Utbyte av selenlikriktare till kisellikriktare

SM0GLD

SM0GLD

Vänsterhänt
Har bytt ut en hel del komponenter i en äldre rörförstärkare.
Nu har jag kommit till likriktaren och funderar på att för säkerhets skull byta ut den mot en något nyare likriktare.
Det syns tydligt att anslutningsbenen varit ordentligt varma.

selenlikriktare.jpg

En 300V, 200mA selenlikriktare i jämförelse med en 600V 4A kisel dito.

Jag har hört att man rekommenderar att införa seriemotstånd när man gör ett byte till nya dioder.
Är det en skröna eller ligger det något i detta?
 
Selenlikriktare är uppbyggda av många enstaka moduler, som tillsammans klarar motspänningen. Varje modul har ett framspänningsfall, på ca 1 V. Det i sig självt ger ju en skillnad om man byter till enstaka kiseldioder. Jag skulle nog tro (utan att kunna visa vetenskapligt) att ett seriemotstånd på nåt hundratal Ω borde kunna vara lugnande för själen men inte betyda nåt negativt för prestanda.
 
Om det är en graetzbrygga, skulle jag kanske lägga motstånden mellan sekundärlindningens anslutningar och likriktarbryggan; om det är en klassisk "helvåg", från katoderna till första filterkondingen.

EDIT: vid närmare eftertanke blir det ju samma effekt om man lägger ett motstånd efter graetzbryggans + anslutning till första filterkonding.
 
Vid uppmätning visade det sig att selenlikriktaren har ganska hög resistans i serie med varje diodgrupp.
Det behövdes 300 ohm (2x150) för att justera ner spänningen till nominell nivå.
Då detta är en klass-B förstärkare så drar den endast 45mA i tomgång.
Att använda så höga seriemotstånd innebär problem vid max belastning då spänningen tenderar att sjunka lite väl mycket.
Lite resistans är nog vettigt att införa för att minska "inrush current" i elektrolyterna men för övrigt chansar jag på att rören tål 10% överspänning.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top