Slutstegsfråga för HF.

S

SM0RCL

Well-Known Member
Har börjat fundera på allvar på slutsteg för HF.

Vad ger mest W/kr i dagsläget?

Har ett behov att ha 3,5-30MHz, men om 1,8-52Mhz finns i samma burk, så är det ett bonus. Helst vill jag ha ett slutsteg som kan klara av hyfsad kontinuerlig last, dvs. digitalmoder, utan att börja krokna eller överhettas i t.ex. en contestsituation. Just nu har jag nätaggregat som klarar av 48V och tillräckligt många Ampere för alla tänkbara applikationer inom förordningarnas råmärken (gamla B:90 :) ) . Så det betyder att en transistorkonstruktion är också ok.

Kriterierna är nog färdigbyggt, eller byggsats med all inclusive. Anledningen till detta är att jag är lite bekväm (tyvärr) och att jag inte har tillgång till en mekanisk verkstad i någon större omfattning. Jag vill också slippa push-pull kopplingar och dylikt. Dvs. en transistor eller ett rör. Helst ska paketet bestå av EN låda. Jag prioriterar inte maximal uteffekt, utan bra IMD-värden.

Det minsta slutsteget som jag har tittat på är Elecraft KPA500 med tillhörande ATU. Dvs. 500W ut. Så om vi sätter lägsta effekten där. Och sen så spelar toppeffekten ingen större roll.

Kom gärna med tips och kommentarer.

73 de Kai

PS: Behöver jag säga att jag inte kan sälja in slutsteg för 60kkr till XYL?
 
Har tittat lite på det här steget: Linear Amp Pioneer 572 1kW HF Amplifier och enligt många jag pratat med från UK så skall det vara bra grejer. Sedan finns det förstås dom som tycker det är skit! men så är det ju alltid ;) Har någon här egen erfarenhet av deras produkter så får ni gärna kommentera.

Priset är klart intressant i England och kanske kan man ta sig en liten fotbollsresa, hämta upp det på tillbaka vägen och tjäna några kronor jämfört med att skicka det?
 
Last edited:
Pioneer är förmodligen "billigt i drift" p.g.a. att det använder 572B. Nackdelen är att verkningsgrad och uteffekt faller på de högre banden, eftersom det är vanskligt att hålla optimalt Q i utgångskretsen med såpass mekaniskt stora rör.

Challenger är nog svårt att köra sönder, GS35 tål mycket misshandel.

Ifall "fotbollsresan" går till Birmingham så är det rätt nära till Church Stoke, men se upp i vänstertrafiken (menar en frekvent besökare till Leominster).

ACOM1010 innehåller en komplikation eftersom det är en katodjordad tetrod; man behöver hålla ordning på skärmgallerströmmen.
Däremot har 1010 en bra funktion i sin "TRI" eller "load-line discriminator" som möjliggör inställning till optimal last med ett ögonkast.

En bra funktion som fanns på 30L-1 och 30S-1 men som sedan glömdes bort.

IMD kommer primärt att begränsas av drivsändaren, det är få PA:n som har sämre IMD än en styrsändare med 12V-transistorer så länge som de körs inom data.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Efter att ha kört steg med tetroder i några decennier har jag konverterat till gallerjordade trioder med stora anodplåtar. Det är tryggt när man börjar bli glömsk och regelbundet kör med antennomkopplaren i fel läge. Sen är det bra med direktupphettade katoder för att snabbt kunna knipa det där fina DXet när det dyker upp. Annars är det så klart transistorslutsteg som är melodin, men då är det mer pengar per Watt.

/Roland
 
Klart intressant, men finns det risker med att köra fyra rör? Om ett går sönder, måste man hitta matchade dito?

Tillhör transistorgenerationen, så därför verkar kanske frågan vara korkad.

mvh
Kai
 
Slutstegsresa till Italien känns lite roligare :)

Funderar på en SPE Expert 1k-FA eller något från Italab. De har ett trevligt PA som går på både 2m och 70cm för €1350. Däremot verkar deras HF-dito vara byggsatser. Nåväl, man får forska vidare. För övrigt så är inte Elecrafts KPA500 dyrare än Pioneerslutsteget. Näst intill samma pengar och man får en transistor.

