Slutsteg för kortvåg
- Thread starter SM7HPD
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
Det är precis lika enkelt även när sekundären är Y-kopplad.
Här på ham.se har det funnits en diskussion i ämnet för ett par år sedan:
http://www.ham.se/hemmabyggen/23670-3-faskoppling.html
Vill man ha mer beräkningsunderlag så rekommenderas Bill Orrs "Radio Handbook" där kraftaggregatskapitlet har några sidor om 3-fas aggregat.
Trähölje fungerar så länge som stommen är av metall och är skyddsjordad.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Last edited:
SM2VJX
Riktig radioamatör!
Det isolerar ju dessutom så att värmeavledningen blir sämre, men jag håller med om att det skulle vara avsevärt mycket vackrare än alla fula plåtlådor man har sett. (såväl köpta som hemtillverkade)
FPG de APQ
Det finns en massa andra nödvändiga tekniska detaljer i slutsteg som jag inte har dragit upp här på forumet.
En viktig detalj här hur man skapar olika bias för SSB och CW och hur man "stryper" PA-steget i "lyssningsläge".
Här finns en mängd olika lösningar.
Jag vill inte trötta ut forumet med detta. Jag föreslår därför att du vid tillfälle besöker mig och jag kan då ge dig förslag på olika metoder beroende på hur du har tänkt "knyta ihop" det planerade slutsteget med din transceiver. Kan ge dig en massa ritningar som jag samlat i min "PA-pärm".
73
Bengt
SM6APQ
Det finns en massa andra nödvändiga tekniska detaljer i slutsteg som jag inte har dragit upp här på forumet.
En viktig detalj här hur man skapar olika bias för SSB och CW och hur man "stryper" PA-steget i "lyssningsläge".
Här finns en mängd olika lösningar.
Jag vill inte trötta ut forumet med detta. Jag föreslår därför att du vid tillfälle besöker mig och jag kan då ge dig förslag på olika metoder beroende på hur du har tänkt "knyta ihop" det planerade slutsteget med din transceiver. Kan ge dig en massa ritningar som jag samlat i min "PA-pärm".
73
Bengt
SM6APQ
SM3BDZ
Well-Known Member
Helt korrekt påpekande K-A. Med neutralledaren oansluten blir det ju samma förhållande.
/Lasse
Nej verkligen inte, skriv på bara! nu är det otroligt kul och intressant att följa tråden
lärorikt, minst sagt!/Johan
SM3BDZ
Well-Known Member
Den metod som APQ beskriver för matning av anodspänning och placering av anoddrossel använder även jag i mitt PA. Jag har exakt samma erfarenheter som Bengt när det gäller stabilitet och "bevarande" av anoddrosseln.
Tidigare, innan jag byggt om enligt detta koncept, råkade även jag ut för ett flertal knallskott i shacket när delar av drosseln gick upp i ångor. Problemet blir särskilt påtagligt vid högre anodspänningar och när man försöker täcka in alla 9 kortvågsband. Rekommenderas!!
/Lasse
Tidigare, innan jag byggt om enligt detta koncept, råkade även jag ut för ett flertal knallskott i shacket när delar av drosseln gick upp i ångor. Problemet blir särskilt påtagligt vid högre anodspänningar och när man försöker täcka in alla 9 kortvågsband. Rekommenderas!!
/Lasse
SM3CIQ
Well-Known Member
BDZ:
Tidigare, innan jag byggt om enligt detta koncept, råkade även jag ut för ett flertal knallskott i shacket när delar av drosseln gick upp i ångor. Problemet blir särskilt påtagligt vid högre anodspänningar och när man försöker täcka in alla 9 kortvågsband. Rekommenderas!!
Intressant Lasse, detta måste vi diskutera då jag fick "ducka" en gång själv..Hm har ett nytt knallskott i reserv. Läs och lär pojkar!
