SM3BDZ
Well-Known Member
Ett skräckscenario som exempel då inga chokar används: Om vi tänker oss en vertikal, med två (eller fler) kvartsvågstrådar som motvikt samt därifrån en koaxkabel som är en halv våglängd, så borde koaxens yttersida uppe vid matningspunkten bli lågohmig. Strömmen fördelas då mellan motviktens trådar och koaxskärmen. Koaxskärmens utsida blir helt klart en del av antennen.
Om däremot koaxen är en kvarts våglängd så uppstår ett mer gynnsamt förhållande, eftersom koaxens yttersida uppe vid matningspunkten blir högohmig. Större delen av strömmen fördelas då bara i motviktstrådarna.
Sitter och funderar på hur du kommer fram till detta Sture, -att koaxens utsida skulle uppvisa låg impedans vid antennänden om den är en halv våglängd lång, resp. förhållandet vid en kvarts våglängd? Detta borde isåfall bygga på att koaxens utsida relativt jord uppvisar 50 Ohm vid stationen...
Vad är det som säger att den gör det?
Däremot om koaxen är en kvarts våglängd lång, blir den mer ekvivalent med en radial och kan därmed leda returströmmar tillbaka till matningspunkten och koaxens insida! Eller?
/Lasse
Last edited: