Intressant läsning om piratradio och bekännelser om ungdomssynder.
En väldigt stor andel av de som blev radioamatörer på 50- 60- och 70-talen började säkerligen sin bana som antingen DX-are (lyssnade på rundradiostationer) eller med att bygga ihop enkla sändare. Ritningar på s k spionsändare för FM-bandet cirkulerade runt om i skolorna. Man måste komma ihåg att varken mobiltelefon eller internet fanns vid den tiden. Radio var någon mycket mystiskt fenomen. Mellanvågspiraterna utanför Englands kust spelade den musik vi ungdomar ville höra men som närmast var bannlyst av Sveriges Radio. Många radiointresserade ungdomars dröm var att ha en egen popradiostation.
Själv började jag med radio i mitten av 60-talet och min första FM-sändare lödades ihop runt 1966-67. En enda fyrbenad transistor, AF114, matad från ett 9 V batteri. Antennen utgjordes av oscillatorspolen 3.5 varv diameter 10 mm. En röriserad Luxor rullbandspelare med dåtidens popmusik inspelad från Tio i Topp och Radio Luxemburg utgjorde programmaterialet. Räckvidd 50...100 meter vilket innebar att några av mina kompisar i grannhusen kunde höra sändningarna vid gynnsam väderlek och om de mixtrade med sin mottagare länge.
Som tonåring och helt okunnig om radiotekniken i sig var man tvungen att prova sig fram. Många kvällar kunde ägnas åt fria experiment där batterierna vändes bak och fram för att kolla om ljudet blev bättre. Transistorer dog på löpande band utan förklaring. Nya klipptes ut från slaktade rundradiomottagare. Motstånd blev både bruna och svarta. Vissa rök också. Det mesta som skruvades ihop fungerade inte alls. Men som med mycket annat så är egenutbildning "the hard way" en bra grund att stå på.
Transistorerna ersattes sedermera av radiorör. Först skruvades en IKE II ihop. Ritningen inköptes från Hobby Förlaget. "Sändarröret" ECC85 återfanns i en slaktad rundradiomottagare som även innehöll en passande nätdel som kunde lämna glöd- och anodspänning. Med denna enkla radiosändare bestående av ECC85, 1 st HF-drossel, 2 st luftlindade spolar, 1 st antennlink, 1 st Philips-trimmer, 1 st LF-utgångstransformator (moduleringgstrafo) samt chassie bestående av en kort stump 1" bräda så kunde räckvidden på FM-sändningara ökas till flera kilometer. Vid tiden fanns massor av sådana lokala FM-pirater här i Lund och de flesta låg strax utanför FM-bandet runt 100.5 MHz där det var tyst och fint.
Nästa kliv för min del blev en mellanvågssändare med röret 6L6. Även denna byggd på trächassie. Mycket mixtrande var det och med hjälp av en lång trådantenn som förankrats i diverse staket, buskar och häckar runt villatomten i södra Lund kunde räckvidden ökas till nästan en mil. Markvåg och rymdvåg var lika okända begrepp som vertikal och horisontal polarisation. Verkningsgraden var säkerligen inte stor men trots enkelheten så fungerade apparaten till belåtenhet. Allt eftersom fler av skolkamraterna fann radioexperimenten intressanta så ökade antalet mellanvågsstationer i Lund. Även här användes de tysta frekvenserna längst ut till höger på skalan eller ca 1625 kHz +/-. Mikrofon kopplades in och rullbandspelaren som nu var transistoriserad och hette Tandberg modell S-14 kunde i inspelningsläge användas som modulator. Att kunna samtala trådlöst med skolkompisarna var en helt fantastiskt upplevelse och känslan sitter kvar än idag.
Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Televerket lyckades aldrig fånga oss och det är tveksamt om så mycket mer hade hänt än att dom dragit oss hårt i örat. Senare fick jag veta att de tjänstemän som jobbade med piratjakten på Televerkets kontor i Malmö själv var radioamatörer och några av dem faktiskt hade börjat sin radiokarriär som svartsändare. Så med den vetskapen och alla de år som gått sedan dess känns det tämligen riskfritt att plita på sina memoarer och dela med sig av sina vilda experiment.
För några år sedan återfann jag ett handritat schema från 1968 och efter en kort betänketid bestämde jag mig för att spika ihop en kopia av den första mellanvågssändaren. Tyvärr finns inga foto bevarade men minnet är gott så det mesta har gått att rekonstruera. Såväl komponentval som byggmetod är de rätta. Även verktygen som användes 1968 fanns kvar och fick tjänstgöra igen.
En mer detaljerad beskrivning finns här:
SM7EQL Radioteknik
För dig som är intresserad av att åka tillbaks till forntiden och smaka lite på gammal radio och hur ett radiorum från 40-talet kunde se ut kan läsa mer här:
Gamlemark Radio
Treflig läsning.
/Bengt