Tradera toroider

det blir mycket text när man ska kunna visa hur man kan repetera tester och även resultatet

de flesta av ferriterna i min ferritskrotlåda har viss effekt på t.ex switchade nätagg och det märker man på minskat oljud i mottagaren mellan 1.8-14Mhz
vid tillfälle prova några av de avklippta kabelferriterna samt kjell&co's kläm-på-ferriter med en testjigg, har några splitbead ferriter från amidon med specifkation som referens
 
det blir mycket text när man ska kunna visa hur man kan repetera tester och även resultatet

de flesta av ferriterna i min ferritskrotlåda har viss effekt på t.ex switchade nätagg och det märker man på minskat oljud i mottagaren mellan 1.8-14Mhz
vid tillfälle prova några av de avklippta kabelferriterna samt kjell&co's kläm-på-ferriter med en testjigg, har några splitbead ferriter från amidon med specifkation som referens

ingen raketforskning, men jag gjorde en enkel mätjigg och mätte på....

så relativt - i en testjogg:
de flesta okända rörferriterna sparat från kasserat kablage verkar vara nära ferritmix 43, dvs dom absorberar dåligt under 1MHz men bra mellan 3,6Mhz->UHF = ferriterna är användbara!. Men - på 1.8Mhz är dom inte lika effektiva som 3.6MHz, ferriterna fungerar bra även att absorbera 10m, 6m, 2m.
Nu är hålet i rörferriterna rätt stort, vilket gör att man bör linda så många varv det får plats för HF skall arbsorberas maximalt.
Att göra en loop av tråden och sticka in loopen i ferriten ger väligt lite HF absorption, och att bara ha tråden rakt igenom ger inte maximal HF absorption.

Stickprov ur protokollet:
a) Känd Palomar FSB 1/2inch ID splitbead ferritmix 43: tråd rakt igenom = -5dB@14MHz / 1 varv = -14,2dB dämpning@14Mhz
b) Okänd Rörferrit från kasserad ACkabel 27x17mm, hål 8mm: tråd rakt igenom = 4dB@14MHz / 1 varv = -12dB - " - @ 14Mhz
c) Okänd Rörferrit från kasserad VGAkabel 20x12mm, hål 5mm: tråd 1v = -8dB@14MHz
 
Last edited:
Tänk på att varje gång tråden passerar genom hålet, även om den går spikrakt igenom, så räknas det som ett (1) varv när det gäller ferritkärnor.

Ett trick för att ytterligare öka dämpningen är att koppla en kondensator parallellt med "spolen" som en vågfälla. Om man t ex lindar upp en koaxkabel (2...4 varv) så kan man ansluta en fast kondensator mellan skärm och skärm på var sin sida om spolen. Uppemot 20 dB kan påräknas med vissa ferritmaterial. Q-värdet blir lågt men dippen blir ändå ganska smal. En sådan lösning passar därför bäst för ett enstaka frekvensband/område.

Exakt värde provas fram och då underlättar det om man har tillgång till spektrumanalysator med trackinggenerator eller nätverkare så man kan se vad som händer i realtid.

/Bengt
 
parallelkonding var svårare, fick ingen bra absorption, snarare transfererades mer HF över ferriten än utan konding, kräver "örnkoll" om den metoden skall användas.

Vanliga små ferritpärlor 3x2.5mm är också effektiva på tunna kablar, 5varv på en pärla gav -9,8dB@14MHz
 
Jag mätte upp några ferriter med och utan parallellkondensator.

Testjiggen består av två BNC-kontakter monterade på en gemensam plåt. Nätverksanalysatorn ansluts via två 10 dB dämpsatser. Kalibrering av S21 görs genom att koppla samman mittpinnarna i kontakterna med varandra. Den röda linjen i plottarna representerar 0 dB. Jag sveper från 1 - 30 MHz och varje ruta i horisontalled är c:a 3 MHz, och i vertikalled 10 dB.

Första testobjektet är ett ferritrör med 4 varv. Den gröna kurvan i plotten nedanför visar dämpningen utan kondensator och den gula kurvan är med en 100 pF Silver Mica i parallell.

Första markören visar max dämpning c:a 38 dB vid 2 MHz med kondensator och c:a 18 dB utan. Markör nr 2 är ställd på 3.5 MHz, nr 3 på 7 MHz och nr 4 på 14 MHz. Som vi kan se så är dämpningen vid 14 MHz utan kondensator knappt 33 dB och med kondensator c:a 4 dB.

Andra testobjektet är samma ferritrör men med två varv. Parallellkondensatorn fick ökas till 390 pF för att få resonans vid 2 MHz. Kurvorna kan läsas av på samma sätt.

En parallellkondensator kan göra underverk på låga frekvenser i de fall man inte har tillgång till en optimal ferrit för dessa frekvenser eller i de fall där antal varv är begränsade. Om kabeln endast kan gå igenom ferriten en gång (1 varv) kan man kanske införa ytterligare en eller två ferriter i serie och koppla en parallellkondensator över samtliga ferriter. Kombinationerna är många och man kan bli fast många timmar framför mätinstrumenten när man väl har börjat experimentera.

Notera att dessa långa ferritrör är väldigt effektiva jämfört med de korta ferriter som brukar sitta på sladdarna till hemelktroniken.

/Bengt
 

Attachments

  • f1.jpg
    f1.jpg
    42,1 KB · Views: 135
  • f2.jpg
    f2.jpg
    41,6 KB · Views: 107
  • f3.jpg
    f3.jpg
    42,6 KB · Views: 151
  • f4.jpg
    f4.jpg
    38,5 KB · Views: 93
Last edited:
Betänk att de flesta surpluskablarna endast har en (1) tubferrit, som varierar ~20-27mm i längd, och man kan då misstänka av proven ovan att döma att HF undertryckningen är rätt liten om kabeln sitter i antenn/mottagares närområde.
Men det är ju bra att ferriten finns på t.ex grannens kablar en bit bort...

Att sälja typ 43 ferriter på ham-möten / loppisar är helt klart en affär med omsättning - för lång tid framöver, tyvärr har jag inte sett att man säljer den långa sortens tubferriter.
 
Back
Top