.
Den säkringen sitter i nätingången som alla vet...:)

Hälsning från en gammal yrkesman.
Click to expand...

Tack för ett utförligt svar från en yrkesman!

I mitt fall satt ju denna säkring av denna speciella typ ändå i en vanlig klämhållare, och 7V 6A är ju inte så ovanligt att köra på klämsäkring ändå.

Jag löder nog på en säkringshållare på den gamla säkringen tills jag hittar en av rätt modell, det vore ju kul att kunna använda radion lite, om än jag inte direkt lider brist på mottagare här hemma :D
 
Det kan ju vara så enkelt att de tidigaste säkringarna för konsumentprodukter såg ut på det här sättet,
avsaknaden av en säkringshållare kan ju dels förklaras med att det helt enkelt inte fanns några hållare som klarade strömrusningen samt att kostnaden ändå vore omotiverad?

Kalla glödtrådar är värst för transformatorn :)
 
Last edited:
SM7CZR DE SM3ZBB:
Det där med att en glödströmssäkring utgör ett skydd vid ev. kortslutning köper jag. Märkligt nog är det många rörapparater som saknar sådan trots att B+ vanligtvis är väl avsäkrat. Men att en glödströmssäkring också skulle ha egenskaper som en strömbegränsare vid uppstart, alltså nån slags mjukstartanordning som nämndes tidigare, det skulle jag gärna vilja ha en kommentar på. Är inte det bakvänt?

Hmm...när jag läser ditt inlägg igen så är det väl det du menar?
 
Jag minns inte att jag sett några säkringar för glödström i någon av alla hemelektronikutrustningar (=rör-radio/TV) som jag skrotat ner i min ungdom. Rören skyddade transformatorn genom att deras glödtråd gick av...

Av alla rör som jag sparade på, och de var hundratals var glödtrådarna intakta. (Emissionen var en annan fråga).

Dock fanns det ofta NTC-motstånd i serie med glödströmskedjan i radioapparater (U-serierör = 100 mA allström) och TV (P-serierör = 300 mA allström). Jag minns hur besviken jag var, ty dessa var byggda utan nättrafo. Man likriktade 220V direkt vilket gjorde att det endast var småkomponenter och rörsocklar som gick att återvinna. Dom gånger man fick tag på en apparat med 6.3V rör var den tidens högtidsstunder...
 
Tycker också det varit ovanligt med glödsäkringar i rörapparater men det har säkert varierat med åren och olika elsäkerhetskrav. Känner igen varianten med lödanslutning som dykt upp i några fall. Ofta har det inte funnits några säkringar alls. På sin höjd en lödd grej på nättrafon som skulle smälta vid överlast. Undrar vilken sorts tenn som skulle användas för jag kan inte tro att vanligt tenn är lämpligt. Gamla teveapparater från rörtiden hade ofta sprättsäkringar som löddes när de "fått utlösning".

Minns en surplusgrej från flygvapnet, ett slutsteg som innehöll ett 4CX250B. Enligt en bekant på F4 var det så fint designat att nättrafon skyddade anodsäkringen från att brinna upp genom att själv förstöras. :-) Någon hade nog räknat fel någonstans. Röret med hållare gick i alla fall att återanvända.
 
SM3ZBB said:
SM7CZR DE SM3ZBB:
Det där med att en glödströmssäkring utgör ett skydd vid ev. kortslutning köper jag. Märkligt nog är det många rörapparater som saknar sådan trots att B+ vanligtvis är väl avsäkrat. Men att en glödströmssäkring också skulle ha egenskaper som en strömbegränsare vid uppstart, alltså nån slags mjukstartanordning som nämndes tidigare, det skulle jag gärna vilja ha en kommentar på. Är inte det bakvänt?

Hmm...när jag läser ditt inlägg igen så är det väl det du menar?
Click to expand...

Jag har aldrig antytt att säkringen skulle utgöra en mjukstartsanordning.

Några skribenter blandar ihop rena växelströms apparater med nättransformator och parallellkopplad glödmatning kontra appatarer med seriematade glödslingor.
Där finns inga glödsäkringar, men däremot nätsäkringar, anod säkringar, effektmotstånd och NTC.
 
Last edited:
SM3UKE said:
Känner igen varianten med lödanslutning som dykt upp i några fall. Ofta har det inte funnits några säkringar alls. På sin höjd en lödd grej på nättrafon som skulle smälta vid överlast. Undrar vilken sorts tenn som skulle användas för jag kan inte tro att vanligt tenn är lämpligt.
Click to expand...

Metallen heter Roses metall och hade en lägre smälttemperatur.

Inom parentes sagt, jag började min bana som radioreparatör 1954 så jag har både reparerat och skrotat massor av apparater. Bytte sysselsättning 1987.
Jag skrev i tidigare inlägg att glödströmssäkringarna av denna modell var mycket vanligt i den aktuella modellen av radioapparater dvs. apparater i denna storlek. I mindre apparater var det sällsynt med glödsäkring.
 
SM3UKE said:
Tycker också det varit ovanligt med glödsäkringar i rörapparater men det har säkert varierat med åren och olika elsäkerhetskrav. Känner igen varianten med lödanslutning som dykt upp i några fall. Ofta har det inte funnits några säkringar alls. På sin höjd en lödd grej på nättrafon som skulle smälta vid överlast. Undrar vilken sorts tenn som skulle användas för jag kan inte tro att vanligt tenn är lämpligt. Gamla teveapparater från rörtiden hade ofta sprättsäkringar som löddes när de "fått utlösning".

