Radioamatörens död ?
- Thread starter Christer5
- Start date
SM7TJC
Well-Known Member
Det låter ju märkligt att man lämnar hobbyn av den anledningen.
Amatörradio är ju en hobby som man nästan uteslutande utövar ensam (Det krävs ju i och för sig motstationer). Många är inte med i några föreningar och träffar kanske inte amatörer från hemtrakterna överhuvudtaget. Föreningsverksamheten är ju något som mer eller mindre blir "vid sidan av hobbyn".
Skulle det bli bråk i en förening så går man bara ur den och slipper bry sig.
Amatörradio är ju en hobby som man nästan uteslutande utövar ensam (Det krävs ju i och för sig motstationer). Många är inte med i några föreningar och träffar kanske inte amatörer från hemtrakterna överhuvudtaget. Föreningsverksamheten är ju något som mer eller mindre blir "vid sidan av hobbyn".
Skulle det bli bråk i en förening så går man bara ur den och slipper bry sig.
Eller kan man vända på det hela, "Lite för många nya dåligt utbildade s.k amatörer". Varför tror du att Svenska amatörer rent generellt har rykte om att dom inte är utbildade amatörer, ute i stora världen?
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Bra fråga. Det beror sannolikt på många olika inriktningar som konkurrerar om att stå i rampljuset. Den ene spelar golf och den andre fotboll. Någon stöter kula och en annan har snöat in på tennis. Alla bollar äro runda, några tunga som bly medan andra är fjäderlätta.
Applicera det tänket på amatörradio. Här i Lund finns bara en tappad själ som bygger radio från scratch. Med genuina gamla komponenter. Det är jag. På klubben fikar dom och pratar FM. Jag har slutat att åka dit. En och annan pillar med APRS och det finns en handfull contesters i mitt närområde.
Dock inget bråk i Skåne vad jag känner till utan här håller vi sams eftersom vi sällan träffar de som har ointressanta intressen. Själv är jag med i ett litet halvhemligt nätverk av likasinnade tappade själar och vi har hemskt kul tillsammans. Träffas var 14:e dag och detta helt utan klubb, stadgar och styrelse. Vi väljer våra kompisar själv och versamheten bedrivs i studiecirkelliknande form där vi fokuserar på något byggprojekt, diskuterar, söker information, samlar komponenter, byter med varandra och helt enkelt har det trevligt.
Så när de ordinarie klubbarna inte motsvarar förväntningarna så bilda en egen liten klubb med eller utan styrelse och ta vara på möjligheterna som finns.
PS
Rubriken "Radioamatörens död" borde väl vara "Amatörradions död" eller vad menar du? Att det bråkas så friskt i radioklubbarna i Göteborg att folk dör.
Applicera det tänket på amatörradio. Här i Lund finns bara en tappad själ som bygger radio från scratch. Med genuina gamla komponenter. Det är jag. På klubben fikar dom och pratar FM. Jag har slutat att åka dit. En och annan pillar med APRS och det finns en handfull contesters i mitt närområde.
Dock inget bråk i Skåne vad jag känner till utan här håller vi sams eftersom vi sällan träffar de som har ointressanta intressen. Själv är jag med i ett litet halvhemligt nätverk av likasinnade tappade själar och vi har hemskt kul tillsammans. Träffas var 14:e dag och detta helt utan klubb, stadgar och styrelse. Vi väljer våra kompisar själv och versamheten bedrivs i studiecirkelliknande form där vi fokuserar på något byggprojekt, diskuterar, söker information, samlar komponenter, byter med varandra och helt enkelt har det trevligt.
Så när de ordinarie klubbarna inte motsvarar förväntningarna så bilda en egen liten klubb med eller utan styrelse och ta vara på möjligheterna som finns.
PS
Rubriken "Radioamatörens död" borde väl vara "Amatörradions död" eller vad menar du? Att det bråkas så friskt i radioklubbarna i Göteborg att folk dör.
Last edited:
Vart kan man se eller höra detta? Ja förutom av de SM som vill ha svårare prov m.m..
SM0AOM
Well-Known Member
Är det inte traditionellt så att radioklubbar, speciellt i Göteborg, förökar sig genom delning.
Detta beror sannolikt på amatörradions rekryteringsbas.
För c:a 20 år sedan läste jag en ledare i danska "OZ" om det omöjliga i att få "organiserade individualister" att följa inslagen kurs, och jag tror inte saken ändrat sig nämnvärt även i dagsläget.
Att det inte ställs mer frågor internationellt om svenska radioamatörers utbildningsnivå tror jag helt enkelt beror på att så få blir aktiva.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Detta beror sannolikt på amatörradions rekryteringsbas.
För c:a 20 år sedan läste jag en ledare i danska "OZ" om det omöjliga i att få "organiserade individualister" att följa inslagen kurs, och jag tror inte saken ändrat sig nämnvärt även i dagsläget.
