Röster från "andra sidan" eller LF-detektering?

SA6APZ

Well-Known Member
Hej!
såg nyligen detta gamla avsnitt av Här är ditt liv:
med Friedrich Jürgenson

Denna man var intressant på många sätt men det är särskilt en sida av hans liv som passar att ta upp i detta forum. Han var nämligen fullständigt övertygad om att döda människor kommunicerade via bandspelare och mellanvågsradio! Exempelvis skulle man placera en bandspelare med mikrofon i en tyst miljö och starta inspelningen. När man sedan lyssnar på bandet kan man höra röster från "andra sidan". Jag tänker spontant att det givetvis handlar om detektering i LF-kretsarna av dåtidens (60, 70, 80-tal) talrika och mycket starka AM-stationer på lång-, mellan-, och kortvågsbanden.
Och när det gäller att lyssna genom en mellanvågsradio tänker jag på fenomen som överstyrning och eventuellt jonosfärisk korsmodulering *).
Dock så var Sveriges radios mångårige tekniske expert Kjell Stensson med i programmet och uttalade sig, och han nämnde inga av dessa fenomen som möjlig förklaring. Är det jag som har fel i mina spekulationer, visste Kjell Stensson inte bättre eller ville han helt enkelt inte stöta sig med Friedrich Jürgenson på bästa sändningstid i ett av 80-talets populäraste tv-program?

*) Osäker på om det är just så det kallas men det ska vara ett känt fenomen att starka sändare kan påverka svagare signaler som passerar samma område i jonosfären så att båda programmen hörs samtidigt.
 
Även kallad Luxemburg-effekten efter den starka sändaren där som förorsakade fenomenet.
 
Bör väl tillägga att den mänskliga hjärnan är så konstruerad att vi gärna vill se och höra mönster där de egentligen inte finns. Särskilt när det gäller sådana mönster som påminner om ansikten eller röster. Lyssnar man efter ett riktigt rart DX tillräckligt länge så kan man säkert tro sig uppfatta det trots att endast brus hörs på frekvensen.
 
Vi hade flera ggr samtal på SRS från människor som höll på med sådant här.
Många hade någon radio med mellanvåg och kanske några kortvågsområden på.
I bruset och oljudet kunde man höra röster.
Frågan var då om det gick att förbättra mottagningen med någon av antennerna vi sålde.
Mitt förslag var en enkel trådantenn som man bara virar på radions teleskopantenn, och drar ut, gänra genom fönstret och ut i ett träd.
Motfrågan kom fort: "vad för slags tråd krävs?"
En vanlig tråd som man exvis kn köpa på nämaste bensinmack, som används i bilar. Köp en rulle på 10 - 20 m röd eller svar har ingen betydelse.
Kunde gjorde detta och eftr en tid ringde man och var väldigt tacksam, man hörde mer....
En enkel radio med lång trådantenn ger mer brus, störningar, oljud och intermodulation, så är det bara att med bästa vilja tolka oljudet....

Sen hur man inbillar sig att höra från andra sidan är en bra fråga, men med livlig fantasi och tro går det mesta. Där nog tro i alla varianter hr störst verkan.

SM4FPD
 
Jag minns det här lite vagt från 1960-talet.
1985 hade jag ingen TV, så har nog inte sett programmet med
Lasse Holmqvist.

Fenomenet med "spökröster" i bandspelare har rapporterats lite här och var, ett känt exempel är från ett brittiskt popalbum där man i en pianissimo-passage svagt hörde den starka långvågssändaren i Rugby i bakgrunden.

Spånga-sändaren (55 kW 773 kHz) kunde man ibland höra svagt i bakgrunden på inspelningar från sent 40-tal.
 
Fenomenet med "spökröster" i bandspelare har rapporterats lite här och var, ett känt exempel är från ett brittiskt popalbum där man i en pianissimo-passage svagt hörde den starka långvågssändaren i Rugby i bakgrunden.
Apropå det så vill jag minnas att jag hörde en hög ton i början av en låt på en CD nån gång i slutet av 90-talet. Efter spektrumanalys i datorn visade det sig vara 15625 kHz (en ton jag knappast kan höra idag). Hade man en TV påslagen i studion tro?
 
SM3CWE/Owe berättade om en husägare i Birstadalen, Sundsvall, där mellanvågssändaren med sina stora master låg. Husägaren var skrämd och förtvivlad för han hörde röster i en garderob. Har för mig att det visade sig vara något avloppsrör och något annat som fungerade som detektor och kom i lämplig svängning. Bifogar Owes redogörelse för stationen som han gjorde för ett antal år sedan.
 

Attachments

  • Mellanvågssändaren Sundsvall.pdf
    256 KB · Views: 16
Min arbetsplats var i de gamla lokalerna i Birsta fr om 1987 och fram till min pension för ett par år sedan. Minns fortfarande när vi stod
uppe på kullen vid Sköns kyrka och tittade på när man fällde den ena masten genom att spränga av staglinorna. Det kändes som en mindre jordbävning när den knölade ihop sig och slog i marken.. En stagisolator har jag räddat som minne till eftervärlden.
 
