Synpunkter på audio, sändareffekt och bandbredd!?

SM0HXO - Sven

Well-Known Member
Hur tycker ni det låter på amatörbanden, vad gäller bandbredd, pådrag med audio - kontra effekt, är det något ni trivs med eller önskar annorlunda!?

/ Sven.
 
Det är väl 50/50 i mina öron. Många sydländska stationer är så överstyrda och breda att det
nästan är helt oläsbart. Att operatören dessutom höjer rösten till närmast falsett och skriker
ut sitt call för att eventuellt komma igenom i pile-upen gör inte saken bättre. Oftast har denne
en signal som börjar på I...

Med den modulationen finns noll dynamik kvar och slutsteget (finns nästan alltid ett sånt) går
i klipp. Alla mätare på rött. Så skall det tydligen vara :(

Är det sen ett rart DX eller "nååt amerrica" drar man på ännu mer. Låter, på ren svenska, fördjävligt.
Har tittat med spektrumskåp på en del sådana stationer och de kan ses med övertoner upp till 100kHz
dvs +/- 50 kHz ovan och under grundsignal. Breda som ladugårdsdörrar är en underdrift !
 
Last edited:
Håller med föregående skribent. Det låter för illa ibland och även från närmare håll.
Det är nog svårt att ställa in radion när man varken ser eller hör sig själv?
Det skulle väl vara enkelt att rätta till en "laggårdsdörr" om det fanns lokala eller lagliga resurser, en hjälpande hand så att säga.
 
Jo, resurser saknas. Men en licensierad radioamatör bör väl kunna ställa in utrustningen
utan hjälpande händer. Det är ju t.o.m. ett avsnitt i varje manual avseende inställningar
både för radio och slutsteg.

På tal om slutsteg, så hade det ju å ena sidan varit bra om maxeffekten endast varit 100W.
Det hela beror på vad man vill åstadkomma och vad amatörradion skall vara för något.

Å andra sidan faller införandet nu i efterhand av en ny effektgräns på två punkter;

- Dagens störnivåer i samhället i stort.
- Möjligheten och resurserna att övervaka. Utan övervakning blir det meningslöst och då
krävs dessutom övervakning globalt i samtliga länder. Om vi inte ens har resurser här, kan
jag bara anta att det i andra länder är helt ogörligt. Tyvärr, eller rättare sagt, som synes :(

Dessutom krävs någon form av böter eller annan bestraffning vid överträdelse.
Ett "brott" utan straff kommer aldrig att få någon effekt i realiteten.
 
Hej!

Kort o gott, det finns allt mellan ytterligheterna.
Antalet stationer som är breda på grund av någon form av felaktigt handhavande är tyvärr något man hör dagligen.
Dessa stationer är med eller utan "slutsteg". Det finns några som jag frekvent hör, de kör plastradio med 100 W uteffekt, men man hör dem flera kHz bredvid där de endast borde höras. Jag har fått uppfattningen att man drar på mycket kompression och förstärkning för att låta ALC hantera situationen. En föga bra lösning.

Men, sedan finns det de som är lite bredare än "det normala" för SSB, MEN dessa personer gör det i akt o mening att låta bättre. I normalfallet ser jag inte detta som ett problem, de brukar var medvetna om att de breder ut sig lite extra.
 
Håller helt med SM0O i inlägg #2, med tillägget att många brittiska hams i motsats till de nämnda ska ha beröm för en helt underbar ljudkvalitet, nästan som att lyssna på fm-rundradio.
SM0APK
Stig
 
Det är märkligt hur det förändrats.

För en mansålder sedan var ett rent sändarspektrum en hederssak och ett försäljningsargument, och tillverkare som Collins gjorde stora ansträngningar för att uppnå en bra grannkanalundertryckning genom att hålla nere distorsionen. Det fanns också vägledning i handböckerna hur man justerade en SSB-sändare för att få till den renast möjliga utsignalen.

Nu verkar det vara så att sådana kunskaper fallit i glömska, och plastradioleverantörerna bjuder över varandra med höga mottagarprestanda, utan att tala om att dessa blir helt värdelösa i en omgivning av dåliga sändare.

Även den fundamentala aspekten att ett slutsteg efter en sändare med dålig grannkanalundertryckning bara medför en ännu sämre
har uppenbarligen gått många förbi. Toppklippning och ALC-modulering orsakar extremt breda intermodulationssidband som kan sträcka sig 10-tals kHz ut från mittfrekvensen.

