Problemet med en "effektkapprustning" inom amatörradion är att
per definition så erbjuder inte amatörradio någon servicenivå eller garanterade prestanda
och täckningsområden.
Som alla vi som designar radiosystem som vårt levebröd vet, gör man en beräkning av
"systembudget" utifrån de prestanda eller S/N som utlovats, samt anpassar antennval och effektnivåer från de krav som kommer ur dessa överväganden.
Amatörradio däremot "lovar" ingenting, utan prestandakraven är "går det så går det".
Just av denna anledning är en effektbegränsning inskriven i Radioreglementet, med en nivå som Administrationerna bestämmer själva. Skulle en Administration finna att de anser att de radioamatörer som står under deras jurisdiktion klarar sig med 25 eller 50 W är det bara att acceptera detta. Inga som helst funktionskrav eller tillgänglighetskrav kan ställas på amatörradioförbindelser.
Om svenska radioamatörer, vilka redan är illa sedda av myndigheterna, skulle börja bråka, gnälla och obstruera när det gäller effektnivåer finns det en uppenbar risk att nästa effektgräns blir 0 W.
Tidigare generationer radioamatörer förstod detta mycket väl, och en tidigare ordförande i SSA, signalofficeren SM5ZD, uttryckte saken så här i en gammal QTC:
View attachment 7229
Man var mycket medveten om att det gällde att "rätta mun efter matsäcken" och att det inte gick att uppnå några resultat genom att "bara gnälla". Tyvärr tycks denna insikt ha
gått förlorad hos "sena tiders barn".