Jag spelade i ett band tillsammans med reportern från Radio Västernorrland, Esko Viklund. Han fick för sig att göra ett reportage inifrån masten och klättrade upp på stegarna till toppen och rapporterade under vägen upp. Väl kommen längst upp meddelade han i radion att han skymtade Finland :)
Vi repade i radions studio och när han kom nästa dag kunde han knappt gå och fick sitta på en stol och spela....
 
Likadant i Järnbrott.

Jag ångrar fortfarande att jag inte dokumenterade telestolparna med fina röda skyltat "varnng för överspänning, radiostation"



SM3CWE/Owe berättade om en husägare i Birstadalen, Sundsvall, där mellanvågssändaren med sina stora master låg. Husägaren var skrämd och förtvivlad för han hörde röster i en garderob. Har för mig att det visade sig vara något avloppsrör och något annat som fungerade som detektor och kom i lämplig svängning. Bifogar Owes redogörelse för stationen som han gjorde för ett antal år sedan.
 
Jag minns det här lite vagt från 1960-talet.
1985 hade jag ingen TV, så har nog inte sett programmet med
Lasse Holmqvist.

Fenomenet med "spökröster" i bandspelare har rapporterats lite här och var, ett känt exempel är från ett brittiskt popalbum där man i en pianissimo-passage svagt hörde den starka långvågssändaren i Rugby i bakgrunden.

Spånga-sändaren (55 kW 773 kHz) kunde man ibland höra svagt i bakgrunden på inspelningar från sent 40-tal.
Det berättades att de som bodde nära Spångasändaren kunde höra programmet från vedspisen. Själv bodde jag några km bort så där var det lugnt.
Ett annat fall av LF-detektering var hos en klasskamrat i Vällingby, som bodde högst upp i ett av höghusen. Han hade en fin Tandberg bandspelare, men hade problem med att det hela tiden hördes ett kraftigt "ritsch-ritsch" med ett par sekunders mellanrum. När jag var där för att undersöka saken tittade jag ut genom hans fönster och där såg jag Brommaradarn.
 
Bällstaradarn när den kom i början/mitten av 70-talet var en prövning för många.

En professor jag jobbade åt i början av 80-talet hade mätt mikrovolt från trådtöjningsgivare i ett medicinskt forskningsprojekt på Karolinska, och hans labb låg direkt "i skottlinjen" från radarn. Plötsligt så hoppade skrivarna utanför pappret med något 10-tal sekunders mellanrum, och det dröjde bra tag innan man kom på orsaken.

HF-likriktning i spisplattor och vedspisar rapporterades från åtskilliga platser. Mina Televerkskollegor berättade om sådant från Motala och Falun.

Ett ganska udda fall i Motala var likriktning i telefoner, där kolkornsmikrofonen demodulerade HF-en så att programmet hördes i hörtelefonen när luren låg på...
 
Vill minnas att jag såg ett nyhetsreportage från Sölvesborgs mellanvågsstation där boende i närheten kunde höra både musik och röster i hängrännor och stuprör på sina hus.
 
När jag var i tonåren så hade jag en gammal Yamaha stereoförstärkare och till den var en stationär dator kopplad men kabeln var kort och hängdes från datorn över rummet.

En kväll när jag hade stängt av datorn och satt och filosoferade hörde jag röster ibland, och började fundera på vad de kom ifrån, efter MYCKET funderande lade jag örat mot högtalaren och hörde nån prata långt bort, engelska lät det som. Stängde av förstärkaren och rösterna var borta.

Satt på den igen och rösterna hördes igen, böt ingång till Tv'n och då försvann rösterna igen!

Drog då ur kabeln till datorn och lade ner den på golvet och då försvann rösterna igen.

Så det måste ha varit någon stark sändare som hördes. När jag sen blev lite äldre och halkade in på radio hobbyn så började jag förstå vad det var jag hade hört, ibland kommer det ju in väldigt starka AM stationer.

Skärmen i signalkabeln måste ha varit tunn eller obefintlig vilket gjorde att radiosignalen nått mittledaren som sen förstärktes av LF förstärkaren så pass att den vart hörbar.

Kul upplevelse:)
 
En gång när jag körde test på 2 m, låga delen, råkade jag ut för följande:

En arbetskamrat (tillika granne) sade en onsdagmorgon: jag hörde dig på elorgeln i går kväll!!!

Eftersom jag på den tiden bodde i Kiruna så var 17-elementarn ofta riktad mot sydost eller söder, dvs rakt in i grannens hus... å kvällen innan var det tisdagstest!

72/73 de p-a
 
Appropå LF-detektering....

Så experimenterades det friskt i ungdomen och bland annat byggdes en enkel kristallstyrd sändare med ett 6V6 från en ritning i en gammal Radio amateurs handbook från 1945. Kristallen jag fick tag på var på mellanvåg. Efter ett tag kompletterades det med ett slutsteg och ett stackars PL519 pinades där. Och sedan blev det anodmodulering.
En granne ombads att lyssna och han använde stereon. Det hördes alldeles utmärkt på mellanvåg. Och det hördes också bra i skivspelarläget, och oavsett hur han skruvade på förstärkaren så hördes det. Han påstod att det också hördes något när han stängde av förstärkaren... Märkligt nog funkade min egen stereo som användes som modulatorförstärkare. Fältstyrkan i pojkrummet räckte för att tända ett lysrör som användes för att stämma av till max ljusstyrka.
 
Back
Top