Tradera toroider
- Thread starter SM6FPG
- Start date
Fiffel!
***
Det går ofta till som så att kompisar eller vänner trissar upp priset. Nu har jag inte sett annonsen. Men det är svårt
att fynda hos Tradera. Avgiften till Tradera verkar inte heller bekymra dessa fifflare.
sm0ctk/stig
***
Det går ofta till som så att kompisar eller vänner trissar upp priset. Nu har jag inte sett annonsen. Men det är svårt
att fynda hos Tradera. Avgiften till Tradera verkar inte heller bekymra dessa fifflare.
sm0ctk/stig
CORECOM
SM5BOQ
Lasse Nordlund
Rankhusvägen 15
19631 Kungsängen
Tfn 08-58172739
sm5boq@telia.com
Mejla och fråga efter prislistan. Levererar snabbt med räkning inkl. frakt. Jag har åtskilliga ferriter här hemma vilket har resulterat i avsevärt mindre störningar.
SM5BOQ
Lasse Nordlund
Rankhusvägen 15
19631 Kungsängen
Tfn 08-58172739
sm5boq@telia.com
Mejla och fråga efter prislistan. Levererar snabbt med räkning inkl. frakt. Jag har åtskilliga ferriter här hemma vilket har resulterat i avsevärt mindre störningar.
sm7tkr
Well-Known Member
Ferriter, ferriter och ferriter
Jag har många ferriter i bostaden vilket avsevärt har reducerat störningarna. Desutom har jag uppmuntrat andra att göra likadant. Så här skriver en radiokompis i ett mejl till mig i dag;
Hej Lennart !
Här kommer en lite sen rapport efter ett intensivt ferritande här hemma, köpte en laddning och avstörde radion och TV:n vilket gav en sänkning på runt 3 S, bytte sen alla switchade små skit trafos till ren ringkärne-varianter vilket gav ytterligare 3 S.
Sen köpte jag ca 50 ferriter till och körde in absurdum überalles här i huset och då blev det riktigt tyst.......ahhhh...riktigt tysssst. Åtminstone ner till 40 m, har fortfarande lite brus kvar på 80 men får väl säga att det är ett brusigt band så det kanske lirar som det ska?
Jag har ferriter på alla utgående sladdar från alla apparater, allt kablage från datorer, modem, telefon etc. Min huvud antenn som är en tysk tillverkad windom (9:1 balun) så har jag totalt 20 ferriter, 10 vid radion, 5 i mitten på kabeln och 5 vid antennen. Det ger absolut no RF tillbaka även vid max 700 W. Inga problem med datorn fast den står en decimeter från radion.
Sen har jag runt 4-8 ferriter på dom andra antennerna så totalt runt 70 ferriter. Kostade en bra slant men värt varenda öre!
160 M kan jag glömma, runt S7,8,9 men är förmodligen antennen som inte riktigt är med på det bandet, sitter lågt bara runt 8 meter upp så den tar väl upp "markstörningar" om det finns nåt som heter så
Får väl konstatera att det gjorde susen med ferriter i alla fall så skillnaden mot innan är dramatisk, nästa grej är en liten slamkrypare, ett riktigt jordsystem! Har aldrig jordat någon radio. Det verkar som radio världen är lite delad när det gäller jordning men skadar väl inte att prova.
Har fått det här med QRP/mobilt i huvudet, funderar åt Icom 703 hållet så kollar lite på beg marknaden. Fin hobby, alltid nåt nytt att ruinera sig på.
Jag har många ferriter i bostaden vilket avsevärt har reducerat störningarna. Desutom har jag uppmuntrat andra att göra likadant. Så här skriver en radiokompis i ett mejl till mig i dag;
Hej Lennart !
Här kommer en lite sen rapport efter ett intensivt ferritande här hemma, köpte en laddning och avstörde radion och TV:n vilket gav en sänkning på runt 3 S, bytte sen alla switchade små skit trafos till ren ringkärne-varianter vilket gav ytterligare 3 S.
Sen köpte jag ca 50 ferriter till och körde in absurdum überalles här i huset och då blev det riktigt tyst.......ahhhh...riktigt tysssst. Åtminstone ner till 40 m, har fortfarande lite brus kvar på 80 men får väl säga att det är ett brusigt band så det kanske lirar som det ska?
