Tittar man lite på den forskning som finns runt föreningsverksamhet och den förändring som sker med samhällsutvecklingen runt oss så är det viktigt att:
* det finns flera kärnmedlemmar som sysslar med föreningens kärnverksamhet, det är bra om det är många medlemmar, men inte ett krav, det viktiga är att kärnverksamheten finns representerad. Finns inte kärnverksamheten inom medlemskadern dör föreningen, eller så byter föreningen riktning och överlever,men då med en annan kärnverksamhet.
Översätter vi detta på radioamatörerna är det viktigt att vi har kvar kärnverksamheten i egenbygge, satellitkommunikation, radiosport, mikrovågor eller vad vi nu kan tänka oss som kan vara kärnverksamhet. Här syns det ganska klart att specialföreningarna som AMSAT-SM, ESR, SCAG, med flera är de som står för den stora kärnverksamheten, medan SSA står för kärnverksamheten QSL-sorterande. Egentligen skulle QTC enkelt vara ett sammansatt föreningsbrev där respektive förening ansvarar för 5 - 10 sidor var i varje nr och på så sätt representera en bredd och djup.
Det är vidare viktigt att:
* Insteget till kärnverksamheten är genomarbetad och att insteget upplevs som likvärdigt av gamla och nya utövare.
Här har man gjort en stor tavla då insteget i verksamheten har blivit så lätt att i många fall inte ens den examinerade uppfattar det som meriterande att tagit första steget. Eftersom det det i regel är någon av kärnverksamheterna som lockar krävs det att insteget återspeglar vad kärnverksamheterna handlar om. Att insteget till hobbyn inte fungerar är väl tämligen uppenbart när så få faktiskt blir aktiva på banden efter examination. Om insteget uppfattas som likvärdigt blir examinationen en samlande gemensamhetsbas att gå vidare ifrån och att känna trygghet i.
Så en kort sammanfattning blir då att det är inte det minsta viktigt att vi är många, däremot är det väldigt viktigt att kärnverksamheten/kärnverksamheterna är representerade och kan stå modell för nya medlemmars drömmar.