Att det inte ställs mer frågor internationellt om svenska radioamatörers utbildningsnivå tror jag helt enkelt beror på att så få blir aktiva.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM7TJC
Well-Known Member
Vad är "den tidigare typen av radioamatör"?
Visserligen har jag själv inte varit amatör så länge, men under de här åren tycker jag nog att man har insett radioamatörer varit ungefär samma typer genom alla tider.
Det enda som förändrats är nog att det numera "passerar" fler, genom hobbyn, som aldrig blir radioamatörer. D.v.s. de som tar cert men sedan lämnar hobbyn.
Visserligen har jag själv inte varit amatör så länge, men under de här åren tycker jag nog att man har insett radioamatörer varit ungefär samma typer genom alla tider.
Det enda som förändrats är nog att det numera "passerar" fler, genom hobbyn, som aldrig blir radioamatörer. D.v.s. de som tar cert men sedan lämnar hobbyn.
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Den tidigare typen av amatörradio/radioamatör måste ha varit när verksamheten kretsade kring radiotekniken och att ständigt utveckla och förfina sin radiostation. Att ständigt söka nya kontakter på allt längre avstånd, utforska de olika frekvensbanden och lära sig mer om vågutbredning m m. Allt detta p g a en ständigt närvarande nyfikenhet och ett brinnande intresse för att söka svar på alla frågor som blev fler för varje dag som gick, i takt med att kunskapen ökade.
Är jag då en dålig amatör som hållit upp i många år, hittat tillbaka, tagit "nya" certifikatet och inte bygger från scratch?
Istället har jag fullständigt snöat in på contest i första hand, dx'ing i andra. För att bli bättre så läser jag rätt mycket, bygger och filar på mina antenner och kringutrustning. Byggandet inskränker sig visserligen då till att bygga antennswitchar, löda koaxer, fixa med omkopplare för ljud och mikrofoner.
Jag har märkt att det går alldeles utmärkt att bränna sig på lödkolven då också, gör säkert lika ont som om jag satt och filade på en rörsändare eller något annat "riktigt" byggprojekt.
Är jag en dålig amatör?
/Johan
Ps. finner tråden intressant, får läsa vidare inatt, skrev i en kort paus mitt i contestandet, ligger och kör EU Hf testen just nu.
Istället har jag fullständigt snöat in på contest i första hand, dx'ing i andra. För att bli bättre så läser jag rätt mycket, bygger och filar på mina antenner och kringutrustning. Byggandet inskränker sig visserligen då till att bygga antennswitchar, löda koaxer, fixa med omkopplare för ljud och mikrofoner.
Jag har märkt att det går alldeles utmärkt att bränna sig på lödkolven då också, gör säkert lika ont som om jag satt och filade på en rörsändare eller något annat "riktigt" byggprojekt.
Är jag en dålig amatör?
/Johan
Ps. finner tråden intressant, får läsa vidare inatt, skrev i en kort paus mitt i contestandet, ligger och kör EU Hf testen just nu.
Last edited:
SM0KBW
Well-Known Member
Nej, Johan, om någon utnyttjar sitt cert är det du!
Dina antennaxperiment har inspirererat många här på forumet.
Själv har jag vissa perioder varit i det närmaste manisk hempulare.
Andra tider nöjt mig med att trastugga. Kan inte förstå motsättningen
som vissa vill skapa mellan dessa två formerna av hobbyn.
Även den mest "genuine" amatören kommer till sist inte kunna bygga
mer p.g.a dålig syn eller sämre motorik med mera, ska denna då sluta
med radio helt istället för att kanske nöja sig att endast kommunicera
med gamla och nya vänner över radion?
Dina antennaxperiment har inspirererat många här på forumet.
Själv har jag vissa perioder varit i det närmaste manisk hempulare.
Andra tider nöjt mig med att trastugga. Kan inte förstå motsättningen
som vissa vill skapa mellan dessa två formerna av hobbyn.
Även den mest "genuine" amatören kommer till sist inte kunna bygga
mer p.g.a dålig syn eller sämre motorik med mera, ska denna då sluta
med radio helt istället för att kanske nöja sig att endast kommunicera
med gamla och nya vänner över radion?
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
BYC skrev; "Är jag då en dålig amatör som hållit upp i många år, hittat tillbaka, tagit "nya" certifikatet och inte bygger från scratch? "
-----
Efter att ha följt med i dina skriverier om dina bravader med antenner och experiment, contesting och bekymmer med loggprogram m m så förefaller det som om du tillhör kategorin "De tidigare radioamatörerna" som Christer V använde som uttryck. Du ger dig ju inte utan kämpar på för full maskin!
Förmodligen finns det gott om nya amatörer som utövar sin hobby som de tidigare amatörerna även idag. Det skulle inte förvåna mig.