Intressanta och bra svar från er allihopa. Och eftersom jag också är disträ ibland, så händer det att man sänder in i en öppen koax :s

73 de Kai
 
Angående matchade rör så har jag bytt ett av två 3-500Z utan att märka någon skillnad. Jag var inte så bekymrad eftersom det fanns bra med marginal vad gäller strömmar o effekttålighet.
 
SM0RCL said:
Klart intressant, men finns det risker med att köra fyra rör? Om ett går sönder, måste man hitta matchade dito?

Tillhör transistorgenerationen, så därför verkar kanske frågan vara korkad.

mvh
Kai
Click to expand...

Ett gallerjordat slutsteg har så pass mycket motkoppling att man sällan behöver
ta hänsyn till spridning i rördata.

73/
K-A
 
Mest "bang for the buck" anser jag tveklöst att Heathkit SB-220 ger. Dock saknar det 160m i omodifierat utförande liksom WARC-banden. Jag har ett TL-922 som ju bygger på samma grundkoncept men som har 160m. WARC-banden går att köra med bra output efter lite rattande med avstämningen, men man behöver inte in under skalet för något modifierande. Det enda "problemet" är SWR runt 1:2,5 på 10 MHz in till steget, men det tar tunern hand om. Sedan är inte jag rätt person att bedöma om det är särskilt bra att köra WARC på detta PA, utan konstaterar bara att det funkar.
 
Mycket bra och intressanta svar. Vad gäller 30m, så räcker det nog med 100W från K3:an ;) . 50W extra gör varken till eller från :o

73 de Kai
 
Om du ändå skulle drista dig till ett hembygge och har en någorlunda välfylld junkbox, landar du på den i särklass lägsta Krona/Watt-kvoten!
Under 1 kr/W är fullt möjligt, beroende på hur mycket effekt du bygger för men även om det skulle landa på 2-3kr/W så är det ju ingen ohemul kvot! :) Fast det är ju förstås inte den enklaste och snabbaste vägen, även om ett gallerjordat slutsteg är en synnerligen enkel kretslösning.

/Lasse
 
Vad gäller effekt, så är jag nog ganska nöjd med moderat höga effekter. Dvs. 0,5-1kW räcker alldeles utmärkt. Helst då med marginal, så att man kan köra med säkerhetsmarginaler för digitala moder. Det finns självfallet slutsteg som kan mata ut 1,5kW och mer, men det blir bara dyrare, utan att för den skull bli mycket bättre för mottagaren.

Så ska jag värdera viktiga faktorer, så är det en tålighet för hög duty-cycle och framförallt hyfsad linearitet. K3:an som sändare är nog tillräckligt bra, misstänker jag.

Tanken är absolut inte att tävla i uteffekt mot riktiga "big guns" på contest, utan kanske ha lite mer än många som kör barfota med 100-200W. Dvs. kanske ligga 6-10dB över normalstationen. Dessutom så kommer man i paritet med vissa motstationer, som kanske kör relativt hög effekt, men hör dåligt på grund av lokala störningar/QRM/QRN i sina antennsystem/anläggningar.

Så bygge eller köp av slutsteg som ger 1,5kW plus är inte intressant. Kostar bara mer i elektricitet och potential för att störa hemelektronik.

Junkboxen är absolut INTE fylld med högspänningstrafos, rör eller dylikt. Däremot finns det möjlighet att mata hyfsat mycket 48V och 24V.

Om man skulle betala 3kr/W, så skulle det betyda att 500W kostade 15kkr. Det skulle jag nog betrakta som ganska rimligt pris för ett transistor-PA med moderna skyddskretsar och ATU. För rördito så skulle jag nog säga att det borde vara 1:50kr/W på grund av lite sämre ergonomi osv. Plus att rör-PA kanske behöver lite vård som inte heller är gratis när det gäller reservdelar osv.