73 / Uffe -CIQ
Tidigare, innan jag byggt om enligt detta koncept, råkade även jag ut för ett flertal knallskott i shacket när delar av drosseln gick upp i ångor. Problemet blir särskilt påtagligt vid högre anodspänningar och när man försöker täcka in alla 9 kortvågsband. Rekommenderas!!
Intressant Lasse, detta måste vi diskutera då jag fick "ducka" en gång själv..Hm har ett nytt knallskott i reserv. Läs och lär pojkar!
73 / Uffe -CIQ
SM6OID
ANODFANTAST
Hej!
Jag tycker att det svåraste när ma bygger/konstruerar nå't är att få till en lösning som "fungerar" även vid ett felfall.
Med fungerar menar jag att om det t.ex. blir en stum kortslutning mot jord så skall detta hanteras på ett sätt som varken är farligt för person eller apparat.
Jag tycker att det svåraste när ma bygger/konstruerar nå't är att få till en lösning som "fungerar" även vid ett felfall.
Med fungerar menar jag att om det t.ex. blir en stum kortslutning mot jord så skall detta hanteras på ett sätt som varken är farligt för person eller apparat.
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Här kommer ett schema med tillhörande text från APQ enligt uppdrag:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Bias och "stand-by motstånd" för ett Grounded Grid slutsteg
Schemat visar hur jag har anordnat bias för mitt pa-steg bestyckat med röret 4-1000A
eller 3-1000z.
Schemat är mycket förenklat och visar bara principen. Avkopplingskondensatorer och skyddsdioder över instrumenten är utlämnade.
a. I SSB-läget erhåller röret bias på 6,8 volt från en zenerdiod. Kiseldioderna för CW-bias är kortslutna och sådeles "förbikopplade". Vill man "lyxa till" frontpanelen kan man installera en lysdiod (LED) som får lämplig spänning via ett motstånd R2. Utprovas. Denna diod lyser så fort det går ström genom katoden och en spänning (6,8 volt) alstras över zenerdioden.
b. CW-bias erhålles över alla kiseldioderna plus zenerdiodens 6,8 volt. Jag vill minnas att spänningen över en kiseldiod är 0,6 volt och jag tror att jag använde 20 st dioder som då alstrade 12 volt plus 6,8 volt. Totala CW.bias blev då 18,8 volt. Jag rekommenderar att man här provar sig fram till ett lämpligt värde beroende på vilket (vilka) rör som användes.
c. Motståndet R1, är till för att strypa röret under lyssningsperioderna. För att "aktivera" slutsteget för sändning måste R1 kortslutas över A-B. Detta sker lämpligen med antennreläet. I mitt fall sitter detta relä (vacuum) i ett angränsande rum (korridor). Om jag inte minns fel är R1 15-kohm, 10-Watt. Om man är petig kan man prova sig fram till det motstånd som ger minst tomgångström.
73
Bengt
SM6APQ
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Bias och "stand-by motstånd" för ett Grounded Grid slutsteg
Schemat visar hur jag har anordnat bias för mitt pa-steg bestyckat med röret 4-1000A
eller 3-1000z.
Schemat är mycket förenklat och visar bara principen. Avkopplingskondensatorer och skyddsdioder över instrumenten är utlämnade.
a. I SSB-läget erhåller röret bias på 6,8 volt från en zenerdiod. Kiseldioderna för CW-bias är kortslutna och sådeles "förbikopplade". Vill man "lyxa till" frontpanelen kan man installera en lysdiod (LED) som får lämplig spänning via ett motstånd R2. Utprovas. Denna diod lyser så fort det går ström genom katoden och en spänning (6,8 volt) alstras över zenerdioden.
b. CW-bias erhålles över alla kiseldioderna plus zenerdiodens 6,8 volt. Jag vill minnas att spänningen över en kiseldiod är 0,6 volt och jag tror att jag använde 20 st dioder som då alstrade 12 volt plus 6,8 volt. Totala CW.bias blev då 18,8 volt. Jag rekommenderar att man här provar sig fram till ett lämpligt värde beroende på vilket (vilka) rör som användes.
c. Motståndet R1, är till för att strypa röret under lyssningsperioderna. För att "aktivera" slutsteget för sändning måste R1 kortslutas över A-B. Detta sker lämpligen med antennreläet. I mitt fall sitter detta relä (vacuum) i ett angränsande rum (korridor). Om jag inte minns fel är R1 15-kohm, 10-Watt. Om man är petig kan man prova sig fram till det motstånd som ger minst tomgångström.
