Trimma SLUTSTEG.

sluggo

sluggo

Well-Known Member
Hej.
Har ett slutsteg Drake L-4B som går fint, dock skulle jag villja ha ut lite med effekt ur det.

Har mätt endast SWR genom steget med MFJ-259 på ingången och utgången till en 50 ohm last.

Fick med denna enkla test inget negativt resultat. (kanske inget bra sätt att mäta på?)
(borde kanske även ansluta min Bird43 före steget och mäta effekten från radion och sedan sätta denna bakom steget för att avläsa utgångseffekten och se om det skiljer något?)

Steget ger en förstärkning på 10ggr. oavsett vilket band jag väljer, men...det "kroknar" när inmatningseffekten kommer över 50W från tranceivern. Således får jag nöja mig med ca.650W på alla banden.

Har förstått att detta steg skall ge betydligt mera ut på 100W in.
Köpte från Tom Tom tubes 2 st. matchade 3-500ZG för några år sedan och de har inte gått kanske mer än 1-2 timmar i sändning totalt. Dessa 3-500ZG är vad jag förstått så finns dessa både av Taylor och RF-Parts tillverkade.

De har inte heller samma värden och är inte exakt ekvivalenta med Eimac 3-500Z

Det slog mig en tanke om steget från början trimmats med Eimac 3-500Z (ej ZG) och att det har betydelse.

Har även mätt mitt elnät med min Fluke multimeter och det säckade från 223V till 218V vid sändning 650W ut.

Trevligt om någon som är kunnig på sådana här steg kan ge mig synpunkter.

M.v.h. Erland SM6KTC
 
Man angriper sådant som så mycket annat med hjälp av uteslutningsmetoden.

Om man kan anta i förväg att rören är OK så får man följa denna tankegång:

(1) Har man tillräckligt med elektroner tillgängliga (= katodemission) för att få specificerad anodström ?
(2) Är anodspänningen tillräcklig?
(3) Finns det tillräckligt med driveffekt ?
(4) Kommer den fram till rören?

Svaret på fråga 1 sammanhänger med rörens kondition, men man kan få symptom som liknar
"dåliga rör" genom att glödspänningen inte är tillräcklig. Glödspänningen mätt på rörstiften
ska vara 5,0 +/- 0,2 V. Man bör mäta glödspänningen med en "true-RMS" voltmeter för att få korrekta värden. Det ska gå att få en anodström av minst 1 A för de båda rören tillsammans vid full drivning.

2, anodspänningen i "SSB-läget" ska vara minst 2700 V för att få ut fulla data.
Om omkopplaren står i "CW-läget" så ligger anodspänningen på c:a 1800 V, och då begränsas
ineffekten till 1200 W och uteffekten till kanske 700 W.

Fråga 3 om driveffekten undersöker man bäst genom att sätta en wattmeter mellan transceiver och slutsteg. Skyddskretsarna i en del transistoriserade transceivrar uppskattar inte alltid den olinjära last som
ett rörslutsteg utgör, och kan därför vilja dra ner effekten. Om ingångskretsarna i slutsteget är snedavstämda så blir det SWR mellan transceivern och slutsteget, och då dras också driveffekten ner.

Detta sammanhänger med 4. Om det inte är rätt avstämt mellan drivsändare och slutstegsrörens katoder kommer dels inte driveffekten fram, och drivningen kan dels dras ner. Man bör justera avstämningen hos ingångskretsarna vid mitten av de band man avser att använda, och vid maximal drivning. Det går inte att använda en antennanalysator eller liknande till sådant.

Man kan också ha en lågeffekt "matchbox" mellan transceiver och slutsteg.

Ett gallerjordat slutsteg är en ganska enkel skapelse, och det finns i princip bara dessa 4 saker att
undersöka.

Om man trots detta fortfarande har problem så återstår utgångskretsen.
Det är mycket ovanligt att sådana går sönder, man kan tänka sig oxiderade eller skadade släpkontakter i vridkondensatorer och omkopplare, men det brukar bli rökutveckling
eller gnistbildning i samband med sådant.

Det går att felsöka utgångskretsen med en lågeffektsändare + en SWR-meter eller en antennanalysator,
men det tar vi en annan gång.

