"Tänk först - och tala sen!"

SM7JKQ

Anders
Hej!
Vad har egentligen hänt med trafikdiciplinen och det allmänna uppförandet på våra amatörband? Jag har efter mer än 25 års tystnad återupptagit denna fina hobby, men baxnar nu när jag hör hur vissa radioamatörer uttrycker sig om politik, flyktingfrågor och religiösa spörsmål, uppblandat med diverse svordomar! Ett sådant uppträdande är inte värdigt oss radioamatörer!
Är det inte så att amatörradion i grunden ska vara just ett sätt att knyta gränslösa kontakter, visa hänsyn och skapa förståelse för att alla människor har ett lika värde, oavsett ursprung, hudfärg eller religion!
 
Hej!

Välkommen tillbaka inleder jag med.

Det jag nu skriver om är sådant som man främst (?) hör på 80 metersbandet,
Sättet att använda språket är hos vissa, milt sagt, bedrövligt.
Åsikterna som förmedlas är allt mellan fullständigt ointressanta till grovt stötande, i många fall.
Mer sällan är det frågan om mer givande diskussioner.

Men, jag kan byta frekvens och gör det...

Som parantes, härom dagen så provade jag en mottagare, rattade in några ringar på 80 meter.
Radion var placerad på köksbordet så att jag kunde höra den, syftet var att kontrollera att mottagaren var stabil.
Min fru råkade höra vad som avhandlades på radion och hon häpnade, inte av någon positiv anledning.
En ring tyckte hon vara "mest navelluddsdiskussioner", vilket ska tolkas som ämnen och åsikter som endast, om ens det, kan intressera den som talar.
Reaktionen på en annan ring var "fattar de inte att andra kan höra", språkbruket var riktigt tråkigt och åsikterna som ventilerades befann sig i området hets mot folkgrupp.
Som resultat av detta fick jag ratta in andra frekvenser.

Radion på köksbordet var en rysk R-326M och den klarade sin uppgift med beröm godkänt.

Nåväl, låt inte de trista sakerna avskräcka dig, utan blicka ut över de böljande etervågorna...
Jag vet inte vad du har för utrustning, möjligheter och intresse, gillar du kortvåg så kan jag rekommendera 17 metersbandet.
Kan du telegrafi så är 30 metersbandet mycket trevligt, en klar favorit hos mig.
 
Välkommen tillbaka Anders!

Jag har varit aktiv allt sedan 1969 och har upplevt hur samtalen långsamt blivit allt mer urvattnade och numera i hög grad består av nonsens uppblandat med svordomar m m. Har varit sporadiskt aktiv på SSB 80 m men då mest i samtal med kompisar och pratat antenner och mer tekniskt även om kanske en del nollprat också förekommit. Senast för 10-15 år sedan då jag gav upp när aktiviteten i vår tekniska ring avtog.

Numera lyssnar jag mest men i allt mindre grad på amatörbanden. Mest på övriga kortvågen. Kör jag radio så är det uteslutande telegrafi och sedan några år QRP och batteridrivet portabelt från div semestertrippar i varmare länder. Det har jag funnit fantastiskt rogivande och man får frisk luft uppe i bergen och vid sandstränderna. Bra kondition får man också när bergen är höga. ;)

Jag kommer ihåg en händelse för kanske 20 år sedan då vi hade min syster och några vänner på besök och någon undrade vad det var för antenner etc. Jag visade då riggen och rattade över 80 m och fann några SM5-or som pratade om mikrofoner. Helt normala tyckte jag så de var bra offer för att dema amatörradio. Då sa min syster plötsligt -Men vad är det för folk, dom låter ju helkonstiga. Långt efteråt funderade jag på det där och vid närmare eftertanke så är de flesta man hör tillgjorda och beter sig rent av underligt med mycket komplicerade skiften med invecklade skiftesrutiner och 59 rapporter i tid och otid. Jämfört med hur vi talar i telefon blir detta tydligt. Det är värre nu än för 20 år sedan.

