Välsignad de nya proven och reglerna

SM5FLM

Well-Known Member
Jag tycker att en av de bättre sakerna som hänt på senare år är de nya provreglerna och hur proven nu genomförs. Känns som det är otroligt mycket bättre nu än det varit. För några år sedan hängde det helt och hållet på hur provförättaren personligen bedömde svaren vid ett prov.

Jag känner personligen till ett fall där en person inte ens lyckades lära sig ohms lag, trotts att många försök. Med andra ord, helt obildbar i amatörradioteknik. Efter ha blivit underkänd vid flera provtillfällen, så hittade han till slut en provförättare som godkände honom, och har nu amatörcert! Nu efteråt finns de flera dråpliga historier vad denna radioamatör gjort och sagt. Med dagens regler för avlägga prova, hade den här person aldrig fått cert.
 
Som du beskriver så vore krav på "lämplighetsintyg" det bästa, för att sedan gå vidare med prov till cert och bli radioamatör. Ett intyg på lämplighet behöver ju inte ses som integritetskränkande, det funkar ju för att bli bilförare efter godkänt prov i teori samt uppkörning. Det är "bättre med gott uppförande" än att nödvändigtvis kunna ohms lag eller 4-taktmotorns princip.

/Sven.
 
Hej!

Med tanke på de friheter och möjligheter vi har, till exempel egenbyggd utrustning, att inte kunna ohms lag, det borde diskvalificera personen som radioamatör? Lämplighetsintyg, intressant tanke om än kanske lite svår att genomföra?

Edit:
Sven hänvisar i inlägget ovan "för att bli bilförare" så det det inte nödvändigt att kunna 4-taktsmotorns princip, vilket förstås är korrekt.
MEN...för oss som har tunga behörigheter då krävs en viss form av fordonskänndom, till skillnad mot den som enbart prövar för B-behörighet.
Så, inte bara lämplighetsintyg, det är andra fysiska krav man måste uppfylla, krav som kontrolleras vart 5:e år när man kommit över 50 år.
 
Last edited:
Är man inte kunnig så ska man inte ägna sig åt sådant man inte behärskar. Och saknar man den insikten så är man definitivt inte lämplig. Det kanske finns dom utan kunskap som med hjälp av Google skulle ge sig på en hjärttransplatation, men det är en som saknar insikt.

/Sven.
 
Kan inte annat än hålla med.

Uppstramningen av proven och att de avläggs "digitalt" gör
att risken för "mannamån" minskar och att möjligheten att fuska
blivit mindre. Att det numera krävs "examensvittnen" är en annan aspekt.
Dock är provens nivå ännu inte på den HAREC-nivå
som de utger sig för, när man jämför med t.ex. Tyskland, där man fortfarande
tar radioamatörers kvalitet på ett visst allvar.

Tittar man i "backspegeln" så finner vi att aspekten av "redbarhet och ordentlighet" togs
på stort allvar under amatörradions storhetstid, när radioamatörer,genom sin rekryteringsbas,
förväntades tillhöra en elit, och vanligen också levde upp till förväntningarna.

För att kunna komma med i SSA som lyssnaramatör och få C-certifikat under 50/60-talen
krävdes intyg från andra radioamatörer att man "för övrigt lämpar sig som sändaramatör".
Utöver detta krävdes personliga referenser från "icke-radioamatörer" samt personundersökning.

Med början i T-certifikatet och en därefter accelerande urvattning av proven gjordes det sedermera
möjligt "för vem som helst" att bli radioamatör. En stor tillväxt i kvantitet, dock kopplat till en påtagligt
försämrad kvalitet blev resultatet, tvärtemot det vad förespråkarna argumenterat för.

Några klipp ur QTC från 1950/60-talen illustrerar "tidsandan".

1734170131672.png


1734168519880.jpeg



1734167466168.png

Tyvärr är nog tanken, ehuru högst befogad, med ett "lämplighetsintyg" svår eller omöjlig att
realisera. Det börjar med de juridiska aspekterna av ett sådant,
vem skulle utfärda det och på vilka grunder?