Ibland kan skärmarna till koaxialkablar som går internt i slutsteget ha dålig kontakt.
Då får man ibland varierande driveffekt och ingångs-SWR som kan ändra sig radikalt när man
flyttar sig i frekvens. Ofta ändrar sig uppträdandet om man skakar eller knackar på slutstegslådan.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Tnx K-A

Hejsan och tnx för ett utvecklande svar. Skall kontrollera dessa saker 1-4 och sedan lägga en rapport om det går bra.

Har redan testat 3án med SWR meter före och efter slutsteg och det var inga förändringar utan gav samma effektvärde.

Att ge mig in i steget och mäta får jag väl dröja med, eftersom jag inte någonsin har varit inne och grejat i ett rörsteg, där det är så höga spänningar.
Tack så länge K-A
73 de Erland KCT
 
Tjauu Roger

SM5WPT said:
En lucka i kolven kan göra underverk Erland. Testa. :)

Mvh. Roger
Click to expand...

Hej Roger.
Det var en bra idé :D

Drake skall ju vara nere i underjorden sägs det.

Kanske öppnas en lucka ovanifrån och det sänks ner ett Commander HF-2500e ??:rolleyes:
Nja jag får väl dragas me skrotet ett tag till, de är ju dyra dessa lådor.

73 de Erland
 
Hej Roland

SM0BRF said:
Frågar för säkerhets skull: Du har väl CW/SSB-omkopplaren i SSB-läge?

73, Roland SM0BRF
Click to expand...

Hej Roland
Jo det är lätt att missa även de små detaljerna och det är ju retligare.

Har testat båda lägena.
73 de Erland
 
Innan man gör något mera så bör anodspänningen kontrolleras både med och utan last.
Kraftaggregatet i L-4B är ganska klent dimensionerat (en person kan lyfta det) och innehåller en spänningsdubblare.

Därför är elektrolyternas kondition kritisk.

Vid normal nätspänning bör anodspänningen i SSB-läge indikera 2600 - 2800 V utan last, och inte sjunka mer än c:a 200 - 300 V vid full belastning (800 mA). Om spänningen sjunker mera än så är elektrolyterna torkade eller något annat problem finns i likriktaren.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Lite olika värden

SM0AOM said:
Innan man gör något mera så bör anodspänningen kontrolleras både med och utan last.
Kraftaggregatet i L-4B är ganska klent dimensionerat (en person kan lyfta det) och innehåller en spänningsdubblare.

Därför är elektrolyternas kondition kritisk.

Vid normal nätspänning bör anodspänningen i SSB-läge indikera 2600 - 2800 V utan last, och inte sjunka mer än c:a 200 - 300 V vid full belastning (800 mA). Om spänningen sjunker mera än så är elektrolyterna torkade eller något annat problem finns i likriktaren.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
Click to expand...

Hej K-A
Tack för din support.
Jag har lyckats med att försöka tolka mätarna på fronten när jag tar ut så mycket det går på 14Mhz.
Kan tolka att GridCurrent är 17.5mA (175mA ? )
Plate V 245x10 = 2450v
Plate Amp 0.55A
Kan detta belysa det hela K-A ?
Hälsn. Erland
 
Det verkar ganska normalt.

Du har c:a 1300 W in och 650 W ut vilket är ungefär vad man kan vänta sig.
Jag tror emellertid att hela problemet orsakas av att drivsändaren drar ner effekten p.g.a. SWR
på PA-ingången.

Detta kan åtgärdas genom att justera ingångskretsarna enligt manualen sidan 18.
Låt dock någon som är erfaren med högspänning göra detta.
Man måste ta av locket till PA-t under drift.

Alternativt kan man använda en manuell avstämningsenhet mellan drivsändare och PA så att
SWR-problemet döljs för drivsändaren.

Man ska dessutom tänka på att kraftaggregatet inte är dimensionerat för mer än c:a 800 - 900 W CW uteffekt. Toppeffekt utöver detta kommer ur filterkondensatorerna och transformatorkärnan på "övertid".

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Drivsändaren o.s.v.

SM0AOM said:
Det verkar ganska normalt.

Du har c:a 1300 W in och 650 W ut vilket är ungefär vad man kan vänta sig.
Jag tror emellertid att hela problemet orsakas av att drivsändaren drar ner effekten p.g.a. SWR
på PA-ingången.

Detta kan åtgärdas genom att justera ingångskretsarna enligt manualen sidan 18.
Låt dock någon som är erfaren med högspänning göra detta.
Man måste ta av locket till PA-t under drift.

