SM3GSK Imorgon 11/7 50 år som radioamatör

Glömde helt att gratta dig men gör det nu! Du blev i vart fall väldigt stark då du riktade antennen mot mina trakter och 599+.
 
Jag tackar för gårdagens QSO på "50-års dagen". Det blev totalt 13 QSO, alla svarade på mina CQ:n. Det vart ett bra träningspass på Vibroplexen och jag ber om ursäkt för felslagningar, då det var alldeles för länge sedan jag tränade på bug. Jag fick flera "riktiga" rapporter 599 så de ca 4-5 W som sändaren ger räcker långt. En station 50 mil norrut t o m hörde kristalloscillatorn mellan teckendelarna !
Nu ställer jag sändaren i hyllan igen, den pryder sin plats.

73 Classe
 
Nu ställer jag sändaren i hyllan igen, den pryder sin plats.
En reflektion att göra: Hur mycket av dagens elektronik som vi omger oss med klarar att stå > 50 år på hyllan, och ändå fungera?

Mina ljudprylar består av allt från gamla Quad rörslutsteg, som fortfarande kan underhållas och fungera, Nagra-bandspelare som funkar och presterar över lovade data, mycket hembyggt och hålmonterat som snart passerar > 50 år, osv.

Men jag har rätt mycket elektronikskrot med ytmonterade kretsar och hybridmoduler där kontaktövergångar har släppt mellan lödning och komponentkropp etc. och detta är i princip ogörligt att fixa.

Så vad kan vi räkna med att om en nybakad "ungdom" på 35 köper en Ham-radio idag, funkar den när denne ungdom fyller 85?


... och så klart grattis till 50-åringen, som hördes ibland i Kalmar, provade att ropa med hembyggd 10W Arduinostyrd sändare, men konditionerna var så dåliga att jag inte ens fastnade på RBN i det regnväder som kom under eftermiddagen. :-(
 
En reflektion att göra: Hur mycket av dagens elektronik som vi omger oss med klarar att stå > 50 år på hyllan, och ändå fungera?
Förmodligen inget alls. Och om mot förmodan elektroniken skulle fungera så är det säkert någon uppdatering som stoppar. Sedan vill ingen längre ha en gammal mobil eller plattteve från igår. Skrämmande dålig kvalitet på mycket elektronik. T ex elektrolyter som med tvekan håller garantitiden. Sedan lyfter de på hatten och kräks ur sig sitt innehåll. Mycket säljs med påståenden om miljövänligt men av det blir berg av elektronikskrot.

I ärlighetens namn så är det knappast någon gammal elektronik heller som fungerar. Kolmotstånd har drivit iväg i resistans. Vaxkondingar som läcker DC som såll. Elektrolyter som torkat och/eller gått till kortslutning. Rifas eländiga "knallfrosch"-kondensatorer exploderar eller släpper ut sin rök. Men allt det här kan lätt fixas av den elektronikhändige och apparaten funkar sedan kanske i 50 år till. Lägg till lite rengöring och smörjning av mekaniska delar plus ta bort oxid i kontakter och omkopplare. Rör går oftast att hitta och ganska många transistorer kan man improvisera med andra sorter. Värre är det väl med IC-kretsar. Vi som lagar gammalt jox är de verkliga miljövännerna.

För en himla massa år sedan exploderade en elektrolyt i den Quad 303 (slutsteg) som fortfarande finns i min stereo. Jag märkte ingen som helst skillnad i funktion eller ljud (utöver knallen...) men apparaten gicks sedan igenom och fick nya kondensatorer. En av lytarna i nätdelen var helkass.

Nagra E är en kul bandspelare. I dess inre finns en plastkorv som innehåller diverse komponenter och det finns ett schema. Vill minnas att VU-metern kan kopplas om för att bli en voltmeter för felsökning. Allt för felsökning i fält långt från servicecenter.
 
Åldringsbeständigheten hos "boatanchors" är mycket god i synnerhet vid intermittent drift, det är i princip bara kemiska förändringar i kondensatorer som man behöver bekymra sig om. Båda mina Hammarlund Super-Pro 110LX från 1937 och National HRO från 1939 fungerar fortfarande helt OK.

Högintegrerad teknik som är gjord med höga kvalitetsstandarder är också bra, men
hög packningstäthet kan leda till oförutsedda svårigheter, med materialvandring som exempel, och även mikrosprickor p.g.a. temperaturcykling. Mina egna erfarenheter från "proffsvärlden" med radionät där hundratals Ericsson F804 och F854 gick i H24 drift och ackumulerade en dryg miljon drifttimmar per år, med en handfull hårdvarufel årligen pekar i den riktningen.

Sedan är även designmarginalerna i modern tätpackad elektronik mindre, så systematiska försämringar av t.ex. minneskretsar kan bli märkbar.

Det är mer "planned obsolescence" som blir det mer långsiktiga hotet. När användaren
blir tvungen att förlita sig på programuppdateringar och liknande för att behålla funktionen är risken stor att apparaterna slutar att bli användbara.

Sådant, och även systematiska fel vilka beror på medvetna val av dåliga komponenter vilka endast håller "garantitiden ut", kan inte "fixas lätt av den händige". Och det är precis det som tillverkarna vill.
 
Så här ser den ut. Hela nätdelen ( trafo, likriktarrör, drossel) är bara direkt överflyttad från en "träradio" som som offrades. Även C1 och C2 kommer från plundrade gamla radioapparater. Spolstommen inkl hållaren, relä, omkopplare, vridspoleinstrumentet, kristallhållaren samt de två EL84 med socklar beställdes från Clas Ohlsson. På den tiden hade de nästan allt som krävdes för att bygga en komplett TX ! OA150 stabröret tror jag att jag fick av någon vänlig amatör. Sändarens chassie bockades till så det passar i en låda som ursprungligen hade inhyst en s k "Korvradio" av modell Frili. (köptes på skroten till kilopris) Vridkondingen till vänster har tillkommit på senare år, för att få lite VXO verkan.

/Classe
 

Attachments

  • 10W TX_GSK.jpg
    10W TX_GSK.jpg
    2,9 MB · Views: 41
20240714_152709.jpg


20240714_152400.jpg

Snyggt Classe, så här ser min egen ut, nätdelen är en egen enhet. Den är dock byggd för ca 10 år sedan och har blivit lite "uppdaterad".
 
Last edited:
Stiliga bilder på riktiga radioapparater.

De flesta byggde sina C-amatörsändare, här SM5LWD 1979

1720986454199.png
1720986525042.png
Och slutligen min egen kopia av Svebry-sändaren med ECL85,
tillsammans med en tidstypisk mottagare av en typ som mer än en
C-amatör började med.

1720986349830.png
 
Vridkondingen till vänster har tillkommit på senare år, för att få lite VXO verkan.
Lite nyfiken, på bilden av frontpanelen finns det ett tomt hål för en
vippströmbrytare med 80/40 och 15 som märkning.

1721217605928.png


På SM6ASB:s originalschema så kopplade man in en parallellresonanskrets för att hjälpa upp genereringen av 3:dje övertonen
från en 7 MHz kristall när 21 MHz aktiverades.

1721217360429.png
Man kan misstänka att mina egna ganska nedslående erfarenheter från att försöka 6-dubbla från en 3,5 MHz kristall
upprepades även här, och att därför strömbrytaren avlägsnades och vridkondensatorn i stället ficj tjäna för
att åstadkomma en åtminstone något varabel utfrekvens...
 
Last edited:
Back
Top