Så förmodligen blir kontrasterna större om man som du gjort ett uppehåll i 25 år och sedan ställs inför fullbordat faktum, vi andra som hållit på hela tiden har med åren blivit allt mer avtrubbade och reagerar väl inte längre, det onormala har så att säga blivit normalt. Samma med TV-nyheterna där folk dör som flugor och knappt någon bryr sig längre. Hjärnan stänger av alla känslor för att skydda sig skulle jag tro.

På 2 m direktfrekvenser och några repeatrar här i Skåne är det ännu värre. Jag lyssnade igår på några som kom i luven på varandra och den ene skrek rakt ut i etern; -Fuck you, fuck you fuck you tills han tappade rösten. Anledningen var att någon kommit in och haft synpunkter på deras samtalsämne som inte var särskilt kontroversiellt men inte heller hade någon anknytning till hobbyn. Så inte heller 2 m FM hägrar för mig även om jag ibland rattar över "kanalerna" för att kolla vad som är på gång och hålla mig ajour med smutskastningskampanjerna m m. Har dock ingen mikrofon så kan bara lyssna. Det räcker långt.

Trots allt finns det en hel del kul, särskilt på kortvåg, men man får selektera allt hårdare och lära sig att ratta vidare om man inte gillar det som hörs.
 
  • Like
Reaktioner: QRP
Välkommen tillbaks!

Då detta är ett forum på nätet så tillåter jag mig citera Arne Anka: "Att tänka före man talar är som att torka sig i röven innan man sk-ter".

Ett QSO korrekt enligt B:90 var ju fruktansvärt tråkigt, det blir just sådana som EQL:s syster reagerade över.

Även om vissa utnyttjar "avregleringen" alldeles för långt så tycker jag nog ändå att det är bättre nu. Man måste ju inte lyssna på alla,
blir man störd så är det lätt att byta frekvens. Frihet under ansvar är för mig en god princip även om det som bekant är väldigt svårt
för viss att hantera - synnerhet på 2m och repeatrar.
 
Långt efteråt funderade jag på det där och vid närmare eftertanke så är de flesta man hör tillgjorda och beter sig rent av underligt med mycket komplicerade skiften med invecklade skiftesrutiner och 59 rapporter i tid och otid. Jämfört med hur vi talar i telefon blir detta tydligt. Det är värre nu än för 20 år sedan.

Och Bengt, vad tycker du är för bra sätt att för en konversation på SSB och på CW? På telegrafi blir det många utväxlande av anropssignaler. Hur har det utvecklats över tiden?
 
Kul att du hittade hit Anders. Ibland(ofta) blir ett kort inlägg/fråga en följetong men det visste du kanske redan. Kommer inte ihåg om du brukade läsa här. Forumet har ganska nyligen bytt utseende och funkar ungefär som innan. Vi ska ha vårt eyeball och senare när antennen kommer på plats lite snack lokalt.
 
Om man klickar på avataren så ser man i popup fönstret när man skapade sitt konto här på ham.se.

Klickar man på Anders Avatar så ser man att kontot skapades 2008 men att endast 1 inlägg gjorts.
 
Tack för tipset Bengt! Jag har dock aldrig sett något skrivet av Anders förr, jag tipsade honom senast i går via ett mail. Vi känner varandra sedan mer än 40 år tillbaka men har inte haft så mycket kontakt mest beroende på det privata.
 
Du är välkommen, som man säger på engelska. Upptäckte denna "feature" häromdagen.
1 inlägg är väl antagligen denna trådstart så Anders har inte varit så aktiv på¨forumet.

Kul att ni hittat varandra och fortfarande delar intressen.
 
Svar till Per AIB:

När jag pratar på radio, vilket jag gör varje dag på VHF med mina kompisar så pratar vi precis som på telefon. Vi använder anropssignalerna i början och slutet men glömmer för det mesta att repetera den var tionde minut som är praxis. Eftersom vi vet att vi hör varandra bra så ger vi inga rapporter mer än i undantagsfall där det kan meddelas att signalen är lite brusig idag eller på kortvåg att störningarna är starka så -Du får repetera det sista.