En betraktelse i saken finns här:
http://audiosystemsgroup.com/TXNoise.pdf
Läs gärna stycket om "TX trash advantage" och dra egna slutsatser...

Är det möjligen så att "störst går först-mentaliteten" blivit förhärskande i dagens amatörradio?

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag roade mig med att titta på den senaste contesten i vattenfallet på en Web-sdr.

Det fanns en del tokstarka stationer som var knivskarpa smala streck i vattenfallet, medans en station brevid i vattenfallet, från ungefär samma ställe i världen var en svag suddig men bred linje.

Nu går det ju inte att dra några långtgående slutsatser av det här, eftersom alla andra parametrar är okända, annat än att det inte nödvändigtvis är flerkilowatts-gossarna som är sämst, stackarna som "bara" har 1½KW ut måste ju driva grejorna ännu hårdare för att vara med...

Jag hörde i en annan test (där man istället för löpnummer skulle ange hur mycket effekt man körde) bandets starkaste station ideligen rapportera att han körde 10W, en titt i vattenfallet antydde att det nog var övertonerna som var 10W... minst...
 
Har följt anvisningarna från leverantören hur jag skall ställa in mic gain och transmit filter.
Finns det något mer sätt att justera för att uppnå en perfekt signal vid sändning?
Gärna en beskrivning som beskriver i detalj steg för steg hur en sådan justering skall gå till.
/Roger Sjölin SA0AND
 
Har följt anvisningarna från leverantören hur jag skall ställa in mic gain och transmit filter.
Finns det något mer sätt att justera för att uppnå en perfekt signal vid sändning?
Gärna en beskrivning som beskriver i detalj steg för steg hur en sådan justering skall gå till.
/Roger Sjölin SA0AND

Efter det är det nog bara att be någon på lagom distans från dig att lyssna hur du låter.

Ibland är rekomendationerna onödigt konservativa, givetvis beroende på det personliga röstläget också...
 
Är väl en vanesak, svårast att vänja sg vid i början var nog fördröjningen i medhörningen ... Man hör sig själv upprepa sig någon del av en sekund efter man sagt något ;) Blir det sedan större fördröjning blir det en utmaning .. hi hi

J
 
Vill flika in att det inte bara är mörker utan att det finns dom som låter väldigt bra.
Det behöver inte vara "HiFi"-kvalité, det räcker gott med ett klart och tydligt ljud
som innehåller både vokaler och konsonanter ;)

Tillägg: det är för övrigt inte bara foni (SSB) som ibland låter rent uselt och splattrar
över stora områden. Även telegrafi med nyckelknäppar och överstyrt PA blir katastrof !
De skarpa flankerna på en dålig envelope genom ett överstyrt slutsteg med reläer som
inte hänger med (särskilt när det körs QSK på gamla steg) genererar kraftiga övertoner.
 
Jag hörde i en annan test (där man istället för löpnummer skulle ange hur mycket effekt man körde) bandets starkaste station ideligen rapportera att han körde 10W, en titt i vattenfallet antydde att det nog var övertonerna som var 10W... minst...

Jag förmodar du menar US1I i ARRL DX SSB Contest 2014?

En bedrövlig fuskare utan det minsta samvete...

Han är anmäld av flera. Ska bli intressant och se hur ARRL hanterar den liraren.

73 de RM2D, Mats
 
En annan lirare... mer känd hos oss i SM än US1I, lät som en bred ladugårdsvägg i SAC SSB. Fick artiga men tydliga kommentarer från undertecknad (som vid den tiden befann sig i Australien) om att han lät "för djäxxgt".

Svaret som kom tillbaka var... "Du Mats, man måste ju dra på litet för att hålla rent".

SAC CC är medvetna om problemet men svarade mig i still med "hur sjutton ska man kunna hantera sånt".

Jag vet svaret: Diskvalificering på grund av osportsligt uppträdande.

Svårare än så är det inte om man inser sin roll som domare eller kommitté i en radiotävling.... Om man har kurage alltså.

Om vi inte stämmer i bäcken nu kommer allt totalt urarta. I synnerhet om effektfuskarna allt som oftast också saknar ALC- och kompressionsmätare... eller åtminstone inte kan eller vill använda dem.

