Det var nog "50 W m/54" som användes i så fall. Den var tillverkad av SRA för Marinen,
och var modellerad efter en civil fartygssändare AKH-4 som var en "stapelvara" i Televerkets utbud för mindre
fartyg, men hade lite större frekvensområde samt en inbyggd VFO, vilket inte var tillåtet för civila stationer,
View attachment 12910
Den förekom parallellt med SRT SST400 (CTD500 och SSA400, eller "Ra844B") under en
ganska lång period.
View attachment 12911
Det är ungefär "jämnt skägg".
Alla dessa mottagare har för mycket förstärkning innan huvudselektiviteten
så storsignalegenskaperna vid små frekvensavstånd är ganska "beiga".
B M Sosins "reception failure factor-rankingen" placerade RA-17, som hade
ungefär samma prestanda i den nedre tredjedelen av startfältet.
View attachment 12913
Ska man tro Marconis partsinlaga så är RA-17 eller RA-117 c:a 25 dB sämre än SRT CR300, som är "mottagare H",
eller 35 dB sämre än Marconi ICS-3 som grovt skulle motsvara R&S EK085 och H2900 vilken motsvarar SRT CR90/91 eller
Collins HF-8054 prestandamässigt.
RA-117 är dock betydligt känsligare än både 51J-4 och R-390A, c:a 4,5 - 5 dB brusfaktor
i mitten av HF-området.
RA-117 har riktigt trevliga filter för telegrafimottagning,men kräver en "stadig hand" vid avstämning.