När vi skiftar över så använder vi inte uttryck som Kom eller som på 80 m SSB "Kom igen du kom kom". I stället släpper vi PTT:n vilket motstationen upptäcker och börjar prata. På 80 m SSB använde vi alla VOX med kortaste möjliga hängtid och när den ene slutade att tala så kunde den andre fortsätta. Vi använde inte PTT på SSB och höll inte på med eeeee- och ööööööööh-läten i syfte att blockera och hålla igång sändningen så att motstationen inte skulle få en chans att komma in.

Ett skolexempel på väl fungerande radiotrafik kan höras dagligen i den danska ringen på 3770 kHz. Något liknande lika effektivt och naturligt har aldrig existerat i Sverige. Motsvarande svenska ringar är ofta noga att följa en uppgjord samtalslista där mikrofonen skickas runt i rätt ordning och där en del deltagare som för tillfället inte har något att tillföra indirekt tvingas att säga något som inte skulle behövts sägas, Exempel: -Alla är fem nio det går bra, jag har väl inte så mycket att säga så jag lämnar mikrofonen vidare till XXX och sen är det YYY:s tur, kom igen.

Det är ju fullständigt meningslösa kontakter (förutom den sociala biten att känna tillhörighet i en grupp likasinnade) och dessutom ineffektiva om nu någon mot förmodan har något att säga med substans i. Denne stackare tvingas ju då vänta ett helt varv innan det blir möjligt att fortsätta sitt samtal.

När det gäller telegrafi så finns det fortfarande möjlighet att föra normala samtal där också. Vi som gärna kör lite högre hastigheter och tar emot i huvudet utan penna och papper slutar helt enkelt att sända då vi tycker att det är dags att motstationen tar över. Det används inte några anropssignaler i varje pass och inte ens K eller BK mer än i undantagsfall om motstationen är orutinerad och väntar på ett K. Det gör att trafiken kan avvecklas effektivt och lika naturligt som när vi pratar med varandra i telefon. Inte tjatar vi där om du är 59 och säger Kom när den andre skall ta över. Tänk på det.

Hur det utvecklats över tiden. Tja, jag minns de gamla AM-ringarna på 80 m i mitten 60-talet där deltagarna i regel var mycket vältaliga och hördes ungefär som de stora skådespelarna i de gamla 40-tals filmerna från Svensk Filmindustri. Jag har några sådana inspelningar med gamla amatörer som pratar på det viset och inte skulle ha klarat av Du-reformen. Det användes Broder och ibland efternamnet eller titlar.

Du kan också jämför intervjuer med vanligt folk på stan och med politiker från 50- och 60-talen som ibland visas på TV nu senast i programmet om 1966 där Carl Bild talade i samband med skolstrejken och där de synnerligen väluppfostrade ungdomarna visade stor respekt för intervjuaren som i sin tur ställde relevanta frågor. Jämför det med dagens slaskmedia som Aftonbaladet och Expressen som lever i en helt annan värld. Men samhället har ju utvecklats liksom amatörradiotrafiken på våra band har gjort.

Själv tycker jag att det mesta avvecklats och vi fått ett rått otrevligt samhällsklimat vilket återspeglar sig på amatörbanden där folk bråkar och stör, smutskastar varandra och beter sig allmänt illa - sett med mina gamla ögon. Andra som t ex KBW tycker det är kul och bra det han hör på Värmdö-repeatern. Han får givetvis tycka så. Inga problem med det.

Ang samtalsämnen på amatörbanden. Så som Föreskrifterna nu är skrivna så är det tillåtet att svära, sjunga, spela dragspel, dra roliga historier, prata om sex och religion liksom politik. Det finns inga legala hinder för detta så länge man inte bryter mot YGL eller andra lagar. Så var det inte förr i tiden då B:90 gällde. Då på den tiden bedrev Televerket aktiv kontrollyssning på amatörbanden och de som inte kunde uppföra sig ordentligt fick ett brev på posten där de fick förklara sig. Det finns att läsa om detta i äldre QTC.

