Jag kan inte låta bli att kommentera en del av de erfarenheter, personliga åsikter, fantasier och ibland rena felaktigheter som radas upp i denna tråd. Ett tag tyckte jag det liknade den där Monthy Python-sketchen där de försöker övertrumfa varandra med mer eller mindre trovärdiga vittnesmål om hur hemsk barndom de haft, typ "Vi bodde i en skokartong på motorvägen och ...". En slags gnällgemenskap där sanning och fakta får stryka på foten.
Först gnäller jag tillbaka och sedan blir jag lite snällare.
"Eftersom skolan gått från att betygsätta kunskap, till att i många grundskolor betygsätta värdegrunden hos eleverna så är det ganska naturligt att även de prov som SSA hittar på inte heller examinerar mot kunskap. Så som examinationen går till så examinerar man mot att eleven läst ett visst avsnitt ur t.ex. en bok. Frågornas karaktär kontrollerar alltså inte kunskapen hos eleven utan om eleven läst den delen i kursboken."
"Det är säkert en helt korrekt iakttagelse även om det får mig att höja på ögonbrynen av förvåning."
Sedan början av 90-talet har vi i Sverige ett kunskapsrelaterat betygssystem. Vad eleverna ska kunna beskrivs i kursplanernas mål. Betygssättningen sker utifrån betygskriterier där olika kvaliteter i kunnandet beskrivs. Detta system skiljer sig från det tidigare relativa systemet där elever mer jämfördes med varandra (en tänkt normalfördelning i riket) och betygsattes 1-5. Att utvecklingen skulle vara, eller ha varit, att många grundskolor betygssätter elevernas värdegrund istället för kunskaper är inte en korrekt iakttagelse. Om vi lyfter upp kunskapsfrågan är det relevant att tänka sig att kunskaper ska basera sig på forskning, beprövad erfarenhet, logik eller säkra källor ... även då man skriver inlägg här. ;-)
Den kunskapssyn som skrivits fram i läroplanerna från början av 90-talet baseras på kunskapsteoretisk och pedagogisk forskning och ganska nyanserad. Förutom fakta och färdigheter poängteras förståelse och förtrogenhet. Som någon skrev, så tar det lång tid att förändra skolan. Samtidigt kan det vara så att andra faktorer t.ex. kursutformningen har medfört att bedömning av elevers förståelse för ett visst ämnesområde fått stå tillbaka för det lätt mätbara vid betygssättning i ganska korta och snuttifierade kurser. Där tror jag parallellen med SSA:s examinationer möjligtvis kan vara mer korrekt.
"Genom mitt jobb träffar jag nästan dagligen elektronikingenjörer som har jobbat några år efter avslutad högskoleutbildning. De har berättat att det praktiska inslaget i undervisningen numera är mycket litet. Någon påstod att lödning inte förekom och laborationerna var få."
Min uppfattning är att detta ofta stämmer och gäller hela vägen genom utbildningssystemet. De praktiska inslagen och laborationerna minskar i omfattning, eftersom de kräver mindre undervisningsgrupper och som en konsekvens av detta blir dyrare. Framför allt tror jag att växelverkan mellan teori och praktik behövs för att bygga förståelse, och rejäla praktiska inslag för att utveckla förtrogenhet t.ex. med lödning. Ibland funderar jag över hur det kommer sig att vi snålar på skola, vård och omsorg och samtidigt omfördelar resurser till annan mer eller mindre viktig konsumtion. Jag fick vänta 6 månader på en knäoperation, som tur var hade jag 60 TV-kanaler att välja på då jag väntade.
"Det låter som politikerna lyckats såga sönder skolan totalt och ..."
Alltså .... vi väljer ju våra politiker. Om var och en tar ansvar för att rösta på bra politiker löser sig detta problem. Det finns inget bättre system än det demokratiska, enligt min mening.
"Alla de "buzz-words" som måste vara med för att signalera att man är "modern" är däremot där: Det handlar om hållbart samhälle, entreprenörskap, etiskt förhållningssätt, innovation, design, kommunikation, projektform och förstås allt detta med ett genusperspektiv. Jag har svårt att få kläm på vad som *egentligen* skall avhandlas. Och framförallt vad för *tekniskt* som skall avhandlas."