Jag har ferriter på alla utgående sladdar från alla apparater, allt kablage från datorer, modem, telefon etc. Min huvud antenn som är en tysk tillverkad windom (9:1 balun) så har jag totalt 20 ferriter, 10 vid radion, 5 i mitten på kabeln och 5 vid antennen. Det ger absolut no RF tillbaka även vid max 700 W. Inga problem med datorn fast den står en decimeter från radion.
Sen har jag runt 4-8 ferriter på dom andra antennerna så totalt runt 70 ferriter. Kostade en bra slant men värt varenda öre!
160 M kan jag glömma, runt S7,8,9 men är förmodligen antennen som inte riktigt är med på det bandet, sitter lågt bara runt 8 meter upp så den tar väl upp "markstörningar" om det finns nåt som heter så
Får väl konstatera att det gjorde susen med ferriter i alla fall så skillnaden mot innan är dramatisk, nästa grej är en liten slamkrypare, ett riktigt jordsystem! Har aldrig jordat någon radio. Det verkar som radio världen är lite delad när det gäller jordning men skadar väl inte att prova.
Har fått det här med QRP/mobilt i huvudet, funderar åt Icom 703 hållet så kollar lite på beg marknaden. Fin hobby, alltid nåt nytt att ruinera sig på.
SM4FPD
Well-Known Member
En fantastisk historia, från vem det nu är. Roligt med denna positiva klang.
"50 ferriter" "kostade en bra slant" "70 ferriter"
"värt varenda öre"
Texten visar att det går, även om man inte gör det teoretiskt, utan "bara" provar sig fram.
Jag tror helt enkelt många är för snåla för att rädda sin hobby med små svarta ringar som kostar pengar och sen inte syns.
Men nog måste det väl finnas ett värde, och det är ju populärt att mäta allt i pengar numera, att kunna hålla på med sin hobby.
Han nämner en massa små skittrafons, sw små laddare.
Många av dessa som finns i en bostad går kanske att ta bort, eller ordna så att man bara har dem inkopplade när de behövs.
Att gå vidare kan var att prova att ta bort och se om störningarna kommer tillbaka, det kan ju vara så att vissa saker inte stör, eller att ferriten inte gjorde nytta där.
Samt att man ökar mängden ferrit på ställen där det stör.
Slutligen en fråga till forumet:
Är det värt pengar att få bort så mycekt störnigar?
Är det värt kanske tusen kronor som i det här exemplet?
Är det värt mer?
Är det värt jobbet, han måste ju ändå ha lagt åtskilliga kvällar?
Jo jag använde ordet "snåla" helt enkelt därför att jag tror det är så. Och varför hyckla med finare ord.
Tips föra tt hitta gratis erriter är på sin plats här.
Det finns massor i en skrotad dator och på dess sladdar.
Det finns massor o de små jävla sw nätaggen, men små dock.
På HAM lopppisarna finns det massor av nästan gratis skrot som innehåller massor av ferriter.
de
Roy
"50 ferriter" "kostade en bra slant" "70 ferriter"
"värt varenda öre"
Texten visar att det går, även om man inte gör det teoretiskt, utan "bara" provar sig fram.
Jag tror helt enkelt många är för snåla för att rädda sin hobby med små svarta ringar som kostar pengar och sen inte syns.
Men nog måste det väl finnas ett värde, och det är ju populärt att mäta allt i pengar numera, att kunna hålla på med sin hobby.
Han nämner en massa små skittrafons, sw små laddare.
Många av dessa som finns i en bostad går kanske att ta bort, eller ordna så att man bara har dem inkopplade när de behövs.
Att gå vidare kan var att prova att ta bort och se om störningarna kommer tillbaka, det kan ju vara så att vissa saker inte stör, eller att ferriten inte gjorde nytta där.
Samt att man ökar mängden ferrit på ställen där det stör.
Slutligen en fråga till forumet:
Är det värt pengar att få bort så mycekt störnigar?
Är det värt kanske tusen kronor som i det här exemplet?
Är det värt mer?
Är det värt jobbet, han måste ju ändå ha lagt åtskilliga kvällar?
Jo jag använde ordet "snåla" helt enkelt därför att jag tror det är så. Och varför hyckla med finare ord.
Tips föra tt hitta gratis erriter är på sin plats här.
Det finns massor i en skrotad dator och på dess sladdar.
Det finns massor o de små jävla sw nätaggen, men små dock.