IARU och SSA, ESR m fl organisationer hänvisar till den uråldriga Hederskodexen från 1920-talet i hur man bör uppföra sig. SSA och ESR har moderniserat lydelserna så de bättre passar in i tjugohundratalet. Men den ursprungliga Hederskodexen speglar enligt min åsikt en hopplöst gammalmodig syn som å ena sidan nog fortfarande är bra som rättesnöre för att kunna samexistera med andra utan att komma i konflikt med varandra men å andra sidan inte är särskilt relevant i det moderna samhället vi lever i idag.

Så de man hör på banden idag är nog både sådana som lever kvar i det förgångna, tror B:90 gäller och ofta refererar till Hederskodexen, och de som lever mer som folk i allmänhet nu år 2016. Jag vet inte vilket läger jag vill tillhöra mest. Kanske båda. Jag värderar ordning och reda på amatörbanden och gillar inte när folk svär i varje mening och när samtalen är allt för utflippade men å andra sidan vill jag ha full frihet att prata om det jag vill även utanför amatörradiohobbyn. Ungefär som här på forumet där jag skriver vad jag själv tycker oberoende av vad andra tycker. Några håller med mig och andra inte. So what.

Vad tycker du själv Per sett med dina ögon om du nu erbjuds tillfälle att utveckla din egen syn på 30-40 rader som jag nu gjort.
 
Last edited:
Jag känner inte alls igen beskrivningarna på hur dåligt det har blivit, men ÅAS har jag nog aldrig lyssnat på någon ring på 80m, bullen undantagen, och repeatrarna här uppe används förvisso till mycket dyngprat, men samtalsämnen och samtalston är helt OK ändå.

Jag har dock hört inspelningar och läst på nätet att det förssigår mycket dumheter på repeatrar söderöver och på 80m.

Det är bara att ratta vidare, 17m är mitt favoritband, 20m också, även om det allt som oftast är contest när jag har tid att köra radio, 10. 12 och 15m kör jag allt efter hur bra konditioner det är, 40 lussnar jag över men kör sällan några QSO på.

Och 6m, ett helt fantastiskt band när det är öppet, vilket det ju är relativt ofta på sommaren, men vinterhalvåret är det få ljusglimtar.

80m har aldrig lockat eftersom det är där ringarna och dom som vill köra andra svenskar samlas.
 
Först och främst; ett hjärtligt tack för välkomsthälsningarna! Det värmer, ska ni veta!

Kul att det blev den här diskussionen kring uppträdandet på våra amatörband. Det är lätt att leva i det förgångna, ha svårt att ta till sig att omvärlden förändras och har man varit ifrån verksamheten några år, så blir det naturligtvis så att skillnaderna blir mer uppenbara. Inget fel med att tiderna förändras...
Det där med "Hederskodex" är ju en fin tanke, som ju i grunden har sitt ursprung i "den gyllene regeln" som i min fria "radiotolkning", lyder "att så som man vill bli bemött på banden av sina amatörkolleger, så ska man också bemöta dem"!

B:90, ja.... den var egentligen ganska bra att hänga upp verksamheten på, klara regler, men kanske något för byråkratiska.

Tack för tipsen, radiobröder om era favoritband. Det är kortvågen som hägrar för mig och just nu fräschar jag upp telegrafin! 17 m kan definitivt vara ett spännande band att utforska. Men en annan gren jag speciellt vill pyssla lite mer med är att köra portabelt; SM7FBJ/Bjarne, hoppas jag ska bli lite av en mentor för mig!

Vi hörs på banden! Hej hopp!
 
Tack för svaret, Bengt!

