Jag hade under en period "förmånen" att lära känna den öppningsbara järnvägsbron över Stäket (strax söder om Kungsängen). Svängmaskinen för brospannet var lite speciell. Vid inbromsning strax före ändläge skulle ju drivmotorn sakta ned och detta åstadkoms med ett system som vissa kallade "Eldro". Drivmotorn var i princip en trefashistoria med kortsluten rotor, men rotorn hade släpringar där man kunde påverka kortslutningen, så att säga, och även ta ut en växelspänning som var beroende av rotorns eftersläpning. Denna växelspänning drev en hydraulpump, som påverkade ett bromsband, som i sin tur höll koll på svängmotorns hastighet. Större delen av rörelsen var det ju full fart, men nära ändlägena påverkades lägeskontakter som kopplade in reglersystemet för att få en stadig, långsam rörelse sista biten mot stoppläget. Ingen vågade sig på annat än okulärbesiktning och "puts", eftersom de, som kunde berättat om systemet och laga det om det gått sönder, troligen var ute ur bilden sedan länge. Vid en renovering, endast några år innan rivningen, byttes systemet till ett med frekvensstyrning av hastigheten.