På HAM lopppisarna finns det massor av nästan gratis skrot som innehåller massor av ferriter.
de
Roy
Last edited:
har själv klippt ur många tubformade ferriter från sladdar till mobiltelefoner, sladdar till bildskärmar, USB/PS2 sladdar och sladdar på switchade nätaggregat - det finns massor av dessa plastklumpar på "returhögen" - först när man tagit bort det plastgjutna höljet ser man var den kan passa, innerdiametern varierar mycket.
Nån som känner till mätresultat att luta sig mot, dvs. en kurva på hur många -dB dessa kabelferriter undertrycker per Mhz ?
SM4FPD
Well-Known Member
Det är sällsynt med spec som säger dämpning där de utgör störningskydd på sladd.
MFJ-satsen är väl den enda där sådant står. Skall se om jag kan ta fram en och studera.
Men efterssom ferriterna sitter på de apparater som omtalas så gör de ju nytta.
Och då bör ju nyttan göras även om man sätter dem på en annan "gnistsändare".
En sak jag tänker på är att när Dimmers för belysning blev moderna för länge sedan, ja kanske 30 år sen. De första störde ju våldsamt i radio, det var ett övertonsrikt spektra från 50 Hz som sperd sig långt upp i frekvens. Tyristorvariatoer skulle ta död på all radio hette det.
Men de blev tysta. Helt fantastiskt, alla sådana saker har ens tor toroidspole, och de stör mycekt lite numera. det fanns en lösning som ALLA använde sig av och resulatet är att dimmers stör idag inte.
Nu skall ju en massa dimmers bort ur väggdosorna, då glödljuskällor skall bort, och an får sätta in en strömbrytare tillbaka.
detta ger då två saker:
1. Tillgång till bra toroider som går att göra avstöning av. Positivt
2. Nya störningar från de nya ljuskällorna som ersätter glödljuset. negativt
Förmodligen kommer inga krafter idag att åstadkomma så att vi än en gång får se hur störningar från något nytt försvinner.
Då uppstår frågan hur det kunde komma sig att tyristordimmers faktiskt avstördes, men kanske det var bättre förr.
Även borrmaskiner och äggvispar avstördes förr.
Vi får väl hoppas att EU gör något åt saken, bara att vänta så blir det av sig själv.
MFJ-satsen är väl den enda där sådant står. Skall se om jag kan ta fram en och studera.
Men efterssom ferriterna sitter på de apparater som omtalas så gör de ju nytta.
Och då bör ju nyttan göras även om man sätter dem på en annan "gnistsändare".
En sak jag tänker på är att när Dimmers för belysning blev moderna för länge sedan, ja kanske 30 år sen. De första störde ju våldsamt i radio, det var ett övertonsrikt spektra från 50 Hz som sperd sig långt upp i frekvens. Tyristorvariatoer skulle ta död på all radio hette det.
Men de blev tysta. Helt fantastiskt, alla sådana saker har ens tor toroidspole, och de stör mycekt lite numera. det fanns en lösning som ALLA använde sig av och resulatet är att dimmers stör idag inte.
Nu skall ju en massa dimmers bort ur väggdosorna, då glödljuskällor skall bort, och an får sätta in en strömbrytare tillbaka.
detta ger då två saker:
1. Tillgång till bra toroider som går att göra avstöning av. Positivt
2. Nya störningar från de nya ljuskällorna som ersätter glödljuset. negativt
Förmodligen kommer inga krafter idag att åstadkomma så att vi än en gång får se hur störningar från något nytt försvinner.
Då uppstår frågan hur det kunde komma sig att tyristordimmers faktiskt avstördes, men kanske det var bättre förr.
Även borrmaskiner och äggvispar avstördes förr.
Vi får väl hoppas att EU gör något åt saken, bara att vänta så blir det av sig själv.
Hej alla och Roy!
SM4FPD skrev:
"Nu skall ju en massa dimmers bort ur väggdosorna, då glödljuskällor skall bort, och an får sätta in en strömbrytare tillbaka."
Mest för kännedom, att byte mellan strömställare och dimmers och tvärtom, bara får bytas av behörig elektriker. Detta för att den fasta el-installationen då förändras.
Hur många av oss elhändiga, har inte själv tyckt oss ha full frihet, att härja hur vi vill i 230 volts nätet.
Att byta ut skadade strömställare och uttag mot motsvarande är ok om man vet vad man gör.
Däremot, att koppla in den nyinköpta tvättmaskinen t.ex., är inte tillåtet. Litet sidospår i tråden bara.