Annars ligger det mycket i vad TJC skriver. Genomströmningen är större nu än förr. Bara en bråkdel av alla de dom tar certifikat kommer igång med någon reda. En del skaffar en transceiver och kanske antenn. Sen tornar motgångarna upp sig, dels bristande kunskaper för hur allt skall kopplas samman men även hinder som förbud mot utomhusantenner och massor av störningar. Detta är sådant som få av de tidigare amatörerna inte hade några bekymmer med. Inte så stora som i dag i alla fall.
-----
Efter att ha följt med i dina skriverier om dina bravader med antenner och experiment, contesting och bekymmer med loggprogram m m så förefaller det som om du tillhör kategorin "De tidigare radioamatörerna" som Christer V använde som uttryck. Du ger dig ju inte utan kämpar på för full maskin!
Förmodligen finns det gott om nya amatörer som utövar sin hobby som de tidigare amatörerna även idag. Det skulle inte förvåna mig.
Annars ligger det mycket i vad TJC skriver. Genomströmningen är större nu än förr. Bara en bråkdel av alla de dom tar certifikat kommer igång med någon reda. En del skaffar en transceiver och kanske antenn. Sen tornar motgångarna upp sig, dels bristande kunskaper för hur allt skall kopplas samman men även hinder som förbud mot utomhusantenner och massor av störningar. Detta är sådant som få av de tidigare amatörerna inte hade några bekymmer med. Inte så stora som i dag i alla fall.
Jag tror det har flera förklaringar.
En är, som ett par varit inne på, att amatörradio är en hobby som med fördel utövas ensam och i hemmet. Man behöv er inte vara alldeles asocial för detta, men att sitta och konstruera, experimentera, mäta och felsöka gör nog de flesta helst när de får vara ostörda.
En annan förklaring kan vara vilket förhållande medlemmar har till sin förening - och vilka förväntningar de har på densamma. Jag tror att de som säger "vi i föreningen" i allmänhet är ganska nöjda, medan de som säger "dom i föreningen" (och då ofta menar styrelsen) tillhör de mer missnöjda. Av någon anledning känner inte alla samma samhörighet i en förening.
När jag själv tog mitt certifikat 1978 så var klubbverksamheten mer omfattande än den är idag. Utbildning och rekrytering skedde via de lokala klubbarna, det fanns en fast klubblokal med möjlighet till att både bygga och köra radio. Idag har många föreningar inte möjlighet att hålla sig med en klubblokal, mötena sker i tillfälligt hyrda/lånade lokaler och det blir mer kaffedrickande och samtal än hands-on radio. I en klubb med begränsade resurser kan det naturligtvis vara delade meningar om vad resurserna skall satsas på.
Jag var nog lite för ung då för att reflektera över om det var någon större osämja i klubbarna. Mitt minne är att det var färre, men större, klubbar. Men det är möjligt att det var annorlunda. Ni som är lite äldre kan säkert berätta.
SM7JKW / Greger
En är, som ett par varit inne på, att amatörradio är en hobby som med fördel utövas ensam och i hemmet. Man behöv er inte vara alldeles asocial för detta, men att sitta och konstruera, experimentera, mäta och felsöka gör nog de flesta helst när de får vara ostörda.
En annan förklaring kan vara vilket förhållande medlemmar har till sin förening - och vilka förväntningar de har på densamma. Jag tror att de som säger "vi i föreningen" i allmänhet är ganska nöjda, medan de som säger "dom i föreningen" (och då ofta menar styrelsen) tillhör de mer missnöjda. Av någon anledning känner inte alla samma samhörighet i en förening.
När jag själv tog mitt certifikat 1978 så var klubbverksamheten mer omfattande än den är idag. Utbildning och rekrytering skedde via de lokala klubbarna, det fanns en fast klubblokal med möjlighet till att både bygga och köra radio. Idag har många föreningar inte möjlighet att hålla sig med en klubblokal, mötena sker i tillfälligt hyrda/lånade lokaler och det blir mer kaffedrickande och samtal än hands-on radio. I en klubb med begränsade resurser kan det naturligtvis vara delade meningar om vad resurserna skall satsas på.
Jag var nog lite för ung då för att reflektera över om det var någon större osämja i klubbarna. Mitt minne är att det var färre, men större, klubbar. Men det är möjligt att det var annorlunda. Ni som är lite äldre kan säkert berätta.
SM7JKW / Greger
Johan, du gör experiment inom antenner och vågutbredning och vill lära dig mera, så du uppfyller definitionen enligt ITU-RR som intresserad av radioteknik. Det har du visat här på forumet.
Bengt, om vi läser vidare i ITU-RR så kan man ägna sig åt tekniska experiment, inbördes kommunikation och egen övning, så det är helt rätt.
Bengt, om vi läser vidare i ITU-RR så kan man ägna sig åt tekniska experiment, inbördes kommunikation och egen övning, så det är helt rätt.