Kursplanerna är inte innehållsförteckningar, de är mer som en rambeskrivning av vilka kunskaper elever ska skaffa sig inom kursen. Samma kunskapsmål kan nås med olika innehåll och på olika sätt. T.ex. kan samma kurs Matematik A utformas olika om den genomförs på Byggprogrammet eller Samhällsvetenskapsprogrammet. Kursplanerna behöver vara flexibla för att kunna anpassas till tekniska förändringar (utan att föreskrifterna behöver skrivas om) och för att kunna anpassas till kompetensbehov i de företag inom ett yrkesområde skolan samverkar med. Givetvis ska inte signalorden ta överhanden, det krävs en kompetent lärare inom ett visst område för att avgöra vad som "ska avhandlas".
"Det FINNS bevisligen skolor med vettig undervisning idag. Där handlar det om engagerade lärare som ibland t.o.m. struntar i läroplanen för att istället ge eleverna en vettig utbildning."
Det finns många bra skolor och många bra lärare. Det är sällsynt att bra lärare struntar i läroplanen, programmål och kursplaner. Vem ska då avgöra vad som är en "vettig utbildning"? Hur ska då kunna sätta rättvisa betyg? Kursplanerna i yrkesämnen är framtagna i samverkan med representanter för arbetslivets olika branscher och lärare från olika yrkesområden.
"En lärare (och radioamatör) berättade att han började som högstadielärare i slutet på 60-talet. Så småningom blev han gymnasielärare då nivån på undervisningen hade sjunkt. I mitten på 90-talet övergav han gymnasiet och undervisade enbart på högskolan. På 30 år hade gymnasieutbildningen sjunkt till en lägre nivå än grundskolenivån på 60-talet."
En inte trovärdig berättelse och slutsats. Eller sjönk nivån på undervisningen pga denna lärare? ;-)
"Skolverket har inte uppdaterat kursplaner på över 15 år, .... . Listan på denna försumlighet kan göras väldigt lång."
Helt felaktigt. Alla gymnasieskolans 850 kursplaner uppdaterades år 2000. I samband med den gymnasiereform som var tänkt att ske 2007, uppdaterades en del kursplaner. Nu 2011 görs en ganska stor förändring av gymnasiet och uppdatering av alla kursplaner.
"Skolverkets bristande uppdatering av innehållet och betygskriterier har lett till att nästan inga rektorer har uppmärksammat att utvecklingen sprungit ifrån både skolverkets planer och betygskriterier såväl som skolans inre organisation. Därför har de lärare som var duktiga och kompetenta tekniker för 15 – 20 år sedan fastnat i en ofta förödande inkompetensspiral där få rektorer/chefer tar tag i vidareutbildning mm."
Jag håller med om problemet, men inte orsaksbeskrivningen. Kursplanernas mål och betygskriterier ger utrymme för modernisering. Det är upp till lärarna att hänga med i utvecklingen. För att lärarna ska kunna göra det och få den kompetensutveckling som behövs måste skolan ha ett bra samarbete med och få stöd av näringslivet så att utvecklingsbehoven når fram till rektorerna (och politikerna).
"På frågan om vad som vägt tyngst i hans arbete – strävan efter jämlikhet eller att åstadkomma en skola som ger eleverna kunskaper för att klara arbetslivet – svarar Edenman att "det är utan tvekan demokratiseringstanken" som vägt tyngst." "Jag är osäker på om vi uppnått något vid det här laget?"
Enlig min uppfattning finns det ingen motsats mellan demokratifostran och kunskaper för arbetslivet. Och jag förstår inte hur man tänker om man tycker det finns en sådan motsättning.
Det är också skillnader i de olika trådinläggen vad man försöker säga. Att bara göda myten om att skolan generellt sett var bättre förr ställer inte jag upp på. Men den poäng MCD startar i (tror jag), att lyfta problematiken med att en utbildning måste möta "elevers" förkunskapskrav och förväntningar är riktig. Skolan har moderniserats och levererar idag mer differentierade kunskapsprofiler. Behovet av att kunna ellära och grundläggande elektronik har för de flesta sannolikt minskat. Det är möjligt att proven för amatörradiocertifikat redan anpassat sig till detta. Spridningen är också större. Utmaningen är att möta dessa i kunskapsnivå olika amatörer och stimulera till fortsatt lärande.
Konsumtionen blir alltmer symbolisk (konstaterade Jean Baudrillard redan på 60-talet). Man köper jeans eller skor, inte för att slippa frysa, utan för visa vem man är. Skulle det vara helt fel att ha ett par tillägg till amatörradiocertifikatet, ett för CW-kunskaper och ett Advanced för högre tekniska kunskaper. Något man kan ha med på QSL-kortet eller signalera med på sin webbplats?