Den digitala världen ska ju förenkla vår dagliga tillvaro.
Har nu fiber i fastigheten, vilket medfört följande nya burkar:
-7 st. AC/DC-sw adaptrar.
-2 st. Digital-TV-boxar.
-1 st. Fiber-LAN-modem.
-1 st. Bredbandsswitch.
-1 st. LAN-telefon-modem.
-1 st. LAN-switch för att koppla ihop de två TV-boxarna.
-1 st. Bredbandsswitch med både trådlös och kabel-LAN för Internet.
Därtill X-antal kabelställ som förbinder dessa plus mitt interna TV-nät med
dess splitters och antennförstärkare. I höst tillkommer även dansk digital-TV.
Tänk er allt detta i vardagsrummet under stor-TVn.
Just nu, är denna hög av kablar och burkar en god påminnelse om mitt höstprojekt:
Ihopmontering av allt i en låda av PC-kabinett storlek.
Till detta en papperskasse fylld med toroider.
Visst var det bättre förr.
SM4FPD skrev:
"Nu skall ju en massa dimmers bort ur väggdosorna, då glödljuskällor skall bort, och an får sätta in en strömbrytare tillbaka."
Mest för kännedom, att byte mellan strömställare och dimmers och tvärtom, bara får bytas av behörig elektriker. Detta för att den fasta el-installationen då förändras.
Hur många av oss elhändiga, har inte själv tyckt oss ha full frihet, att härja hur vi vill i 230 volts nätet.
Att byta ut skadade strömställare och uttag mot motsvarande är ok om man vet vad man gör.
Däremot, att koppla in den nyinköpta tvättmaskinen t.ex., är inte tillåtet. Litet sidospår i tråden bara.
Den digitala världen ska ju förenkla vår dagliga tillvaro.
Har nu fiber i fastigheten, vilket medfört följande nya burkar:
-7 st. AC/DC-sw adaptrar.
-2 st. Digital-TV-boxar.
-1 st. Fiber-LAN-modem.
-1 st. Bredbandsswitch.
-1 st. LAN-telefon-modem.
-1 st. LAN-switch för att koppla ihop de två TV-boxarna.
-1 st. Bredbandsswitch med både trådlös och kabel-LAN för Internet.
Därtill X-antal kabelställ som förbinder dessa plus mitt interna TV-nät med
dess splitters och antennförstärkare. I höst tillkommer även dansk digital-TV.
Tänk er allt detta i vardagsrummet under stor-TVn.
Just nu, är denna hög av kablar och burkar en god påminnelse om mitt höstprojekt:
Ihopmontering av allt i en låda av PC-kabinett storlek.
Till detta en papperskasse fylld med toroider.
Visst var det bättre förr.
Du (och alla ni andra) är väl medveten om att man inte heller får förlänga en skarvsladd med grenuttag med ännu en skarvsladd. Hur många av oss gör inte det i alla fall? Det är alltså inte bara fast installation, t ex av tvättmaskinen, man skall akta sig för!
/ Göstha
Hej Göstha!
Du skrev:
"Du (och alla ni andra) är väl medveten om att man inte heller får förlänga en skarvsladd med grenuttag med ännu en skarvsladd."
Detta stämmer inte, utan är tillåtet. Det finns ingen begränsning i hur många uttag och förgreningar som kopplas in. Det är effektuttaget som har betydelse. Man får skarva som man vill.
Men, anläggningsinnehavaren är skyldig att tillse att överbelastning inte sker.
Lite lurigt, kan det bli när icke utdragen kabel ur t.ex. en kabelvinda, kopplas in.
Speciellt om denna saknar inbyggt överhettningsskydd.
I övrigt hänvisar jag till Elsäkerhetsverkets hemsida. Speciellt trycksaken om vad man får göra: http://www.elsak.se/Global/Publikationer/Elsakerhetspocket.pdf
Du skrev:
"Du (och alla ni andra) är väl medveten om att man inte heller får förlänga en skarvsladd med grenuttag med ännu en skarvsladd."
Detta stämmer inte, utan är tillåtet. Det finns ingen begränsning i hur många uttag och förgreningar som kopplas in. Det är effektuttaget som har betydelse. Man får skarva som man vill.
Men, anläggningsinnehavaren är skyldig att tillse att överbelastning inte sker.
