Vad är det för matematik som SSA är rädda för?

SSA förespråkar ju att grundskolans matematik, i sig, skall vara tillräcklig för provet. Det känns ju lite som att man istället för att konstruera ett prov som är relevant för kraven, gör ett som alla borde klara.
Att sätta grundskolans matematik som förkunskap för en kurs är ju bra. Då bör ju "alla" har förutsättningar att kunna gå kursen.
 
TJC skrev: "SSA förespråkar ju att grundskolans matematik, i sig, skall vara tillräcklig för provet. Det känns ju lite som att man istället för att konstruera ett prov som är relevant för kraven, gör ett som alla borde klara."


Ja, jag håller med dig Anders. Det beror på att den information SSA ger ut i många fall är kraftigt vinklad eller slarvigt formulerad. På sidan 45 i QTC nr 3 2014 står t ex "PTS har nu förklarat att de kommer att ta fram nya provfrågor. De har informerat oss om att de inte har för avsikt att höja förkunskapskraven...."

PTS har inget att göra med förkunskapskraven. Det arbete som nu pågår i myndighetens regi handlar i stället om att ta fram en ny provfrågebank med ett innehåll i bredd och djup som PTS anser möter de nu inskrivna kompetenskraven vilka specificeras som T/R 61-02 i undantagsföreskrifterna. Hur skulle PTS kunna ha åsikter om vilka förkunskapskrav som krävs. Det är inte PTS sak att blanda sig i.

I samma textstycke står också; "Styrelsen anser att SSA skall följa de krav som PTS ställer för att erhålla certifikat"

Det kan tolkas som ett erkännande av Styrelsen att den tidigare inriktningen som gick ut på att bekämpa PTS arbete har skrotats och man har insett att man körde i diket när det gäller haveriet i Samverkansgruppen och meningsskiljaktigheterna med PTS. Ett gott tecken i rätt riktning.
 
Det är alltid intressant att prata om krav i dagens samhälle, helt plötsligt är det många som tycker synd om personer som det ställs krav på... När det gäller SSAs formulering om grundskolans matematik beror det på att man valt att definiera vägen mot ett harmoniserat certifikatprov baklänges, när det kanske är enklare att se vägen mot ett harmoniserat certifikatprov ur en mer traditionell kunskapsuppbyggnad. Enligt SSAs sätt kan det upplevas som att man inte kan lära sig mer och därför låser man sig vid förkunskapskraven. Men som flera redan påpekat finns det en variation i kunskapsresultatet "grundskolematte".

Enligt Skolverket finns det alltid en variation i resultatet:

- En total variation i elevers resultat på nationell nivå.
- Variation mellan skolor.
- Variation mellan kommuner.
- Variation mellan klasser inom samma skola.
- Betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund.
- Betydelsen av utländsk bakgrund.
- Skolsegregation med avseende på dolda aspekter av elevsammansättning.
Källa: Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket

Att använda SSAs definition av nödvändiga kunskaper ger alltså en falsk bild av kraven då variationen i många fall är stor, bättre är då att tydligt kommunicera de krav som ställs och den väg som leder till måluppfyllelse, dvs att man klarar ett fastlagt och harmoniserat provkrav.
Det är ofta ej heller möjligt för den enskilde individen att avgöra om man klarar kunskapskraven utan att sett kraven och validerat dessa mot sin egna utbildningshorisont. Gör man så att man tydligt framställer kraven på ett sätt som medger att man ur flera horisonter kan värdera sina egna kunskaper, samtidigt som det finns hänvisningar till olika vägar att nå fastlagd harmoniserad kunskap, kan den enskilda individen ofta värdera sin egna status och därefter fundera på om motivationen finns att övervinna eventuella kunskapsbrister.