73
Bengt
SM6APQ
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Har länge varit sugen på ett rörsteg men inte riktigt kommit till skott. Hembygge har jag dragit mig för med tanke på den respekt jag har för höga spänningar. Nu har dock ett par helfräscha GI7BT tetroder med tillbehör hamnat i lådan för bra att ha grejer. Så nu är det väl bara att samla ihop resterande detaljer och ge sig på ett bygge.
Har Googlat och läst en hel del, dock har jag inte fått tag på "bibeln" som tydligen är en äldre bok av en amerikansk amatör vid namn Orr. Skulle någon kunna tänka sig att sälja en sådan bok så skicka mig ett PM eller mail. Har en känsla av att jag borde läsa den boken grundligt.
Det är ju nu en av de roligaste delarna i ett byggprojekt börjar, tycker i alla fall jag, nämligen planering och lite ritande och kalkylerande. Eftersom jag inte tror att man kan få för mycket info och goda råd så tänkte jag börja här bland alla erfarna slutstegsbyggare. Måste ju få en grundkonstruktion klar för att veta ungefärliga data på det som skall letas på loppisar, Tradera, e-Bay mfl bra ställen med junk
Har någon av er med erfarenhet av byggen, kanske speciellt någon med egen erfarenhet av att bygga med just dessa tetroder, några Internet länkar, kanske förslag på schema etc. skulle jag bli väldigt tacksam att få ta del av dessa. Hur mycket jag än letar själv, så missar man ju alltid något.
Mina planer i grova drag, så här långt i alla fall, är att konstruktionsmässigt dela på nätdel och RF del. För att inte gapa över för mycket tror jag att jag skippar WARC banden och 160m i steg 1 och siktar på 80, 40, 20, 15 och 10m banden. Jag har för avsikt att bygga med båda rören och effekten är tänkt att vara Svensk legal limit; 1 kW. Nätdelen kommer jag sikta på att driva en-fas, är inte omöjligt att ordna till tre-fas, men vill undvika detta. Vad jag kan läsa ut av data för rören så borde det om jag håller mig under, eller runt 1 kW, kunna klara mig med en-fas nät.
Är visserligen semestertider för de flesta, men jag hoppas någon kanske läser här och har tid/möjlighet att komma med lite tips och goda råd.
I övrigt önskas alla en trevlig semester och skön sommar!
/Johan
Har Googlat och läst en hel del, dock har jag inte fått tag på "bibeln" som tydligen är en äldre bok av en amerikansk amatör vid namn Orr. Skulle någon kunna tänka sig att sälja en sådan bok så skicka mig ett PM eller mail. Har en känsla av att jag borde läsa den boken grundligt.
Det är ju nu en av de roligaste delarna i ett byggprojekt börjar, tycker i alla fall jag, nämligen planering och lite ritande och kalkylerande. Eftersom jag inte tror att man kan få för mycket info och goda råd så tänkte jag börja här bland alla erfarna slutstegsbyggare. Måste ju få en grundkonstruktion klar för att veta ungefärliga data på det som skall letas på loppisar, Tradera, e-Bay mfl bra ställen med junk
Har någon av er med erfarenhet av byggen, kanske speciellt någon med egen erfarenhet av att bygga med just dessa tetroder, några Internet länkar, kanske förslag på schema etc. skulle jag bli väldigt tacksam att få ta del av dessa. Hur mycket jag än letar själv, så missar man ju alltid något.