Alternativt kan man använda en manuell avstämningsenhet mellan drivsändare och PA så att
SWR-problemet döljs för drivsändaren.

Man ska dessutom tänka på att kraftaggregatet inte är dimensionerat för mer än c:a 800 - 900 W CW uteffekt. Toppeffekt utöver detta kommer ur filterkondensatorerna och transformatorkärnan på "övertid".

73/
Karl-Arne
SM0AOM
Click to expand...

Bussigt K-A
Skall kolla upp detta på sikt.
Jag lyfter inte på "huven" själv och skruvar bland dessa höga spänningar.
Tack K-A / Erland

Kanske är någon mer som vill komma emellan med synpunkter???
:cool:
:cool:
:cool:
Nähää inte det......................;)
 
Jag kollade mitt L7-steg, som är samma som L4 fast med 160m. Om jag drar ned drivningen tills gallerströmmen är 175 mA visar uteffektmätaren 730 W. Anodspänningen var då 2500 V och anodströmmen 610 mA. Det är samma värden som du har inom felmarginalerna.
Jag tror som K-A att drivsändaren drar ned effekten.

Med min IC-735a på fullt skaft får jag en gallerström på 250 mA. Uteffekten är då 1100 W (i konstlast :-)). Anodspänningen blir 2450 V och anodströmmen 725 mA.

73, Roland SM0BRF
 
TNX Roland

SM0BRF said:
Jag kollade mitt L7-steg, som är samma som L4 fast med 160m. Om jag drar ned drivningen tills gallerströmmen är 175 mA visar uteffektmätaren 730 W. Anodspänningen var då 2500 V och anodströmmen 610 mA. Det är samma värden som du har inom felmarginalerna.
Jag tror som K-A att drivsändaren drar ned effekten.

Med min IC-735a på fullt skaft får jag en gallerström på 250 mA. Uteffekten är då 1100 W (i konstlast :-)). Anodspänningen blir 2450 V och anodströmmen 725 mA.

73, Roland SM0BRF
Click to expand...

Bussigt Roland att du tagit dig tid att kolla.

Skall koppla min Bird43 mellan radio och steget och lägga ut effekt för att kolla hur mycket drivändaren stryper. Om det är märkbart så är i alla fall ett fel analyserat och kan åtgärdas.

Tack båda två för bra info.
73 de Erland SM6KTC
 
Mätning utförd

Hejsan K-A Roland mf.l.
Har nu mätt mellan radio och slutsteget med Bird43án.

Tranceivern på 100W
Resultat: I push läge (aktiverat slutsteg)= ca.60W pull (avaktiverat) = 100W

När jag kör med radions autotuner så uppstår som du skrev K-A en förändring till det betydligt bättre (men inte bra) och radion "luras" till att ge ut mera.

Funderar på om det är en bra permanent lösning att skaffa en lite tuner mellan radion och steget???
Det borde vad jag kan förstå räcka med en enkel sådan, eftersom det borde räcka att stämma bort denna missanpassning en enda gång??

Det känns inte helt rätt...men att jag kör ner mina stora labbar i steget är nog inte så lyckat...
Antennen stämmer jag ju med min mfj-962D i sista ändan.

73 de Erland som är tacksam för svar.
 
Det har i princip samma verkan att eliminera SWR för drivsändaren med en "tuner" mellan drivsändaren och PA-t som att justera dess ingångskretsar för minimum reflekterad effekt.
En "autotuner" kan också förbättra det hela, men de har problemet att de vanligen inte kan justera
anpassningen korrekt till laster som förändrar sig med drivnivån.

Ingången på ett gallerjordat slutsteg har en helt annan impedans vid hög drivning som vid låg,
och de flesta "autotuners" klarar inte av detta. Man kan lätt få en situation där "tunern" börjar "jaga" efter rätt inställningspunkt som hela tiden ändrar sig med drivnivån.

Hela detta problem sammanhänger med hur amatörradiomateriel har förändrats sedan 60-talet då L-4 konstruerades. Då hade en typisk amatörradiosändare rör i PA-t och ett pi-filter. Man kunde tolerera ganska dålig anpassning mellan drivsändaren och slutstegets ingång, genom att man manuellt kunde justera till optimal effektöverföring när det behövdes.
Dagens sändare har utgångskretsar som inte kan justeras, samt skyddskretsar, och då blir toleransen mot missanpassning (=SWR) mycket mindre.

