I denna tråden liksom i några andra trådar har vi de senaste dagarna diskuterat amatörradions framtid, utbildning, klubbarnas funktion och några andra saker som är tätt sammankopplade.
Jag tycker det har framkommit många intressanta synpunkter som tål att diskuteras vidare och börjar med att lyfta fram SA6AQP som skriver; "Det är synd när klubbar inte lägger ner mer tid. Eller ska vi säga medlemmar som inte har tid med mer än kanske 1 gång per månad. Jag må kanske vara en liten fanatiker men tycker att det är kul att tillbringa tid i klubblokalen. Inte för det att jag är ordförande i SK6HD utan för att jag tycker det är kul att vara där. Vissa veckor tillbringar jag nästan mer tid i klubblokalen än hemma känns det som." Slut citat.
Det jag fastnar för i AQP:s synpunkter är att medlemmarna i en vanlig klubb (SK6HD är inte unik på något sätt) tycks ha ont om tid att avsätta till samvaro med varandra och ännu mindre tid att ställa upp i styrelse och som funktionärer. Om saken gällt renovering av lokalen, målning eller uppsättning av master och antenner så är det i regel någon eller några få som fått göra jobbet trots att en klubb kan ha 50 medlemmar eller mer. Så har det alltid varit men det är svårare nu att finna medlemmar som vill ställa upp för klubben än det var förr.
Om vi börjar med den sociala samvaron så borde det inte vara en särskilt krävande uppgift att förflytta sig mellan hemmet och till klubblokalen en gång i veckan, var annan vecka eller en gång i månaden.
Baserat på egna erfarenheter i tre till fyra lokala radioklubbar som jag har varit eller är med i så kan jag konstatera att klubbmöten brukar besökas av c:a 5-10 medlemmarna i de mindre klubbarna med totalt 20-30 medlemmar.
Antalet besökare var en aning högre i de större lokala klubbarna som hade 100 medlemmar eller fler på 70-talet. Från tid till annan gick det att samla 25-30 medlemmar men sällan fler än så. Ett normalt socialt klubbmöte med kaffe och fika utan särskilt program brukar kunna hålla kvar de flesta besökarna c:a två timmar. När de första börjar titta på klockan och ville åka hem så passar i regel fler på att resa sig upp. Lokalen tömdes på nolltid. Så har det alltid varit men tiden medlemmarna stannar kvar tenderar att ha minskat under åren.
När det gäller styrelsearbetet i en mindre klubb så är det i regel minimalt. I de klubbar jag varit engagerad i så har jag haft förmånen att prova på flera olika poster, ordförande, sekreterare, och ledamot utan särskilt uppdrag. Som funktionär har jag varit lokalansvarig, kursledare, tävlingsledare och stationschef på den tiden Televerket krävde sådana för klubbsignalen.
Av styrelseposterna torde ordförandeposten (och kassör) vara den mest krävande. Jag har försökt att värdera hur mycket tid jag själv ägnat åt att vara ordförande i klubben här i Lund ett par år under 90-talet och åter igen sedan i mars 2011 tills jag ev blir "avsatt" eller slutar av egen vilja.
Förutom att man kanske funderar på klubben under tiden man arbetar med annat så är det inte många "debiterbara timmar" som gått åt. Kanske har jag lagt ner en eller två timmar mellan styrelsemötena som återkommer med c:a två månaders mellanrum. Den formella delen på ett styrelsemöte brukar sedan avvecklas på en halvtimma upp till en timma beroende på hur väl vi lyckas hålla oss till dagordningen.
Sekreterarposten är en mindre krävande uppgift att ha. Här har det för min del räckt med att närvara på styrelsemötet, delta i diskussionerna och samtidigt notera vad som beslutats för att sedan skriva ihop ett protokoll samma kväll eller i undantagsfall några dagar senare. Ett sådant jobb kan ta en halvtimma att utföra i den lilla klubben eftersom det ofta räcker med att ta fram ett gammalt protokoll som mall och ändra de punkter som behöver ändras. Vid några tillfällen kanske jag fått lägga ner flera timmar på att få rätt på texten och kolla med någon annan vad vi egentligen beslutade. Arbetsinsatsen upplevs mindre än att skriva ett foruminlägg som detta som ju kräver att man först tänker ut vad man vill ha sagt och hur texten skall disponeras och formuleras för att bli läsvärd och hänga ihop.
Ledamot utan särskilt uppdrag har varit en synnerligen bekväm post för mig. Där har det räckt att jag deltagit på styrelsemötena för att vid lämpliga tillfällen avge mina synpunkter, rösta ja eller nej och kanske ibland argumentera för en viss hållning. Sedan har jag åkte hem.
Nu kan jag inte påstå att dessa beskrivningar gäller alla klubbar men sanningen ligger nog ganska nära verkligheten - eller hur?
Trots den ringa insatsen det handlar om har det alltid varit svårt att finna medlemmar som frivilligt är beredda att ställa upp på styrelseposterna. Det handlar förmodligen inte om en äkta tidsbrist utan snarare om att man inte vill låsa upp sig eller ta på sig ansvar, d v s lova något som man faktiskt sedan måste både sköta och göra inom en viss tid för att fullfölja sitt uppdrag.
Ur detta resonemanget kan man dra slutsatsen att ett aktivt engagemang i en lokal klubb kräver att man är beredd att avsätta c:a två timmar per möte plus restid. Är man dessutom med i styrelsen så tillkommer några timmar till för styrelsemöten och arbeten mellan mötena. Är man mindre aktiv i klubben som huvuddelen av medlemmarna är så räcker det kanske med att avsätta två timmar per månad eller kvartal beroende på hur ofta klubben kallar till möte eller vilken typ av verksamhet som bedrivs. En ringa insats.
Jag roade mig med att fundera i banorna, hur många timmar som samma klubbmedlemmar lägger på att läsa om sin hobby amatörradio på Internet, surfa runt på olika sajter, läsa ett inlägg som detta på ett forum, kanske fundera över inlägget, svara på inlägget, irritera sig på inlägget, avreagera sig och kommentera inlägget på en annan sajt eller bara tillbringa tiden framför datorn för att det är avkopplande och inte kräver något engagemang.
De flesta skulle säkert bli förvånade av resultatet ty det handlar om betydligt fler timmar än de två per vecka som hade gjort medlemmen till en superaktiv drivkraft i den lokala klubben. Fritid har de flesta gott om i grunden sedan gäller det att kunna prioritera det ena framför det andra och disponera fritiden på ett sådant sätt att tillvaron blir så givande som möjligt och man känner sig nöjd med det man åstadkommer.
Att Internet inte kan ersätta det personliga mötet må väl stå helt klart vid det här laget, men hur viktigt är det personliga mötet, öga mot öga, år 2011 egentligen. Räcker det inte med att vi träffas på nätet, här på Ham.se eller i de många smala nischforumen där vi kan diskutera just det som intresserar oss själva vid varje tillfälle och där vi kan läsa om vad andra pysslar med eller där vi kan berätta om vad vi själv gjort eller tänker göra. Vad skall vi ha klubben till?
/Bengt