Mina planer i grova drag, så här långt i alla fall, är att konstruktionsmässigt dela på nätdel och RF del. För att inte gapa över för mycket tror jag att jag skippar WARC banden och 160m i steg 1 och siktar på 80, 40, 20, 15 och 10m banden. Jag har för avsikt att bygga med båda rören och effekten är tänkt att vara Svensk legal limit; 1 kW. Nätdelen kommer jag sikta på att driva en-fas, är inte omöjligt att ordna till tre-fas, men vill undvika detta. Vad jag kan läsa ut av data för rören så borde det om jag håller mig under, eller runt 1 kW, kunna klara mig med en-fas nät.
Är visserligen semestertider för de flesta, men jag hoppas någon kanske läser här och har tid/möjlighet att komma med lite tips och goda råd.
I övrigt önskas alla en trevlig semester och skön sommar!
/Johan
Varför inte starta en GI7BT tråd och kanske inleda ett byggprojekt för andra som kan vara intresserade av att bygga steg med just dessa två rör? De är billiga till skillnad från GU74b (där priset gått upp markant pga ACOM-steg).
Jag skulle skaffa ett par sådana rör och gärna vara med i en online-byggaktivitet.
Har vi några erfarna slutstegsbyggare som skulle kunna vara bollplank?
73 de LRR, Mats
Jag skulle skaffa ett par sådana rör och gärna vara med i en online-byggaktivitet.
Har vi några erfarna slutstegsbyggare som skulle kunna vara bollplank?
73 de LRR, Mats
Bra ide Mats! tråd startad under hembygge, där passar den säkert bättre ämnesmässigt också ...
http://www.ham.se/hemmabyggen/24451-slutstegsbygge-med-gi7bt-tetroder.html#post83570
/Johan
http://www.ham.se/hemmabyggen/24451-slutstegsbygge-med-gi7bt-tetroder.html#post83570
/Johan
SM0AOM
Well-Known Member
GI7B är väl trioder?
De har annars egenskaper som motsvarar "uppskalade" 2C39 planartrioder från "urtiden", och hela GI-serien bygger på
tyska konstruktioner från kriget.
Att dimensionera för 1 kW PEP/medeluteffekt med två sådana rör börjar med kraftaggregatet, en belastad spänning av
c:a 2200 V vid en last av 800 mA är en bra utgångspunkt, medförande en transformator på runt 1,6 - 2 kVA.
Det som kommer att vara kritiskt är lindningsresistanserna så att spänningsfallet under last inte blir för stort, i synnerhet om spänningsdubbling ska användas. Kärnarean kommer i andra hand, eftersom lasten är intermittent.
Rörens belastningsimpedans vid full uteffekt ligger runt 1500 ohm. så med ett Q i pi-filtret på 12 så är reaktansen i ingångskondensatorn c:a 120 ohm, motsvarande en kapacitans av 350 pF. Kondensatorn bör tåla minst 3 kV toppspänning.
En vakuumkondensator är perfekt på denna plats.
Om man använder SM6APQ:s listiga knep med att mata anodspänningen genom spolens inre så kommer man att slippa
den krångliga HF-anoddrosseln, men då kan man inte använda en rullspole, vilket gör att man då undviker bandomkopplaren.
Var och en får avgöra vad som är det bästa för det givna bygget.
Ingångskretsarna görs enklast som pi-nät med en ingångsimpedans av 50 ohm, en utgångsimpedans av 100 ohm samt ett Q av 2 - 3. Helst ska bandomkopplingen göras med samma ratt i både ingångs- och utgångskretsar. Om kretsarna hamnar på olika band kan steget börja självsvänga när man nycklar.
Det bör läggas ned en viss omsorg när det gäller alla omkopplingsfunktioner, det är att rekommendera att använda sekvenskretsar samt vakuumreläer ifall QSK-telegrafi ska förekomma, dessutom är det bra att ha skyddskretsar i varje fall för gallerströmmen, så att man inte förstör styrgallren om anodspänningen försvinner när driveffekten ligger på.
Även ett överströmsrelä för anodströmmen är på sin plats. Överströmsreläerna ska vara sådana att de dels bryter nycklingskretsarna så att drivningen kopplas bort, dels lägger på "cut-off bias" och slutligen bryter anodspänningen när de löser ut.