Vad som sedan sker med antennanpassningen efter slutsteget har nästan ingen inverkan på hur anpassningen är mellan drivsändare och slutsteg.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Tnx

SM0AOM said:
Det har i princip samma verkan att eliminera SWR för drivsändaren med en "tuner" mellan drivsändaren och PA-t som att justera dess ingångskretsar för minimum reflekterad effekt.
En "autotuner" kan också förbättra det hela, men de har problemet att de vanligen inte kan justera
anpassningen korrekt till laster som förändrar sig med drivnivån.

Ingången på ett gallerjordat slutsteg har en helt annan impedans vid hög drivning som vid låg,
och de flesta "autotuners" klarar inte av detta. Man kan lätt få en situation där "tunern" börjar "jaga" efter rätt inställningspunkt som hela tiden ändrar sig med drivnivån.

Hela detta problem sammanhänger med hur amatörradiomateriel har förändrats sedan 60-talet då L-4 konstruerades. Då hade en typisk amatörradiosändare rör i PA-t och ett pi-filter. Man kunde tolerera ganska dålig anpassning mellan drivsändaren och slutstegets ingång, genom att man manuellt kunde justera till optimal effektöverföring när det behövdes.
Dagens sändare har utgångskretsar som inte kan justeras, samt skyddskretsar, och då blir toleransen mot missanpassning (=SWR) mycket mindre.

Vad som sedan sker med antennanpassningen efter slutsteget har nästan ingen inverkan på hur anpassningen är mellan drivsändare och slutsteg.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
Click to expand...

Hej K-A
Tnx för svar.
Vad jag kan utläsa (förstå) av ditt svar så är det helt ok och i princip det samma att koppla en tuner mellan PA och tranceiver som att ge sig in i PA´t och skruva. BRA.

Jag trodde när jag skrev att det inte kändes "rätt" att ansluta en liten tuner mellan Trans. och PA att det blev ungefär som att stämma av en dåligt anpassad antenn (förluster)

Men så bra :) skall söka efter en mfj-901 eller liknande.

Ok att denna inte kommer att ha någonting med antennen att göra, utan enbart radio och PA.
Tack så mycket för god hjälp.
73 de Erland SM6KTC
 
Anpassning

SM0AOM said:
Det har i princip samma verkan att eliminera SWR för drivsändaren med en "tuner" mellan drivsändaren och PA-t som att justera dess ingångskretsar för minimum reflekterad effekt.
En "autotuner" kan också förbättra det hela, men de har problemet att de vanligen inte kan justera
anpassningen korrekt till laster som förändrar sig med drivnivån.

Ingången på ett gallerjordat slutsteg har en helt annan impedans vid hög drivning som vid låg,
och de flesta "autotuners" klarar inte av detta. Man kan lätt få en situation där "tunern" börjar "jaga" efter rätt inställningspunkt som hela tiden ändrar sig med drivnivån.

Hela detta problem sammanhänger med hur amatörradiomateriel har förändrats sedan 60-talet då L-4 konstruerades. Då hade en typisk amatörradiosändare rör i PA-t och ett pi-filter. Man kunde tolerera ganska dålig anpassning mellan drivsändaren och slutstegets ingång, genom att man manuellt kunde justera till optimal effektöverföring när det behövdes.
Dagens sändare har utgångskretsar som inte kan justeras, samt skyddskretsar, och då blir toleransen mot missanpassning (=SWR) mycket mindre.

Vad som sedan sker med antennanpassningen efter slutsteget har nästan ingen inverkan på hur anpassningen är mellan drivsändare och slutsteg.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
Click to expand...

Hejsan.
Har testat med en tuner mellan sändaren och steget och det blev betydligt bättre.
Tänkte jag skulle bygga mig en anpassning L eller Pi-filter?? Eftersom jag tänker att inte behöva ställa in den mer än en gång för att anpassa ingången till steget.

Märkte att det vill till väldigt lite missanpassning för att tranceivern stryper.

Om det är lämpligt att bygga någonting så är jag tacksam för byggförslag och även hur stora conding/ar och spole bör vara. Kanske har du en ritning/skiss som jag kan följa.

