SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Tack för din intressanta redovisning Roy.
Du skriver; "D-STAR kan man enkelt säga ersätter FM, APRS, Echolink, Packet-radio, CTCSS, DTMF, DTR, samt flera former av selektiv i en enda radio som kan stoppas i bröstfickan."
Det känns befriande att läsa dessa ord från dig och det är precis exakt så som jag uppfattar finessen med D-star.
Tidigt 70-tal när Taxi-radioapparaterna släpptes ut byggdes dessa om till snabbtelefoner på 2 m. Många av dåtidens radioamatörer skaffade sig sådana AGA eller SRA för att upprätta ett pålitligt lokalt nät. Jag liksom många andra här i Lund med omnejd hade konstant passning på 145.700 MHz. Detta var långt före DX-clustrens tid och ofta tipsade vi varandra om DX och nya länder. Det diskuterades radio och gemenskapen i gruppen var stark. Men så mycket renodlade radioexperiment blev det naturligtvis inte med Taxi-stationerna efter det att deviationen och mic-gain ställt in och GP-antennen satts upp på taket. D-star kanske är den moderna varianten av snabbtelefon där man selektivt kan välja ut sina vänner och slippa höra de som man inte har glädje av att lyssna på.
Du skriver vidare; "De som gillar att prata mycket, gillar D-STAR framför FM då de slipper till 100 procent att höra brus och toner."
Här ser vi en tydlig skillnad på gårdagens radioamatörer som såg en tjusning i att kommunicera under svåra förhållanden. Ett sådant exempel är de som tillbringat flera år med att försöka köra Hawaii på 160 m när det går att nå runt hela jordklotet på 20 m varje dag, dessutom med kanonsignaler.
Varför göra det så svårt för sig?
Den nya tidens amatörer har helt andra ingångar i hobbyn då de ofta kommer från en modern miljö med världstäckande GSM-nät och Internets Skype där förbindelsekvaliteten är 100% liksom tillgänglighet inte är något problem.
Att utifrån den Hi-Tech miljön offra tid och pengar på att gräva djupt i bruset efter undermåliga signaler på 160 m fängslar inte många. Där tror jag faktiskt att D-star har sitt stora berättigande. Att kunna kommunicera trådlöst med extremt hög ljudkvalitet fullt jämförbar med Skype, dock inte i duplex utan enligt samma antika simplexförfarande som 1925 då AM-sändningarna på amatörradio tog fart och man skiftade sändning och mottagning med en knivbrytare - numera ersatt av PTT.
Vidare; "När det gäller radioteknik, antennkunskap, kunskap om matarledningar etc så gäller exakt samma som för varje sätt att skrynkla bärvågen."
Nej nej nej, där tror jag du har helt fel. De som använder telegrafi och SSB och till viss del AM och FM är tvungna att känna till en hel del om handhavandet av en radiostation. Rätt filterbandbredd skall väljas, passbandet justeras, RIT:en opereras och ibland krävs split och en god portion tålamod för att vaska fram svårt störda stationer ur bruset. Radiokommunikationskvaliteten spänner över hela området från ohörbart till perfekt läsbart liksom ljudkvaliteten kan variera analogt.
När det gäller D-star så är det väl en "antingen eller" kommunikation. Handhavandet inskränker sig till att välja "kanal" och trycka på PTT i rätt tid. Antingen hörs inget alls eller så hörs allt som sägs. Visserligen kan det väl bli samma sorts avbrott i digitalströmmen som när TV-bilden fryser i de digitala sändningarna under Idol eller Lets Dance?
Så vi kan kanske sammanfatta det hela med att D-star är ett ypperligt bra alternativ för vissa medan andra gillar andra saker.
/Bengt
Du skriver; "D-STAR kan man enkelt säga ersätter FM, APRS, Echolink, Packet-radio, CTCSS, DTMF, DTR, samt flera former av selektiv i en enda radio som kan stoppas i bröstfickan."
Det känns befriande att läsa dessa ord från dig och det är precis exakt så som jag uppfattar finessen med D-star.
Tidigt 70-tal när Taxi-radioapparaterna släpptes ut byggdes dessa om till snabbtelefoner på 2 m. Många av dåtidens radioamatörer skaffade sig sådana AGA eller SRA för att upprätta ett pålitligt lokalt nät. Jag liksom många andra här i Lund med omnejd hade konstant passning på 145.700 MHz. Detta var långt före DX-clustrens tid och ofta tipsade vi varandra om DX och nya länder. Det diskuterades radio och gemenskapen i gruppen var stark. Men så mycket renodlade radioexperiment blev det naturligtvis inte med Taxi-stationerna efter det att deviationen och mic-gain ställt in och GP-antennen satts upp på taket. D-star kanske är den moderna varianten av snabbtelefon där man selektivt kan välja ut sina vänner och slippa höra de som man inte har glädje av att lyssna på.
Du skriver vidare; "De som gillar att prata mycket, gillar D-STAR framför FM då de slipper till 100 procent att höra brus och toner."
Här ser vi en tydlig skillnad på gårdagens radioamatörer som såg en tjusning i att kommunicera under svåra förhållanden. Ett sådant exempel är de som tillbringat flera år med att försöka köra Hawaii på 160 m när det går att nå runt hela jordklotet på 20 m varje dag, dessutom med kanonsignaler.
Varför göra det så svårt för sig?
Den nya tidens amatörer har helt andra ingångar i hobbyn då de ofta kommer från en modern miljö med världstäckande GSM-nät och Internets Skype där förbindelsekvaliteten är 100% liksom tillgänglighet inte är något problem.
Att utifrån den Hi-Tech miljön offra tid och pengar på att gräva djupt i bruset efter undermåliga signaler på 160 m fängslar inte många. Där tror jag faktiskt att D-star har sitt stora berättigande. Att kunna kommunicera trådlöst med extremt hög ljudkvalitet fullt jämförbar med Skype, dock inte i duplex utan enligt samma antika simplexförfarande som 1925 då AM-sändningarna på amatörradio tog fart och man skiftade sändning och mottagning med en knivbrytare - numera ersatt av PTT.
Vidare; "När det gäller radioteknik, antennkunskap, kunskap om matarledningar etc så gäller exakt samma som för varje sätt att skrynkla bärvågen."
Nej nej nej, där tror jag du har helt fel. De som använder telegrafi och SSB och till viss del AM och FM är tvungna att känna till en hel del om handhavandet av en radiostation. Rätt filterbandbredd skall väljas, passbandet justeras, RIT:en opereras och ibland krävs split och en god portion tålamod för att vaska fram svårt störda stationer ur bruset. Radiokommunikationskvaliteten spänner över hela området från ohörbart till perfekt läsbart liksom ljudkvaliteten kan variera analogt.
När det gäller D-star så är det väl en "antingen eller" kommunikation. Handhavandet inskränker sig till att välja "kanal" och trycka på PTT i rätt tid. Antingen hörs inget alls eller så hörs allt som sägs. Visserligen kan det väl bli samma sorts avbrott i digitalströmmen som när TV-bilden fryser i de digitala sändningarna under Idol eller Lets Dance?
Så vi kan kanske sammanfatta det hela med att D-star är ett ypperligt bra alternativ för vissa medan andra gillar andra saker.
/Bengt