Vårat sårbara samhälle

bastuper

Well-Known Member
Om man tänker efter, har vi haft några allvarliga väderomslag som lett till stora problem i Sverige? Jo Stormen Gudrun, Sökaos i Gävle - som man kan se på tuben, o.s.v.

Men om det nu skulle hända nått allvarligare, elen slås ut, kommunikationen blir omöjlig.

Jo men då finns det vissa som har amatörradio, dom har nått reservbilbatteri o.s.v. och med lite kopplande kan dom komma sig ut på nödfrekvensera - har Sverige några sådana?

Vi lever med andra ord i en sårbar värld där vad som helst kan hända men vi har tur och har vant oss att leva med det som finns och som vi kan lita på, men en dag står vi där och vi får göra allt på ett annat sätt.

Jag hoppas jag lyckats bli radioamatör innan dess - så jag kan vara behjälplig.

Att vara sändaramatör har sina fördelar också, visst vi köper på oss dyr utrustning o.s.v. men man kan kommunicera gratis - förutom den el som går åt, men vi kan kommunicera på stora avstånd dessutom.

*Jaha, är det snöstorm i Norra England* (Översatt)

Ja nått sådant, man kan få reda på att vissa har ett besvärligt väder.

Jag ska iallafall bli mer aktiv på detta forum och börja följa med i diskussionerna kanske jag lär mig nått också.

I Övrigt finns jag på Free Radio Network som FOX60.
 
Har vi några sådana givna frekvenser i Sverige för krissamband?
Vore intressant att veta.
 
Det jag hittar lite snabbt i bandplanen fron FURA är:
7060 kHz Region 1 nödfrekvens
14300 Global nödfrekvens.

73 SM0RVV
 
Tack för länktipsen, det ska kollas mer,
dessa nödfrekvenser skulle man ha inställda, rätt vad det är så blri det aktivitet där.

Själv håller jag mig till Globaltuners och får väl prova den vägen.
 
Jag tittade runt lite i gamla trådar och mindes även lite tidigare diskussioner här på forumet om krissamband med mera. Minns speciellt en klok skribent som skrev något i stil med att man bör först och främst se till att man kan klara sig själv en viss tid utan att kräva resurser av samhället. Det ställer rätt speciella krav på människor som både skall klara sin egen situation samt även kunna bidraga till samhället om något krånglar till sig.

Försvarsmakten har nu släppt en ny serie program med omvärldsbedömning. Ett av avsnitten (nr 5) tog upp det sköra samhället och hur viktigt det är att vi bygger försvarsförmåga även där. Tänkte att det finns ett antal personer här som likt mig uppskattar att fundera lite runt den här typen av frågor. Väl värt att lägga några kvällar på att se hur vår försvarsmakt ser på omvärlden och kanske även hur vi skall fundera i det civila samhället.

 
Last edited:
Jag är övertygad om att det är viktigt att fundera över dessa saker. Som nämnts, bör man ju i första hand se till sin egen närmaste omgivning (familj eller motsv) och säkerställa att man inte är andra till last från dag 1. Där finns ju en del vettigt i MSB's broschyr om kris/krig.

Vad gäller möjligheten att vara andra eller samhället i stort till nytta blir det mer komplext. Att fundera över "nödsamband" ligger väl rätt nära till hands för just oss i den här hobbyn, även om alla inte är grundutbildade till radiooperatörer. Jag börjar tro att det är lite optimistiskt att fundera över att hålla "beredskap" eller ens försöka förbereda alltför mycket. Alla system man bygger, kräver ju underhåll, detta oavsett om "systemet" är vi själva och vår kunskap om sambandsprocedurer, eller om det är rent tekniska anordningar (reservkraft och liknande). Min misstanke är, att om fekalierna hamnar i fläkten på riktigt, kommer det att bli fråga om en lamslagen period medan chocken ruskar om och sedan ebbar ut. Därefter kommer driftiga och kunniga personer att kunna bidra på olika sätt, kanske sådana sätt som man inte funderat alls över i förväg.

Det som man borde förbereda, som inte kostar och som inte kräver underhåll, är att fastställa (kanske på myndighetsnivå) ett antal frekvenser, som är avsedda för "ad-hoc" nödförbindelser. Så, när man kanske har en situation där normala kommunikationssystem är utslagna eller har nedsatt kapacitet, så vet frivilliga var i spektrumet de ska lyssna eller anropa vid behov. Då finns åtminstone en "spelplan" där kreativiteten kan få lite utrymme. Att försöka styra upp fasta nät, speciella procedurer etc kan slå väldigt fel, om vissa delar av det tänkta scenariot är utslagna - det kan då bli en lång dödperiod innan någon börjar ta egna initiativ. Det är lätt hänt att det blir mycket vänta/hoppas på att nån annan ska "sätta igång", medan det kan vara bättre att veta redan från början att det är ett delat ansvar att det blir nåt gjort.

Sen finns ju en stor mängd bakgrundsåtgärder som kan vidtas som enkla förberedelser, som exempel reservkraft till repeatrar. Det behöver ju inte vara en jättediesel med en generator, utan bör i många fall kunna lösas med en batteribank och ett gäng solpaneler som håller batterierna laddade. Nästan underhållsfritt... Man behöver inte alltid låta det bästa bli det godas fiende, då blir det nästan inget gjort alls, om man inte har obegränsat med pengar.
 