Jag skulle vilja uttrycka förkunskapskraven så att "Har du ett intresse av att klara kraven är kunskapsnivån inget problem." Däremot gör allas variation av utgångskunskap att det inte går att säga att kursen är klar på ett veckoslut, utan här har den enskilde att besluta om en lämplig utbildning. Vissa kanske köper en (kurs-)bok och läser in materialet själv, medan andra väljer att gå en förenklad kurs, medan en tredje väljer att gå en kurs som fokuserar på rena grundläggande kunskapsnivåer. Av respekt för alla måste man därmed tillåta olika tidsåtgång för att låta alla nå samma utbildningskrav och här är kanske det största problemet idag att SSA kommunicerat tidsåtgången "en helg" som grundkrav, därför hänger SSA kvar och försöker nu med "en grundskolematte" som krav, vilket så klart blir bara allt mer obegripligt för de som funderar på framtida krav.

I en harmoniserad kravnivå är de så klart endast kraven för harmoniseringen som är relevant att ha som målbild.

Däremot skall man gärna arbeta lite mer aktivt på hur olika länder formulerar sin frågor. I den genomlysning av andra harmoniserade länders val av frågor som ESR sammanställde sticker det tyska och även det brittiska alternativet ut som intressant. Vid en första anblick ser frågorna svåra ut, men vid närmare analys finns det i regel minst två vägar att lösa uppgiften, dels att helt enkelt räkna ut med hjälp av relevanta formler etc, men även att det finns en möjlighet att med ett relevant resonemang komma fram till rätt svar. Att just erbjuda den som skriver examinationen flera möjligheter är en framgångsmodell som även gör examinationen till ett inlärningsmoment.

Det finns alltså flera intressanta dimensioner att arbeta med när man sätter samman ett kursmaterial till kommande examinationer med den harmoniserade provfrågebanken, något som SSA borde ha högre på agendan.
 
Apropå matematik, fann denna notis från TT:

Matteras på KTH och Chalmers
Hela 20 procent av studenterna som började sina civilingenjörsstudier på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm i höstas klarade inte ens grundskolenivån i skolans eget diagnostiska matteprov.
Det är dubbelt så många jämfört med 1998, skriver Svenska Dagbladet. Andelen studenter som nådde högsta poäng på provet halverades i samma jämförelse.
För Chalmers i Göteborg, som i höstas beslöt att ge precis samma prov som 1992, var resultaten ungefär desamma. I majoriteten av frågorna var andelen som svarade rätt hälften så stor som 1992, i vissa fall bara en tredjedel. Den svåraste uppgiften klarade 27 procent av de sökande 1992 men bara knappt fem procent hösten 2013.
För svag matteundervisning i grundskolan och gymnasiet kombinerat med för generös betygssättning ligger bakom de dåliga resultaten, tror Jana Madjarova, biträdande professor i matematik vid Chalmers.
TT
Click to expand...

Notisen ger ytterligare näring till tesen om "kunskapsfascism".
 
Nu tror ju inte jag att det är själva 'mattenkunskaperna' som är avgörande ! Har man klarat grundskolans mattematik så har man förmågan till koncentration och uppmärksamhet men framför allt så har man lärt sig att analysera problemet. Denna förmåga är ovärdelig när man skall lära sig amatörradiotekniken och man kan därmed finna olika lösningar på problemet. När jag blev utbildad till telegrafist så sa läraren att; "10% kommer inte att klara sig". Varför ? Därför att dom saknar förmågan att koncentrera sig och därmed lära sig att lyssna på tecknets melodi och förmå handen till att skriva ner tecknet.

Rätt eller fel ??
 
SM0KBW said:
Det tog inte lång stund förrän IQ-komplexen dök upp, tyvärr. Matematik kan vara
roligt i sig - och inte speciellt svårt om man får den till livs på ett vettigt sätt.
Click to expand...
Jag måste vara lite förstörd för när jag läste "IQ- komplexen" tänkte jag direkt att du pratade om IQ signaler :p
Tog mig ett tag att förstå att du menade intelligens, det var kanske inte så intelligent av mig :-D
 
Min dotter 13 år läste helt på egen hand till cert på bussen till och från skolan i ca 2,5 månader. Visligen är hon duktig på matte ett haft fel på tekniken.

73 Ubbe
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top