Sedan uppstår problemet med att de som inte skulle få ett sådant intyg av
ett eller annat skäl skulle ställa till ett "jävla liv" och göra livet surt för tillsynsmyndlgheten,
som redan nu är "hjärtligt trött" på lättkränkta radioamatörer.

Sist finns det tyngsta argumentet emot, den redan nu obetydliga tillströmningen skulle minska ytterligare,
vilket går emot strävandena från främst SSA att försöka göra amatörradio till en "massrörelse".
PTS skulle dock välkomna en ytterligare minskning, men primärt om den sker "i tysthet" utan att besvära dem.

Dock kan man drömma sig åter till "fornstora dar", när det krävdes personundersökning inklusive personlig intervju hos polisen, referenser samt sist men inte minst ett telegrafiprov för att kunna bli radioamatör.


Det kanske finns dom utan kunskap som med hjälp av Google skulle ge sig på en hjärttransplatation, men det är en som saknar insikt

Man kan söka inspiration till sådant i "The Brand New Monty Python Papperbok" från tidigt 1970-tal:

1734172387581.jpeg


1734172256757.jpeg
 

Attachments

  • 1734167564972.png
    1734167564972.png
    111,6 KB · Views: 8
  • 1734168566159.jpeg
    1734168566159.jpeg
    100,4 KB · Views: 7
Last edited:
Håller med föregående talare. Den allmänna urvattningen av krav och förväntningar, till synes drivet av i huvudsak lättja, leder i sin förlängning mot någon sorts nollpunkt, där ingenting längre betyder något eller har något värde.

Ett sådant sakernas tillstånd är inte bra för någon, därför bör man i möjligaste mån försöka styra bort från att hamna där. Alla passar inte till allt, alla kan inte få allt (av vem?) utan motprestation. Detta gäller i livet i allmänhet, inom språk, musik, sport och så vidare.

Det ska vara lite "svårt" att uppnå något, det är själva innebörden av att något kan konstaterats ha uppnåtts. Sen ska man inte försvåra saker i onödan, eller vägra utveckling heller, men det är en helt annan sorts diskussion.

Svar och åtgärd på att nåt är "för svårt" är allra oftast (men märk väl, inte alltid...) att anstränga sig mer...

:)
 
Dock kan man drömma sig åter till "fornstora dar", när det krävdes personundersökning inklusive personlig intervju hos polisen,
När jag tog mitt C-cert runt 1971 så var ett av kraven att man skulle uppge referenser till två personer som skulle kunna garantera ens karaktär. Jag blev då uppringd av en polis som uppenbarligen hade rört ihop personernas telefonnummer med mitt eget. Jag fick alltså själv intyga min egen "oförvitlighet" och att jag inte hade några extrema politiska åsikter etc, vilket jag uppenbarligen lyckades bra med...
 
Jag fick ange referenser, vilka blev två av mina högstadielärare.

Polisen ringde till båda, och den ena, min lite tankspridde fysiklärare,
hade nog glömt att han blivit tillfrågad, eftersom han ett par dagar senare undrade vad polisen
kunde ha för intresse av en 14-årings politiska åsikter.

Jag blev även kallad till personlig intervju i Örebro polishus.
Många år senare fick jag reda på att min intervjuare varit den lokale
SÄPO-mannen.
 
Dock är provens nivå ännu inte på den HAREC-nivå som de utger sig för, när man jämför med t.ex. Tyskland, där man fortfarande tar radioamatörers kvalitet på ett visst allvar.
Det där är inte sant. Du vet att det inte är sant. Och det blir inte mer sant av att upprepas.

HAREC definierar inte kunskapskraven på djupet, utan endast på bredden. Det finns alltså ingenting som heter "HAREC-nivå". Av HAREC framgår inte om det räcker med att känna igen schemat för en emitterföljare, eller om man måste kunna utföra en kretsanalys på en emitterföljare eller om man måste kunna dimensionera en emitterföljare.