Minns en surplusgrej från flygvapnet, ett slutsteg som innehöll ett 4CX250B. Enligt en bekant på F4 var det så fint designat att nättrafon skyddade anodsäkringen från att brinna upp genom att själv förstöras. :-) Någon hade nog räknat fel någonstans. Röret med hållare gick i alla fall att återanvända.
Click to expand...

Det var lödmetaller med låg smältpunkt, ofta "Woods metall" som användes i forntidens termosäkringar.
Smältpunkten låg i häraden 80 - 100 C. Vissa av dessa legeringar var starkt giftiga p.g.a. sina kadmiuminnehåll.

För att en smältsäkring ska kunna lösa ut finns ett fundamentalt krav; att det finns tillräckligt med ström tillräckligt länge för att kunna lösa den...
Ofta är en transformators kortslutningsström begränsad av kärnarean och då hamnar man i sitsen att säkringen inte kan lösa alls, utan man får vänta på att finsäkringarna i primären löser ut.
Av och till hittar man konstruktioner där det sitter smältsäkringar efter strömbegränsade kraftaggregat, ofta med "fold-back" karaktäristik.
Då undrar man vad upphovsmannen tänkt på.

Ett annat exempel på sådant var SRA:s 50/60-tals fartygssändare MT600 och MT1200. Där var kraftaggregatet underdimensionerat så att HSP-transformatorns primärlindning ofta skyddade nätsäkringarna genom att brinna av.
MT-familjen hamnade i vanrykte av bl.a. denna orsak.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Samma sak med elinstallationer där det finns ett utlösningsvillkor att en säkring inte bara ska lösa ut, det ska också ske inom en viss tid. Att en säkring verkligen löser ut som den ska är ingen självklarhet ens med ett elnät som matar på. Risken finns att spänningen bara sjunker en aning vid ett fel. När man väljer säkring till elcentralen därhemma är det inte säkert att en vanlig C10-automat löser ut, man får räkna på det och det kanske visar sig att en B10 måste användas.

Ett lärorikt experiment var när ett elverk försågs med massor av seriekopplade skarvsladdar och det kortslöts i änden. Elverket tuffade på som inget hade hänt, här fanns ingen ork att blåsa en säkring. Något att tänka på om man har elverk (eller någon annan "klen" matning). I sådana fall kanske det är bättre att ha en spänningsövervakning som trippar på underspänning istället för en säkring som aldrig har en chans
att lösa ut.

En annan upplevelse var ett överslag i en SRT CT450. Säkringen för anodspänning (ca 2 kV DC) exploderade sedan och det tände upp en skaplig ljusbåge som brann tills säkringen i elcentralen löste ut. Jodå, det är jobbigt att bryta DC...
 
SM3UKE said:
En annan upplevelse var ett överslag i en SRT CT450. Säkringen för anodspänning (ca 2 kV DC) exploderade sedan och det tände upp en skaplig ljusbåge som brann tills säkringen i elcentralen löste ut. Jodå, det är jobbigt att bryta DC...
Click to expand...

Det är ingen tillfällighet att DC-säkringar ska vara utförda på andra sätt än AC och är nästan alltid sandfyllda.
Då kan inte "eldklotet" som uppstår vid säkringsbrott växa och förbränna säkringshållare samt omgivning.

Jag fick mig en relaterad historia till livs när jag konsultade åt SL i början av 90-talet.
Alla som skulle ha med spåranläggningen i tunnelbanan att göra fick gå en säkerhetskurs med både teoretiska och praktiska inslag.
Bl.a. gicks elfaran igenom i ganska stor detalj.

En av kursledarna fäste uppmärksamheten på att DC-brytning ger upphov till en ljusbåge som inte slocknar av sig själv, utan det måste
finnas särskilda anordningar i en lastbrytare för att denna inte ska förstöras. Snålar man på sådant går det illa, i synnerhet när brytströmmen är på mer än 2000A.

Ett nytt fabrikat av sådana lastbrytare (mycket billigare än konkurrerande märken) hade nyligen introducerats och deras representant
ville att SL skulle använda dessa. Man levererade ett provexemplar som kopplades in i en testjigg i ett fack av DC-ställverken som matar spåranläggningen.

En vanlig testmetod för lastbrytare och överströmsskydd är att kortsluta deras utgång med en tråd med en viss tjocklek, och om
de fungerar som avsett så ska tråden inte hinna brinna av, alltså ska den behövliga "strömintegralen" underskrida det värde som krävs för att smälta tråden.

Just detta gjordes, men brytaren kunde inte släcka den interna ljusbågen vid brytstället. Både tråd och brytare förtärdes i ett eldklot som började smälta även omgivningen, varvid man fick retirera snabbt och bryta huvudkraften på AC-sidan av likriktarna.
Då först slocknade ljusbågen, och de förbrända fragmenten från lastbrytaren kunde sopas upp från golvet.

Representanten fick tillbaka dessa i en påse med en uppmaning att ta fram bättre grejor ifall man ville göra affärer med SL i fortsättningen.

Så kan det gå...

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SM7CZR DE SM3ZBB
Jag uttrycker mig otydligt. Jag menade att du ju skrev att säkringen INTE utgjorde någon mjukstart.
Frågan ställdes av en tidigare skribent.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top