Lite lurigt, kan det bli när icke utdragen kabel ur t.ex. en kabelvinda, kopplas in.
Speciellt om denna saknar inbyggt överhettningsskydd.
I övrigt hänvisar jag till Elsäkerhetsverkets hemsida. Speciellt trycksaken om vad man får göra: http://www.elsak.se/Global/Publikationer/Elsakerhetspocket.pdf
SM7CZR
Old Member
Vad händer?
SM5KRI
Oldtimer
Kabeln kan bli varm om man kopplar in en och kör en maskin som drar mycket ström, kanske mer ström än vad arean på ledarna är gjorda för, upprullad på en vinda har värmen nog ingenstans att ta vägen....
När jag har dammsugit och drar ur sladden ur vägg uttaget när det är färdigt känner jag att sladden är lite varmare, men inte så farligt
När jag har dammsugit och drar ur sladden ur vägg uttaget när det är färdigt känner jag att sladden är lite varmare, men inte så farligt
Last edited:
Hej Ingvar!
Förstår din oro.
Tog tidigare upp delar av ett tidigare sidoinlägg i tråden och kommenterade den.
Sedan tog jag upp det viktiga, nämligen toroid-behovet när fibernätet kommer till adressen, med alla dess boxar och 230V-adaptrar.
Sedan besvarades min kommentar till sidoinlägg.
Därefter, verkar det som om sidorna tycks växa vidare men inte huvud tråden om toroider.
Det blir så ibland.
Lösningen är kanske att lyfta ut sidospåret till en ny tråd, eller avvakta tillbaka inlägg om toroider. Eller bara avvakta. Trådar verkar leva ett inre liv. Avsomnar eller splattrar till ett tag till.
Förstår din oro.
Tog tidigare upp delar av ett tidigare sidoinlägg i tråden och kommenterade den.
Sedan tog jag upp det viktiga, nämligen toroid-behovet när fibernätet kommer till adressen, med alla dess boxar och 230V-adaptrar.
Sedan besvarades min kommentar till sidoinlägg.
Därefter, verkar det som om sidorna tycks växa vidare men inte huvud tråden om toroider.
Det blir så ibland.
Lösningen är kanske att lyfta ut sidospåret till en ny tråd, eller avvakta tillbaka inlägg om toroider. Eller bara avvakta. Trådar verkar leva ett inre liv. Avsomnar eller splattrar till ett tag till.
vet inte hur man ska prova ferriter på ett riktigt sätt -
men satte en ferrit på en koaxmittledare på nätverkaren, bara frekvenser under ~10MHz dämpades -15dB och med en ytterligare ferrit (två sammanlagt) försvann ytterligare -4dB, på frekvenser över 10Mhz syntes inte så stor skillnad, vet inte heller hur lågt i frekvens ferriter klarar av.
Mäta:
http://www.temconsulting.com/committees/ferrite/Documents/DraftCDforclampvalidationprocedure.pdf
en otrolig samling RFI för ham's men jag tappade bort mig redan på sidan 4....
men återfann mig på sidan 30 (dvs. mitt prov enligt ovan var fel - ny mätmetod enligt sid 30 ger säkert annat resultat)http://www.audiosystemsgroup.com/RFI-Ham.pdf
Last edited:
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Det mest riktiga sättet är ju att prova på objektet man skall störa av.
De flesta ferritfabrikanterna redovisar sin data uppmätt i en 50 ohm testjigg som i ditt bif dokument. Metoden är både snabb och exakt eftersom det ger oss konsumenter (elektroniktillverkarna) möjlighet att verifiera komponenterna med standardinstrument som nätverksanalysator etc.
I verkligheten kan man dock inte förutsätta att common mode impedansen i en slumpvis vald punkt längs en okänd kabel är 50 ohm eller ens i närheten av 50 ohm. Den kan vara både mindre och större. I EMC-mätsammanhang används bl a impedansen 150 ohm i div termineringsboxar etc. Just 150 ohm anses vara en god kompromiss när det gäller "vanliga" ledningar och kablar som ligger i härvor bakom skrivbordet eller finns förlagda längs kabelstegar etc. I annat fall hade ju EMC-mätningarna blivit så komplicerade och tidskrävande att ingen hade haft råd att betala notan från EMC-labbet.