KPA500 ligger ganska nära 15kkr plus att moms tillkommer. Men det gör den ju alltid.

Sökandet fortsätter.

mvh
Kai
 
Rätt, sorry. Fort men fel.

30kr/W blir det ju :D .

Och 15kr/W för rör i så fall.

Blir så ibland när man är för snabb.

Sökandet fortsätter hur som helst...

73 de Kai


sm5phu said:
Nä, nu får du nog räkna en gång till ;)

73,
Jonas/SM5PHU
Click to expand...
 
Jag har aldrig köpt ett slutsteg för HF. Ej heller har jag köpt och byggt ett slutsteg i byggsats, typ SB-220/HA-14 e d.

Har däremot konstruerat och byggt åtskilliga slutsteg sedan slutet av 50-talet. Började med två 813 (katodjordade).

Min personliga erfarenhet av alla byggen är:

1. Välj ETT rör som ger den tilltänkta uteffekten. Detta ger något enklare kretslösning och ev. matchningsproblem försvinner.

2. Välj grounded-grid. Mina "favoritrör" är trioden 3-1000z och tetroden 4-1000A. Samma sockelkoppling och samma glödspänning. Direkt utbytbara om rörsockeln har alla tre gallren förbundna med chassie (jordade).

3. Förbind, som sagt vad, alla tre gallerstiften DIREKT till chassie, ej via avkopplingkondensatorer och motstånd.

4. Mät gallerström och anodström i den negativa grenen från nätaggregatet enligt W6SAI W. Orrs handbok.

5. Mata högspänning till rörets anod genom en teflonisolerad tråd genom slutstegets anod-spole som utgörs av ett CU-rör. Eftersom då drosseln hamnar på den lågohmiga ändan av spolen utsätts inte den samma för höga RF-spänningar och ev. serieresonanser (farliga!) spelar mindre roll.
(Det är OMÖJLIGT att konstruera en RF-drosseln som inte har någon serieresonans inom området 1,8 - 29 MHz. Problemet har ökat sedan vi erhöll de s k WARC-banden.)

6. Förse frontpanelen med TRE separata (icke omkopplade) instrument som mäter gallerström. anodström och relativ output. Viktigt att kunna iakttaga alla tre instrumenten samtidigt under såväl avstämning som drift.

7. Bygg RF-del och nätaggregat som två separata enheter. Konstruera nätaggregatet så att det är användbart för "ditt nästa slutstegsbygge",

8. Kylning av röret. Om möjligt: Installera fläkten i ett angränsande rum. Tystare slutstegskörning. Led in kylluften till slutsteget med en flexibel luftkonditioneringsslang. Låt en halv ping-pongboll känna av luftströmmen ovanför röret och då dra en microswitch. Om luften av någon anledning skulle upphöra kommer microswitchen att bryta SM-reläet och glödspänningen och steget går ner i stand-by (barfota) med "kallt" slutrör.

9. Förse frontpanelen med ett "fönster" så att du kan iakttaga färgen på rörets anod under körning. Egentligen säger färgen på rörets anod ofta mer än själva anodströmmen. Täck fönstret på insidan med ett galler av t ex aluminium. Detta för att eliminera strålning ut i rummet.

10. Påtänkt senare. Förse såväl anodspänning som glödspänning med mjukstart. Tänk på att en kall glödtråd har cirka 10 gånger lägre motstånd än när glödtråden "lyser". Detta förorsakar strömrusning vilket tär på rörets livslängd. Med mjukstart undvikes detta.

73
Bengt
SM6APQ
 
Last edited:
APQ DE FBJ

Hur mäter du rent praktiskt och skiljer på anod och gallerström om du mäter i den negativa grenen på nätdelen som har dessa båda strömmars pol gemensamt?
 
Gallerströmmen flyter från galler till katod och när gallret är direkt jordat kan då denna ström mätas mellan jord och katod. Anodströmmen mäts mellan katod och B-, som då inte kan vara ansluten till jord. De bägge strömmarna har alltså ingen gemensam returväg mer än via katoden!

/Lasse
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top