När man bygger så här fina slutsteg ska man inte snåla på instrument.
Minimikrav är att kunna mäta gallerström och anodström samtidigt, men det är bra att också ha HF-uteffekt/SWR samt anodspänning indikerat samtidigt.
Det går även åt en hel del kylluft till ett slutsteg i denna dimension, räkna med lågtrycksfläktar med en kapacitet av runt
50 m3/timmen.
Uppbyggnaden bör göras så att ingångskretsar och utgångskretsar separeras så mycket som möjligt, samt att det blir så korta ledningar som det går i anodkretsen. Detta motverkar parasitsvängningstendenser.
Spolarna i anodkretsen ska göras med grövsta möjliga tråd, och helst placeras minst 1/2 spoldiameter från metallväggar.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
De har annars egenskaper som motsvarar "uppskalade" 2C39 planartrioder från "urtiden", och hela GI-serien bygger på
tyska konstruktioner från kriget.
Att dimensionera för 1 kW PEP/medeluteffekt med två sådana rör börjar med kraftaggregatet, en belastad spänning av
c:a 2200 V vid en last av 800 mA är en bra utgångspunkt, medförande en transformator på runt 1,6 - 2 kVA.
Det som kommer att vara kritiskt är lindningsresistanserna så att spänningsfallet under last inte blir för stort, i synnerhet om spänningsdubbling ska användas. Kärnarean kommer i andra hand, eftersom lasten är intermittent.
Rörens belastningsimpedans vid full uteffekt ligger runt 1500 ohm. så med ett Q i pi-filtret på 12 så är reaktansen i ingångskondensatorn c:a 120 ohm, motsvarande en kapacitans av 350 pF. Kondensatorn bör tåla minst 3 kV toppspänning.
En vakuumkondensator är perfekt på denna plats.
Om man använder SM6APQ:s listiga knep med att mata anodspänningen genom spolens inre så kommer man att slippa
den krångliga HF-anoddrosseln, men då kan man inte använda en rullspole, vilket gör att man då undviker bandomkopplaren.
Var och en får avgöra vad som är det bästa för det givna bygget.
Ingångskretsarna görs enklast som pi-nät med en ingångsimpedans av 50 ohm, en utgångsimpedans av 100 ohm samt ett Q av 2 - 3. Helst ska bandomkopplingen göras med samma ratt i både ingångs- och utgångskretsar. Om kretsarna hamnar på olika band kan steget börja självsvänga när man nycklar.
Det bör läggas ned en viss omsorg när det gäller alla omkopplingsfunktioner, det är att rekommendera att använda sekvenskretsar samt vakuumreläer ifall QSK-telegrafi ska förekomma, dessutom är det bra att ha skyddskretsar i varje fall för gallerströmmen, så att man inte förstör styrgallren om anodspänningen försvinner när driveffekten ligger på.
Även ett överströmsrelä för anodströmmen är på sin plats. Överströmsreläerna ska vara sådana att de dels bryter nycklingskretsarna så att drivningen kopplas bort, dels lägger på "cut-off bias" och slutligen bryter anodspänningen när de löser ut.
När man bygger så här fina slutsteg ska man inte snåla på instrument.
Minimikrav är att kunna mäta gallerström och anodström samtidigt, men det är bra att också ha HF-uteffekt/SWR samt anodspänning indikerat samtidigt.
Det går även åt en hel del kylluft till ett slutsteg i denna dimension, räkna med lågtrycksfläktar med en kapacitet av runt
50 m3/timmen.
Uppbyggnaden bör göras så att ingångskretsar och utgångskretsar separeras så mycket som möjligt, samt att det blir så korta ledningar som det går i anodkretsen. Detta motverkar parasitsvängningstendenser.
Spolarna i anodkretsen ska göras med grövsta möjliga tråd, och helst placeras minst 1/2 spoldiameter från metallväggar.
73/
Karl-Arne
SM0AOM