Man kan lite förenklat säga att ju högre impedans man försöker dämpa en störning i ju mindre hjälper en ferrit. Detta kan du verifiera genom att koppla en ett seriemotstånd på några hundra ohm i ledaren mellan de båda 10 dB paddarna i testjiggen och kalibrera S21 på din nätverkare för 0 dB. Därefter monterar du på din ferrit. Du skall nu få ett sämre dämpvärde än vid 50 ohm.
Omvänt kan du koppla två lågohmiga motstånd från de båda innerledarna till jord och på så sätt få fram en lågohmig testimpedans. Du skall nu finna att dämptalet blir högre än vid 50 ohm. (10 dB paddarna är enbart till för att stabilisera mätimpedansen. Går lika bra med 3 dB. Grunddämpningen kalibreras ju ändå bort.)
Tips till den som saknar nätverksanalysator eller motsvarande proffsinstrument.
Om man nu inte har tillgång till nätverksanalysatorer i hundratusenkronorsklassen ++ så kan man faktiskt göra nästan lika "exakta" mätningar med enkla medel och gratis. Testjiggen består ju i all sin enkelhet av några motstånd och principen bygger på att undersöka hur mycket en okänd ferrit dämpar en viss frekvens i en känd impedans.
Som signalkälla kan man använda en signalgenerator eller t o m en zeenerdiod som backspänns så att den brusar. Som mottagare kan man använda sin ordinarie amatörradiorigg som ju i de flesta fall har en heltäckande mottagare från 100 kHz till långt upp i VHF-området. En superbt bra mätmottagare.
Kalibrering av uppställningen går till så att man läser av S-meterutslaget som brusgeneratorn orsakar utan ferriten installerad. Därefter installerar man ferriten i testjiggen och läser av värdet igen. Om S-meterutslaget har minskat 1.5 S-enheter så är dämpningen 9 dB. Samma förfarande får naturligtvis upprepas på flera frekvenser och de uppmätta dämptalen kan sedan plottas på ett rutat papper och man har fått klart besked om vad den okända "Tradera-ferriten" kan användas till och på vilka frekvenser den är användbar. Man kan sedan jämföra olika typer och den typ som visar högst dämptal på det frekvensområde man är intresserad av är ALLTID den bästa i verkligheten också oberoende av vilken okänd impedans man nu har. Ofta är det ju det vi vill veta. -Vilken ferrit är bäst, räcker gott i första svängen.
Om man undrar vilken ekvivalent serieresistans som ferriten har så kan man ersätta ferriten med en liten trimpot (ej trådlindad dock) i serie med innerledaren och ställa resistansen till samma dämptal som ferriten gav. Därefter löder man loss trimpoten och mäter resistansen. Om resistansen mäts upp till 237 ohm, ja då kan man lite förenklat också anta att ferriten beter sig som ett 237 ohms motstånd för störsignalerna på just den frekvensen man mätt och i den testimpedans mätningen skett.
Noggrannheten blir precis så bra som man lyckas läsa av sin S-meter och förutsätter givetvis att man känner till vad varje S-enhet representerar i dB räknat. Här kan det skilja mycket, från några få dB till 10 dB per S-enhet - eller mer.
Om man är osäker och vill vidarutveckla dessa små tips till ett billigt men faktiskt också ett mycket kraftfullt mätsystem så kan man enkelt bygga mycket exakta stegdämpsatser (inom någon dB eller så). Ett antal vipp- eller skjutströmbrytare och en näve motstånd är allt som behövs upp till 30 MHz. Därutöver krävs erfarenheter i högfrekvensteknik och vetskapen om att alla komponettilledningar som är längre än några millimeter betraktas som allt för långa. Fungerar inte. Klipp benen nära kroppen eller använd ytmonterade komponenter i luftbygge. Skippa mönsterkort om det handlar om ett enstaka bygge. Fungerar upp i GHz området lika bra som "köpegrejorna" för tusentals kronor.
Googla på "attenuator step db" eller något sådant och byggtips och förslag dyker upp.
De flesta ferritfabrikanterna redovisar sin data uppmätt i en 50 ohm testjigg som i ditt bif dokument. Metoden är både snabb och exakt eftersom det ger oss konsumenter (elektroniktillverkarna) möjlighet att verifiera komponenterna med standardinstrument som nätverksanalysator etc.