73 de Mats LRR
 
Last edited:
Den procedur man brukar använda vid "kvalitetsmätning" eller leveranskontroll av kommersiella SSB-sändare är ungefär denna:

En styrsändare med betydligt bättre IM-prestanda än PA-steget styrs ut med en tvåtonssignal, jag använder för det mesta 1100 och 1700 Hz enligt NATO-standard. Med ett oscilloskop kontrolleras att det inte blir någon toppklippning på drivsignalen och att den håller rätt nivå.
Även att båda tonerna håller samma amplitud, annars blir mönstret på oscilloskopet "konstigt".
Drivningen reduceras till 0 och ansluts till PA-steget som går i en konstantenn med avtappning eller en effektdämpare.
ALC kopplas ur.
Signalen på utgången kontrolleras med en spektrumanalysator óch ett oscilloskop.
På oscilloskopet markeras den utspänning som motsvarar nominell uteffekt (PEV = roten(2PEP/Z)
Drivningen dras upp tills topparna på tvåtonsmönstret går upp till PEV utan att det blir synlig toppklippning.
Nivåskillnaden mellan varje ton i tvåtonssignalen och IM-produkterna noteras på spektrumanalysatorn.
Det bör vara minst -34 dB för IM3 och -39 dB för IM5.
Sedan dras drivningen på så att uteffekten ökar med 1 dB.
ALC kopplas in, och justeras så att toppeffekten återgår till den ursprungliga.
IM-produkterna får inte försämrats märkbart.

Klarar effektsteget detta vidtar kontrollen med "shaped noise"

En brusgenerator ansluts till styrsändarens mikrofon- eller linjeingång via ett CCITT-vägningsfilter vilket har en bred topp i passbandet runt 1 kHz.
Då får brusspektrum en form som liknar den mänskliga röstens med ungefär samma topp-till-medelvärdesförhållande.

Med urkopplad ALC drar man på drivning så att det börjar synas att topparna på utsignalen klipps,
sedan kopplas ALC åter in och man kontrollerar att klippningen försvunnit.

Med spektrumanalysatorn i "peak hold" kontrolleras att toppnivån i de första grannkanalerna +/- 3 kHz understiger -45 dB relativt mittfrekvensen, och -55 dB i de andra +/- 6 kHz.

Hela proceduren upprepas på ett antal frekvenser.

Som slutkläm ansluter man en SSB-mottagare som har minst 20 dB bättre grannkanalundertryckning (70-80 dB)
till utgången via en inställbar dämpare. Dämparen justeras så att mittfrekvensen ligger c:a 70 dB över brusgolvet vid full utstyrning. Därefter lyssnar man +/- 3 kHz och +/- 6 kHz vid sidan av mittfrekvensen med talutstyrning och noterar om det är några "knäppar", "bruskvastar" eller "kraxanden".
Hittar man sådant får man justera ALC-nivån något tills de inte märks.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
"Kommersiella SSB sändare"
Då behöver väl jag inte oroa mig för min "plastradios" TX prestanda eftersom den är köpt på den kommersiella marknaden och jag
genomfört inställningen av Mic gain och TX-filter enligt fabrikantens anvisningar?!
/Roger Sjölin SA0AND
 
Ett ganska ökänt exempel på "plastradio" med bedrövliga TX-prestanda är väl Yaesu FT1000 när det gäller nyckelknäppar. Det finns enkla modifieringar för att fixa det. W8JI har skrivit om det.

G3SEK skrev om SSB i sin VHF/UHF-bok och hade en tumregel att backa av 10 % på effekten om jag minns rätt. Kikar man hur det blir med blandningsprodukter när effekten kranas på ser man ganska tydligt hur "skräpet" tilltar enormt med en ganska blygsam ökning av effekten. Omvänt sjunker "skräpet" snabbt när effekten minskas en aning. Testade själv på en Kenwood TR-751E (2m SSB) att kika på sändarsignalerna med en spektrumanalysator och det var uppenbart att det lönade sig att vara lite återhållsam, i alla fall om man vill ta något ansvar för vad som kommer ut ur apparaten och det ska matas ut på en antenn. Kanske dags att gräva upp den gamla diskussionen om varför det finns kunskapskrav på radioamatörer ett varv till. Eller också inser man att det behövs.
 
Back
Top