SA5A Sture
Först gnäller jag tillbaka och sedan blir jag lite snällare.
"Eftersom skolan gått från att betygsätta kunskap, till att i många grundskolor betygsätta värdegrunden hos eleverna så är det ganska naturligt att även de prov som SSA hittar på inte heller examinerar mot kunskap. Så som examinationen går till så examinerar man mot att eleven läst ett visst avsnitt ur t.ex. en bok. Frågornas karaktär kontrollerar alltså inte kunskapen hos eleven utan om eleven läst den delen i kursboken."
"Det är säkert en helt korrekt iakttagelse även om det får mig att höja på ögonbrynen av förvåning."
Sedan början av 90-talet har vi i Sverige ett kunskapsrelaterat betygssystem. Vad eleverna ska kunna beskrivs i kursplanernas mål. Betygssättningen sker utifrån betygskriterier där olika kvaliteter i kunnandet beskrivs. Detta system skiljer sig från det tidigare relativa systemet där elever mer jämfördes med varandra (en tänkt normalfördelning i riket) och betygsattes 1-5. Att utvecklingen skulle vara, eller ha varit, att många grundskolor betygssätter elevernas värdegrund istället för kunskaper är inte en korrekt iakttagelse. Om vi lyfter upp kunskapsfrågan är det relevant att tänka sig att kunskaper ska basera sig på forskning, beprövad erfarenhet, logik eller säkra källor ... även då man skriver inlägg här. ;-)
Den kunskapssyn som skrivits fram i läroplanerna från början av 90-talet baseras på kunskapsteoretisk och pedagogisk forskning och ganska nyanserad. Förutom fakta och färdigheter poängteras förståelse och förtrogenhet. Som någon skrev, så tar det lång tid att förändra skolan. Samtidigt kan det vara så att andra faktorer t.ex. kursutformningen har medfört att bedömning av elevers förståelse för ett visst ämnesområde fått stå tillbaka för det lätt mätbara vid betygssättning i ganska korta och snuttifierade kurser. Där tror jag parallellen med SSA:s examinationer möjligtvis kan vara mer korrekt.
"Genom mitt jobb träffar jag nästan dagligen elektronikingenjörer som har jobbat några år efter avslutad högskoleutbildning. De har berättat att det praktiska inslaget i undervisningen numera är mycket litet. Någon påstod att lödning inte förekom och laborationerna var få."
Min uppfattning är att detta ofta stämmer och gäller hela vägen genom utbildningssystemet. De praktiska inslagen och laborationerna minskar i omfattning, eftersom de kräver mindre undervisningsgrupper och som en konsekvens av detta blir dyrare. Framför allt tror jag att växelverkan mellan teori och praktik behövs för att bygga förståelse, och rejäla praktiska inslag för att utveckla förtrogenhet t.ex. med lödning. Ibland funderar jag över hur det kommer sig att vi snålar på skola, vård och omsorg och samtidigt omfördelar resurser till annan mer eller mindre viktig konsumtion. Jag fick vänta 6 månader på en knäoperation, som tur var hade jag 60 TV-kanaler att välja på då jag väntade.
"Det låter som politikerna lyckats såga sönder skolan totalt och ..."
Alltså .... vi väljer ju våra politiker. Om var och en tar ansvar för att rösta på bra politiker löser sig detta problem. Det finns inget bättre system än det demokratiska, enligt min mening.
"Alla de "buzz-words" som måste vara med för att signalera att man är "modern" är däremot där: Det handlar om hållbart samhälle, entreprenörskap, etiskt förhållningssätt, innovation, design, kommunikation, projektform och förstås allt detta med ett genusperspektiv. Jag har svårt att få kläm på vad som *egentligen* skall avhandlas. Och framförallt vad för *tekniskt* som skall avhandlas."
Kursplanerna är inte innehållsförteckningar, de är mer som en rambeskrivning av vilka kunskaper elever ska skaffa sig inom kursen. Samma kunskapsmål kan nås med olika innehåll och på olika sätt. T.ex. kan samma kurs Matematik A utformas olika om den genomförs på Byggprogrammet eller Samhällsvetenskapsprogrammet. Kursplanerna behöver vara flexibla för att kunna anpassas till tekniska förändringar (utan att föreskrifterna behöver skrivas om) och för att kunna anpassas till kompetensbehov i de företag inom ett yrkesområde skolan samverkar med. Givetvis ska inte signalorden ta överhanden, det krävs en kompetent lärare inom ett visst område för att avgöra vad som "ska avhandlas".