I verkligheten kan man dock inte förutsätta att common mode impedansen i en slumpvis vald punkt längs en okänd kabel är 50 ohm eller ens i närheten av 50 ohm. Den kan vara både mindre och större. I EMC-mätsammanhang används bl a impedansen 150 ohm i div termineringsboxar etc. Just 150 ohm anses vara en god kompromiss när det gäller "vanliga" ledningar och kablar som ligger i härvor bakom skrivbordet eller finns förlagda längs kabelstegar etc. I annat fall hade ju EMC-mätningarna blivit så komplicerade och tidskrävande att ingen hade haft råd att betala notan från EMC-labbet.
Man kan lite förenklat säga att ju högre impedans man försöker dämpa en störning i ju mindre hjälper en ferrit. Detta kan du verifiera genom att koppla en ett seriemotstånd på några hundra ohm i ledaren mellan de båda 10 dB paddarna i testjiggen och kalibrera S21 på din nätverkare för 0 dB. Därefter monterar du på din ferrit. Du skall nu få ett sämre dämpvärde än vid 50 ohm.
Omvänt kan du koppla två lågohmiga motstånd från de båda innerledarna till jord och på så sätt få fram en lågohmig testimpedans. Du skall nu finna att dämptalet blir högre än vid 50 ohm. (10 dB paddarna är enbart till för att stabilisera mätimpedansen. Går lika bra med 3 dB. Grunddämpningen kalibreras ju ändå bort.)
Tips till den som saknar nätverksanalysator eller motsvarande proffsinstrument.
Om man nu inte har tillgång till nätverksanalysatorer i hundratusenkronorsklassen ++ så kan man faktiskt göra nästan lika "exakta" mätningar med enkla medel och gratis. Testjiggen består ju i all sin enkelhet av några motstånd och principen bygger på att undersöka hur mycket en okänd ferrit dämpar en viss frekvens i en känd impedans.
Som signalkälla kan man använda en signalgenerator eller t o m en zeenerdiod som backspänns så att den brusar. Som mottagare kan man använda sin ordinarie amatörradiorigg som ju i de flesta fall har en heltäckande mottagare från 100 kHz till långt upp i VHF-området. En superbt bra mätmottagare.
Kalibrering av uppställningen går till så att man läser av S-meterutslaget som brusgeneratorn orsakar utan ferriten installerad. Därefter installerar man ferriten i testjiggen och läser av värdet igen. Om S-meterutslaget har minskat 1.5 S-enheter så är dämpningen 9 dB. Samma förfarande får naturligtvis upprepas på flera frekvenser och de uppmätta dämptalen kan sedan plottas på ett rutat papper och man har fått klart besked om vad den okända "Tradera-ferriten" kan användas till och på vilka frekvenser den är användbar. Man kan sedan jämföra olika typer och den typ som visar högst dämptal på det frekvensområde man är intresserad av är ALLTID den bästa i verkligheten också oberoende av vilken okänd impedans man nu har. Ofta är det ju det vi vill veta. -Vilken ferrit är bäst, räcker gott i första svängen.
Om man undrar vilken ekvivalent serieresistans som ferriten har så kan man ersätta ferriten med en liten trimpot (ej trådlindad dock) i serie med innerledaren och ställa resistansen till samma dämptal som ferriten gav. Därefter löder man loss trimpoten och mäter resistansen. Om resistansen mäts upp till 237 ohm, ja då kan man lite förenklat också anta att ferriten beter sig som ett 237 ohms motstånd för störsignalerna på just den frekvensen man mätt och i den testimpedans mätningen skett.
Noggrannheten blir precis så bra som man lyckas läsa av sin S-meter och förutsätter givetvis att man känner till vad varje S-enhet representerar i dB räknat. Här kan det skilja mycket, från några få dB till 10 dB per S-enhet - eller mer.
Om man är osäker och vill vidarutveckla dessa små tips till ett billigt men faktiskt också ett mycket kraftfullt mätsystem så kan man enkelt bygga mycket exakta stegdämpsatser (inom någon dB eller så). Ett antal vipp- eller skjutströmbrytare och en näve motstånd är allt som behövs upp till 30 MHz. Därutöver krävs erfarenheter i högfrekvensteknik och vetskapen om att alla komponettilledningar som är längre än några millimeter betraktas som allt för långa. Fungerar inte. Klipp benen nära kroppen eller använd ytmonterade komponenter i luftbygge. Skippa mönsterkort om det handlar om ett enstaka bygge. Fungerar upp i GHz området lika bra som "köpegrejorna" för tusentals kronor.
Googla på "attenuator step db" eller något sådant och byggtips och förslag dyker upp.