Jag håller helt med dig om att rabbla anropssignaler både i början och slutet av varje inlägg känns onödigt. Intressant att du nämner att inte något används vid växling till den andre, på VHF, på kortvåg på SSB och på telegrafi. Tanken med det är väl att visa att signalen inte har fädat bort, utan att man faktiskt slutat prata. På telefon så kan man ju prata i munnen på varandra. Signalrapportens syfte är säga något om mottagning, så att den andre parten kan anpassa sig/veta om hur dåligt det låter.

Det finns en poäng i vissa sammanhang med att tala i turordning om man träffas oavsett om det är i en lokal eller på 80 m-bandet. Jag ska lyssna på 3770 kHz någon gång. Det är något liknande på 3699 kHz där finnarna bryter in om varannat. Min tanke är att det gäller att minska det som inte innehåller någon information, för att få en så effektiv kommunikation. Enligt informationsteorin har ett vanligt meddelande mindre information än ett ovanligare. (Tyvärr hittar jag nu inget bättre på nätet än https://sv.wikipedia.org/wiki/Informationsteori som kräver lite matematik för att förstås. Bland böcker kan jag rekommendera Elektronik och kommunikation av John R. Pierce och en bok för teknisk linje på gymnasiet av Ingemar Ingemarsson.)

Jo, tilltalet i samhället har ändrats och därmed också inom amatörradion. Min syn rent allmänt är att ju mindre eget man har att säga och ju större publik man har, desto mera korrekt måste det vara. För övrigt vid JOTA och andra aktiviteter med radio för scouter brukar jag säga: Skräpa varken ner i naturen eller i etern!

I den tyska amatörradiotidskriften används titlar vid författarens namn och anropssignal, oftast dipl-ing och dr-ing. Jag har inte sett någon annan amatörradiotidskrift med det.
 
I den tyska amatörradiotidskriften används titlar vid författarens namn och anropssignal, oftast dipl-ing och dr-ing. Jag har inte sett någon annan amatörradiotidskrift med det.

Näe, och det är väl för väl att vi har lämnat den skitnödiga titelutväxlingen bakom oss, det finns väl ingen yngre än 70 år som saknar det? (IOFS är det väl rätt nära medelåldern i den här hobbyn)
 
>>>"I den tyska amatörradiotidskriften används titlar vid författarens namn och anropssignal, oftast dipl-ing och dr-ing. Jag har inte sett någon annan amatörradiotidskrift med det."

Det används dock ofta inom fackpressen där en ruta med en kort presentation av författaren med foto finns i marginalen eller i slutet av artikeln. Dock vore det väl inte fel i våra amatörradiotidningar då det ju ger ytterligare information om vem som skriver vad och huruvida denna kan antas ha kunskaper i ämnet han skriver om. Men frågan är extremt känslig i Sverige där alla måste kunna känna sig lika bra på något sätt. Kolla i skoldebatten...

Jag hade titlar uppe i en diskussion här på HAM.SE på lite skoj så klart och med glimten i ögat som ingen såg. Många trodde det var fullt allvar och det blev ett himla liv med beskyllningar att vara bakåtsträvare, bära vit skjorta och fluga. Samma sak när någon ordade lite om räknestickans förträfflighet över den moderna kalylatorn när det gäller snabba överslagsberäkningar och leta efter ett lagom bra svar när indata i en formel inte är kända eller kan varieras inom stora områden. En av dem avslöjade sig i inlägget ovan. :rolleyes:

>>>"Det finns en poäng i vissa sammanhang med att tala i turordning om man träffas oavsett om det är i en lokal eller på 80 m-bandet. Jag ska lyssna på 3770 kHz någon gång."

Jo, i mer formella sammanhang som fysiska möten eller där något specifikt projekt diskuteras är det nog bra. Men bara allmänt lumptuggande behöver inte styras upp med strikta turordningsregler och en ringledare som håller i trådarna.
 
För vår del försvann väl titlarna med "du-reformen" för 40 eller 50 år sedan. Och vi som inte är vana vid titlar saknar väl dem inte direkt. Jag brukar inte gå runt och titulera mig som systemtekniker fast det är det jag är anställd som.