Tranceivern är en Kenwood TS-570D
M.v.h. /Erland SM6KTC
 
Det här är en dB tabell, man kan se faktorn vid effekt bl.a. och det går då att läsa ut att skillanden mellan 1000 Watt och "bara 800 Watt" "bara" är c:a 1 dB.
Ta inte illa upp, eller missuppfatta mig, min meing är INTE att föringa de radiotekniska åtgärdena och arbetena med att optimera och experimentera med PA.
Men man kan ifrågasätta nyttan av nån enda dB.
Att labba med PA är givetvis intressant och man skall förståss se till att PA går bra och optimalt. Och jag har den största respekt för de som vill mixtra och optimera, lära sig mer om rören och PA-stegen. Och jag skulle nog inte själv vara riktigt nöjd förrän PA:t går rätt.

Men:
QRP knutten skiter fullständigt i om han får ut 0,8 eller en hel Watt, han brýr sig nog inte ens om att mäta upp effekten, utan är nöjd om det drar lite ström vid key down. Ingen hör ju skillnaden.
Han som kör 10 watt bryr sig inte om det råkar bli 8 eller 12 Watt, ingen hör ju skilladen.
100 watts folket kan vara lite griniga om riggen inte lämnar sina 100 Watt utan "bara" 90 Watt. Om antenntunerna bränner av 1 dB är det ju bara 80 watt kvar, det pratas det sällan om.
Men är det frågan om en kW ja då är en dB mycket, c:a 200 Watt. Att "tappa bort" känns givetvis.

Amerikanarna bygger DC-boosters som matar upp 12 Volten till 13,8 Volt just för att slippa förlora 10 Watt från 100 watts riggen. Ingen hör ju en 90 wattare där borta i effektens land..... (ironisk)

En S-enhet är c:a 6 dB. (skall vara)


effekt ström spänning
dB Först. Dämpn. Först. Dämpn.
0 1 1 1 1
0.1 1.023 0.9772 1.012 0.9886
0.2 1.047 0.9550 1.023 0.9772
0.3 1.072 0.9333 1.035 0.9661
0.4 1.096 0.9120 1.047 0.9550
0.5 1.122 0.8913 1.059 0.9441
0.6 1.148 0.8710 1.072 0.9333
0.7 1.175 0.8511 1.084 0.9226
0.8 1.202 0.8318 1.096 0.9120
0.9 1.230 0.8128 1.109 0.9016
1.0 1.259 0.7943 1.122 0.8913
1.1 1.288 0.7762 1.135 0.8810
1.2 1.318 0.7586 1.148 0.8710
1.3 1.349 0.7413 1.161 0.8610
1.4 1.380 0.7244 1.175 0.8511
1.5 1.413 0.7079 1.189 0.8414
1.6 1.445 0.6918 1.202 0.8318
1.7 1.479 0.6761 1.216 0.8222
1.8 1.514 0.6607 1.230 0.8128
1.9 1.549 0.6457 1.245 0.8035
2.0 1.585 0.6310 1.259 0.7943
2.1 1.622 0.6166 1.274 0.7852
2.2 1.660 0.6026 1.288 0.7762
2.3 1.698 0.5888 1.303 0.7674
2.4 1.738 0.5754 1.318 0.7586
2.5 1.778 0.5623 1.334 0.7499
2.6 1.820 0.5495 1.349 0.7413
2.7 1.862 0.5370 1.365 0.7328
2.8 1.905 0.5248 1.380 0.7244
2.9 1.950 0.5129 1.396 0.7161
3.0 1.995 0.5012 1.413 0.7079
 
Hej Roy

SM4FPD said:
Det här är en dB tabell, man kan se faktorn vid effekt bl.a. och det går då att läsa ut att skillanden mellan 1000 Watt och "bara 800 Watt" "bara" är c:a 1 dB.
Ta inte illa upp, eller missuppfatta mig, min meing är INTE att föringa de radiotekniska åtgärdena och arbetena med att optimera och experimentera med PA.
Men man kan ifrågasätta nyttan av nån enda dB.
Att labba med PA är givetvis intressant och man skall förståss se till att PA går bra och optimalt. Och jag har den största respekt för de som vill mixtra och optimera, lära sig mer om rören och PA-stegen. Och jag skulle nog inte själv vara riktigt nöjd förrän PA:t går rätt.

