Någon som vet historiken om detta?
Dessutom mäter S-metern spänning och är graderad i effekt, för S-grader är väl effekt? Eller är S1 till S9 spänning och S9 plus 20 dB spänning plus effekt?
Och denna spänning är beroende av antennanpassningen, vilken man ofta inte har koll på vid mottagning.
Nej nu får vi ge oss och kanske starta en S-meter tråd, så vi inte förstör Bengts 56 dBµV tråd.
de
FPD
"S-metern" är inget annat än en relativ signalstyrkeindikator.
Den skala som man i bland ser som ett försök till "standard", S9 = -73 dBm, 100µV EMK eller 50 µV polspänning, och som har 6 dB mellan S-enheterna är något som kommer ur 1940-talet. Där är S1 = -121 dBm eller 0,4 µV EMK i en AM-bandbredd vilket idag ligger under brusnivån i synnerhet på lägre frekvenser.
Dessutom kommer en fördröjd AGC med sin tröskeleffekt att ytterligare förändra S-enheternas förhållande.
S-metern kommer ur "R-metern", graderad 1 - 5, som i sin tur är härledd ur yrkesfolkets QSA-skala 1 - 5.
R-metrar infördes på amatörmottagare (t.ex. National HRO) i mitten av 1930-talet. Av någon anledning kom man på "S-skalan" 1 - 9 något senare och tillverkarna hoppade snabbt på denna trend i slutet av 30-talet. En av mina HRO-er har R-skala, medan NC-100XA som kom bara ett par år senare har fått S-skala. Att lägga till en dB-skala över S9 var något som Hallicrafters var pionjär för, och detta blev vanligt under mitten av 1940-talet.
Slutligen ser jag till min förfäran att myten om att det ska finnas två sorters dB frodas. Det kan inte nog upprepas att "decibel" är definierat som effektmått.
Sedan kan man under några noga specificerade förhållanden tillåta sig att använda dB i samband med amplitudmått, genom att använda sig av Joules effektlag i logaritmisk form; P = U^2/R eller log P = 2 log (U/R). Det viktiga i detta är att R måste vara en konstant. Faktorn 2 kommer sig av att effekten växer med kvadraten på amplituden.
För de radioamatörer som också är ingenjörer är detta solklart.
Vi kan använda vilken former av signalstyrkeindikeringar som vi vill;
i några sammanhang kan en gradering i dBµV vara relevant eftersom man då får direkta kopplingar till mottagen fältstyrka via antennfaktorerna hos mottagarantennerna, medan i andra fall en effektgradering i dBm kan vara bättre när man är ute efter eller vill jämföra absolutvärden hos mottagna effektnivåer.
Vissa mottagare som SRT CR91 har dBµV skala, medan andra som t.ex. Telefunken PGS1520 och E1800 använder dBm-skala.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