Vad det gäller räknestickan så gick jag faktiskt och rotade fram en när Bengt skrev om den för ett tag sedan. Den har jag fått av min far som faktiskt bland annat sålde räknestickor på 60-talet. Efter lite googlande kunde jag lösa lite enklare matematiska uppgifter. Jag tyckte det var så inspirerande så jag laddade ner en app till telefonen :eek:
 
Men snälla Herr EQL, var har jag påstått att det är ett bra beteende - det som förekommer på 2m FM här i Stockholm?

Jag säger bara att det är en ganska unik person som sitter i centrum och samlat ett hov runt sig. Visst det förekommer
gitarrspel (inte helt dåligt), frågesporter och bara rent tramsigt trastugg. Kan inte för mitt liv se hur detta kan få folk
att gå i taket lägga ut störsändningar eller fälla master.

För egen del så tolererar jag denna trafik och om jag inte vill lyssna så stänger jag av radion eller byter frekvens,
vilket faktiskt jag gör för det mesta.


Precis som du så gillar jag oxå korta pass i ring QSO:n. Vi har oxå en sådan, vi har vissa engelska ringar som förebild.
En metod för att få denna typ av ring att fungera är att släppa den "heliga" turordningen, när man är klar så släpper
man bara micken. När det fungerar som bäst är det precis som ett samtal kring matbordet.

När det gäller titlar så har vi våra signaler, herr EQL och i detta sammanhang så är endast den som är intressant
då vi alla samtalar på lika villkor här.

Har kastat alla räknestickor och saknar dem inte. :)

PS
Vad gäller ring-QSOn verkar vi vara helt eniga!
DS
 
Last edited:
KBW skrev; "Men snälla Herr EQL, var har jag påstått att det är ett bra beteende - det som förekommer på 2m FM här i Stockholm?"

Nej det har du nog inte sagt, bara att du inte störde dig på den sjungande amatören och att du lyssnade på sången... Helt OK.

"När det gäller titlar så har vi våra signaler, herr EQL och i detta sammanhang så är endast den som är intressant
då vi alla samtalar på lika villkor här."


Kan så vara. Jag använder faktiskt titeln Radiokommisarie när jag övervakar den gamla gnistsändaren i mitt Radiomuseum med anor från 1920-talet. Det är en tidstypisk titel och jag hade den även som signatur ett tag här på HAM.SE men det tog så klart hus i helvetet då det finns finkänsligt folk här som inte tål att det skämtas och skojas om så allvarliga ting som titlar. Så jag tog bort den igen för husfridens skull.

Dock dyker det upp post ibland som i julas då en trevlig radiobok adresserad till "Radiokommisarien vid Gamlemark Radio i Lund" anlände i postlådan. Avsändaren var en annan Radiokommisarie för en lika trådlös Gnisttelegrafstation upp emot stockholmstrakten. Vi är några sådana kommissarier still going strong och är mäkta stolta över våra fina titlar. Korta räknestickor i läderfodral har vi naturligtvis också på oss när vi är i tjänst. Vad är det för fel på det?
 
Korta räknestickor i läderfodral har vi naturligtvis också på oss när vi är i tjänst. Vad är det för fel på det?

Felet är väl att noggrannheten minskar med storleken på räknestickan, än mer om man ser dåligt.

Rejäla räknestickor i läderfodral ska det vara! :D

SM2VJX FilDr
 
Dom korta räknestickorna i läderfodral användes nog ofta för att markera status och bars av ingenjörerna medan det vanliga folket på avdelningen fick nöja sig med vit rock och kanske en penna i bröstfickan. Något jag hört talas om men inte har egen erfarenhet av. Dock hade jag vit rock en tid då jag jobbade som Radio- och TV-reperatör tidigt 70-tal. Ingen fluga och vad jag minns T-shirt och jeans under. Så var det.
 
Back
Top