Men:
QRP knutten skiter fullständigt i om han får ut 0,8 eller en hel Watt, han brýr sig nog inte ens om att mäta upp effekten, utan är nöjd om det drar lite ström vid key down. Ingen hör ju skillnaden.
Han som kör 10 watt bryr sig inte om det råkar bli 8 eller 12 Watt, ingen hör ju skilladen.
100 watts folket kan vara lite griniga om riggen inte lämnar sina 100 Watt utan "bara" 90 Watt. Om antenntunerna bränner av 1 dB är det ju bara 80 watt kvar, det pratas det sällan om.
Men är det frågan om en kW ja då är en dB mycket, c:a 200 Watt. Att "tappa bort" känns givetvis.

Amerikanarna bygger DC-boosters som matar upp 12 Volten till 13,8 Volt just för att slippa förlora 10 Watt från 100 watts riggen. Ingen hör ju en 90 wattare där borta i effektens land..... (ironisk)

En S-enhet är c:a 6 dB. (skall vara)


effekt ström spänning
dB Först. Dämpn. Först. Dämpn.
0 1 1 1 1
0.1 1.023 0.9772 1.012 0.9886
0.2 1.047 0.9550 1.023 0.9772
0.3 1.072 0.9333 1.035 0.9661
0.4 1.096 0.9120 1.047 0.9550
0.5 1.122 0.8913 1.059 0.9441
0.6 1.148 0.8710 1.072 0.9333
0.7 1.175 0.8511 1.084 0.9226
0.8 1.202 0.8318 1.096 0.9120
0.9 1.230 0.8128 1.109 0.9016
1.0 1.259 0.7943 1.122 0.8913
1.1 1.288 0.7762 1.135 0.8810
1.2 1.318 0.7586 1.148 0.8710
1.3 1.349 0.7413 1.161 0.8610
1.4 1.380 0.7244 1.175 0.8511
1.5 1.413 0.7079 1.189 0.8414
1.6 1.445 0.6918 1.202 0.8318
1.7 1.479 0.6761 1.216 0.8222
1.8 1.514 0.6607 1.230 0.8128
1.9 1.549 0.6457 1.245 0.8035
2.0 1.585 0.6310 1.259 0.7943
2.1 1.622 0.6166 1.274 0.7852
2.2 1.660 0.6026 1.288 0.7762
2.3 1.698 0.5888 1.303 0.7674
2.4 1.738 0.5754 1.318 0.7586
2.5 1.778 0.5623 1.334 0.7499
2.6 1.820 0.5495 1.349 0.7413
2.7 1.862 0.5370 1.365 0.7328
2.8 1.905 0.5248 1.380 0.7244
2.9 1.950 0.5129 1.396 0.7161
3.0 1.995 0.5012 1.413 0.7079
Click to expand...

Trevlig kommentar från dig:)
Klart att jag inte tar illa upp när jag håller på att "sniffa" Watt.

Jo jag vet att varje 3dB ger en fördubbling (10-20-40-80-160W o.s.v.) Men...det retar mig lite att jag inte vågar "krypa in" i steget och greja.

Tycker även att om jag skaffat ett steg så skall det bara fungera som jag vill, det är känslan bara "att veta"
Denna TS-570D är väldigt känslig och drar ner effekten snabbt, bra oxo givetvis.

Känner det som så att om jag har en 100W station, så skall jag kunna driva med 100W till steget.
Tänker ju givetvis oxo på det som AOM K.A. skrev, att Drakens nätdel inte klarar mer än cirkus 7-800W när jag stämer av, kanske ger ytterliga lite extra vid SSB.

Nu kan jag få ut ca 800W när jag testade med tuner. Men....det tröttnar ganska rejält uppe på 15 och 10m, så jag börjar även att titta snett på de rören jag köpte matchade från Tom_Tubes, om det är Taylor eller Amperex 3-500ZG kan jag inte minnas, men kan tänka mig att lyfta på plåten för att kolla.

Undrar vilket utav 3-500Z (ZG) rören som är vassast, det skiljer ju vissa data på dem om man tankar hem och kollar pdf filerna.

Ha det bra 73 Erland SM6KTC
 
Till K. T. Cezar

Hej!

Bygg ett Pi-filter!

1- En spole (hemgjord) med ett antal uttag
2- En omkopplare (från skrotlådan)
3- Två BC-kondingar (från skrotlådan)
4- Två chassikontakter SO-239

Sen kan du kräma ut varje milliwatt! :)

/Ingvar
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top