"Det FINNS bevisligen skolor med vettig undervisning idag. Där handlar det om engagerade lärare som ibland t.o.m. struntar i läroplanen för att istället ge eleverna en vettig utbildning."
Det finns många bra skolor och många bra lärare. Det är sällsynt att bra lärare struntar i läroplanen, programmål och kursplaner. Vem ska då avgöra vad som är en "vettig utbildning"? Hur ska då kunna sätta rättvisa betyg? Kursplanerna i yrkesämnen är framtagna i samverkan med representanter för arbetslivets olika branscher och lärare från olika yrkesområden.
"En lärare (och radioamatör) berättade att han började som högstadielärare i slutet på 60-talet. Så småningom blev han gymnasielärare då nivån på undervisningen hade sjunkt. I mitten på 90-talet övergav han gymnasiet och undervisade enbart på högskolan. På 30 år hade gymnasieutbildningen sjunkt till en lägre nivå än grundskolenivån på 60-talet."
En inte trovärdig berättelse och slutsats. Eller sjönk nivån på undervisningen pga denna lärare? ;-)
"Skolverket har inte uppdaterat kursplaner på över 15 år, .... . Listan på denna försumlighet kan göras väldigt lång."
Helt felaktigt. Alla gymnasieskolans 850 kursplaner uppdaterades år 2000. I samband med den gymnasiereform som var tänkt att ske 2007, uppdaterades en del kursplaner. Nu 2011 görs en ganska stor förändring av gymnasiet och uppdatering av alla kursplaner.
"Skolverkets bristande uppdatering av innehållet och betygskriterier har lett till att nästan inga rektorer har uppmärksammat att utvecklingen sprungit ifrån både skolverkets planer och betygskriterier såväl som skolans inre organisation. Därför har de lärare som var duktiga och kompetenta tekniker för 15 – 20 år sedan fastnat i en ofta förödande inkompetensspiral där få rektorer/chefer tar tag i vidareutbildning mm."
Jag håller med om problemet, men inte orsaksbeskrivningen. Kursplanernas mål och betygskriterier ger utrymme för modernisering. Det är upp till lärarna att hänga med i utvecklingen. För att lärarna ska kunna göra det och få den kompetensutveckling som behövs måste skolan ha ett bra samarbete med och få stöd av näringslivet så att utvecklingsbehoven når fram till rektorerna (och politikerna).
"På frågan om vad som vägt tyngst i hans arbete – strävan efter jämlikhet eller att åstadkomma en skola som ger eleverna kunskaper för att klara arbetslivet – svarar Edenman att "det är utan tvekan demokratiseringstanken" som vägt tyngst." "Jag är osäker på om vi uppnått något vid det här laget?"
Enlig min uppfattning finns det ingen motsats mellan demokratifostran och kunskaper för arbetslivet. Och jag förstår inte hur man tänker om man tycker det finns en sådan motsättning.
Det är också skillnader i de olika trådinläggen vad man försöker säga. Att bara göda myten om att skolan generellt sett var bättre förr ställer inte jag upp på. Men den poäng MCD startar i (tror jag), att lyfta problematiken med att en utbildning måste möta "elevers" förkunskapskrav och förväntningar är riktig. Skolan har moderniserats och levererar idag mer differentierade kunskapsprofiler. Behovet av att kunna ellära och grundläggande elektronik har för de flesta sannolikt minskat. Det är möjligt att proven för amatörradiocertifikat redan anpassat sig till detta. Spridningen är också större. Utmaningen är att möta dessa i kunskapsnivå olika amatörer och stimulera till fortsatt lärande.
Konsumtionen blir alltmer symbolisk (konstaterade Jean Baudrillard redan på 60-talet). Man köper jeans eller skor, inte för att slippa frysa, utan för visa vem man är. Skulle det vara helt fel att ha ett par tillägg till amatörradiocertifikatet, ett för CW-kunskaper och ett Advanced för högre tekniska kunskaper. Något man kan ha med på QSL-kortet eller signalera med på sin webbplats?
SA5A Sture
Last edited:
), anses lämpliga först efter 200 timmars teknikstudier. Medan däremot ritteknik med CAD-program och teknikhistoriens betydelse för samhällsutvecklingen redan dyker upp under första kursen, dvs de första hundra timmarna. Snacka om att ta död på ett eventuellt intresse för hur saker och ting fungerar.