Kunskapskravens djup definieras i stället av själva provfrågebanken, och här har de olika ländernas teleadministrationer gjort något olika bedömningar, vilket de är helt fria att göra. Det finns ingenting någonstans som säger att just Tyskland ska bestämma hur proven ska vara utformade i andra länder.

Proven ska vara ändamålsenliga. Det finns inte något självändamål i att de ska vara svåra. Meningen är inte att man ska vara fullärd för att få sitt certifikat. Meningen är att man ska ha tillräckliga kunskaper för att inte ställa till med något. Enligt ITU definieras amatörradio som en aktivitet för "self-training"; det ligger alltså i själva definitionen av amatörradio att man ska ha saker kvar att lära sig.
 
Så, de svenska proven är "HAREC", därför att SSA har bestämt det.
Det är ju bra att veta...
 
Så, de svenska proven är "HAREC", därför att SSA har bestämt det.
Det är ju bra att veta...
Nej. De svenska proven är HAREC, därför att PTS har bestämt det.
Provfrågebanken revideras regelbundet och godkänns av PTS innan den tas i bruk.
Det är ju bra att veta...
 
Vilken egen kompetens om, och intresse av frågan har PTS?

Vad jag känner till så pensionerades de två handläggare som kunde något om saken,
och som även visade intresse av frågorna för några år sedan.

Sedan kan även SSA ifrågasättas som "sanningsvittne".
Betänk att en styrelse för ett 10-tal år sedan anmäldes till revisorerna för att helt uppenbart
ha ljugit för medlemmarna.
När man anklagar andra för lögner, är det bra att själv ha bra på fötterna.
 
Om du har synpunkter på kompetensen inom PTS så får du väl vända dig till PTS med dina klagomål.
Inom SSA har vi försäkrat oss om att hålla oss med synnerligen god kompetens, som jag tror att inte ens du kan ifrågasätta.
Du har vad jag kan påminna mig inte använt din egen kompetens till att komma med några konkreta synpunkter på provfrågorna.

Vad gäller dina decenniegamla surdegar så delade tydligen varken revisorer eller årsmöte din uppfattning.
Jag har inte ljugit för någon och jag ser till att ha bra på fötterna.
 
Det här är meningslöst att försöka diskutera vidare.
Revisorer och årsmöten blev bara "rundningsmärken".

Dock är jag trots allt tacksam för påminnelsen om varför jag lämnade föreningen 2012
och inte avser att återvända.
 
Ja, vi kan ju alltid diskutera om det var bättre förr eller nu.
Som med mycket annat förändras förutsättningarna till det bättre eller sämre och att försöka få det som det var tidigare är både omöjligt och kontraproduktivt så den diskussionen kan vi bara lägga ner tycker jag.

Fokus måste vara att få till det så bra som möjligt med rådande förutsättningar så vår hobby kan leva vidare.
Under "amatörradions storhetstid" fanns inga mobiler eller internet vilket skapade ett helt annat intresse att köra radio och ta den vägen till cert som gällde då, trådlös kommunikation var då till högre grad något unikt för "vanligt" folk.

Tittar man på de gymnasie och högskoleutbildningar som finns nu så är mycket radiorelaterat som här i Åmål hette "El-Tele" borttaget vilket var för många liksom för mig en grundsten till intresset för amatörradio.

Vi får hoppas att tilltänkta amatörer inte lusläser här på forumet för då är det bara de med många årsringar kvar.

Kanske vi skall köra lite radio istället och finna nöjet med det under de regler som gäller idag.
Att backa bandet är en utopi och radiohobbyn är även nu riktigt intressant även om CW till stora delar bytts till FT8.

Jag har i och för sig inga problem med att vi återgår till det som gällde före 1971 men då får vi snart bara köra QSO med oss själva.
Det är just sådana som du AOM och fler med den kunskapen som kan inspirera våra nya amatörer att gå vidare till en högre nivå.

byta till CW.jpg
 
Back
Top