I den svenska bandplanen för amatörradio har vi valt benämningen "katastrofsamband" i stället för "nödsamband".

"Nödsamband" och "nödtrafik" leder felaktigt tankarna till att det på amatörbanden skulle finnas monitorerade frekvenser där man kan ropa på hjälp och förvänta sig svar i en nödsituation. Däremot anges i PTS frekvensplan till exempel 121,5 MHz som "nödfrekvens", vilket är en frekvens med dygnet-runt-passning, till skillnad från frekvenserna i amatörbanden.

I några amatörband på kortvåg finns av IARU rekommenderade frekvenser för katastrofsamband, som kan användas vid naturkatastrofer och liknande. Det kan diskuteras hur ofta de i vår del av världen verkligen varit till någon nytta.
 
Last edited:
Jag tittade runt lite i gamla trådar och mindes även lite tidigare diskussioner här på forumet om krissamband med mera. Minns speciellt en klok skribent som skrev något i stil med att man bör först och främst se till att man kan klara sig själv en viss tid utan att kräva resurser av samhället. Det ställer rätt speciella krav på människor som både skall klara sin egen situation samt även kunna bidraga till samhället om något krånglar till sig.

Försvarsmakten har nu släppt en ny serie program med omvärldsbedömning. Ett av avsnitten (nr 5) tog upp det sköra samhället och hur viktigt det är att vi bygger försvarsförmåga även där. Tänkte att det finns ett antal personer här som likt mig uppskattar att fundera lite runt den här typen av frågor. Väl värt att lägga några kvällar på att se hur vår försvarsmakt ser på omvärlden och kanske även hur vi skall fundera i det civila samhället.

Jag saknar kärnvapenhotet. Det tas inte upp med ett ord i serien. Jag minns 50-talets utrymningsövningar av Stockholm där kärnvapenhotet kändes in i märgen. Och i lumpen grävde man en grop och lade över trekanten. Sveriges kärnvapenprogram skrotades med muntligt löfte från USA att vi skulle vara under deras kärnvapenparaply. I och med Natomedlemskapet är det mer formellt. Hur är det tänkt att fungera? Det borde ha tagits upp.
 
Last edited:
Man kanske inte förväntar sig att motståndaren kommer nyttja kärnvapen hos FM. Det har ju gått snart 3år sen ryzzland startade kriget i Ukraina, och hittills har inga kärnvapen fällts. Trotts attacker mot direkta mål inne i ryzzland.

Lite taktisk lär han väl vara om han ska komma undan det här med hedern hyfsat i behåll. Hur nu det ska gå till..

Det kanske ändå finns en rädsla för att hela situationen skulle trappas upp om kärnvapen används.

Tyvärr är det svårt att veta hur Putler tänker.


Filmerna försvarsmakten tagit fram i samarbete med Melker Becker var bra och tänkvärda. Jag tror att det är bra för gemene svensk att se dem, det är säkert en ögonöppnare för många.
 
Last edited:
Kanske lite besvärande att se och tänka till lite för den stora massan.. Det är ju trots allt skönare att sticka huvudet i sanden ibland.

Dom större frågorna känns lite off för oss vanliga medborgare, men delen med det civila samhället och dess motståndskraft har senaste åren fått ökad betydelse för många. Vid eventuellt oväder (likt Gudrun) eller annat otyg som avsiktliga störningar i kommunikation och elförsörjning så kan det nog ha stor betydelse med mindre celler där det finns förberedelse och förmåga.

Jag själv bor på en gård med bra lager runt värme och vatten som ingår i ett naturligt flöde i det dagliga livet. Har dessutom börjat att fundera på ett bygge runt kommunikation som används i den dagliga hobbyn, men som snabbt kan ställas om till en frekvens i VHF området där det finns utrustning i varenda by (jaktlag). Skulle vara väldigt lätt att i det läget meddela P4 att i den kommunen finns det någon som lyssnar på den kanalen. krävs 3 personer i 8 timmars pass för att bemanna, och då behöver man inte sitta fast stirrande in i en vägg, utan det går att vara lyssnande även om man gör annat mindre krävande.

Jag var ordentligt involverad i Gudrunarbetet med att öppna upp stormfällda vägar samt starta upp gamla motorsågar och elverk. Full fart i många veckor men det gick bra. En närstående som åker ute i äldreomsorgen för kommunen, hade med sig brandmän med motorsåg som sågade sig fram till dom som bodde illa till. Det som var mest störande för dom som arbetade då, var att mobilnätet gick ner efter några timmar. Idag har flera av dom masterna försetts med fina elverk men hur stor uthållighet dom har bör nog vara en hemlighet.

Om man fick önska sig något, så vore det att kommunerna hade ett backupsystem i drift och som inte är i beroende av mobilmasterna.

Citerar ovanstående inlägg

Filmerna försvarsmakten tagit fram i samarbete med Melker Becker var bra och tänkvärda. Jag tror att det är bra för gemene svensk att se dem, det är säkert en ögonöppnare för många.

73 /Håkan SM7WSJ
 
Som krigsmetoderna ser ut i dag, verkar tanken på att förbereda sig inför ett kärnvapenanfall rätt utopisk/bisarr/optimistisk (stryk det som ej önskas). Jag kan inte minnas, att exvis RU har förklarat krig mot Ukraina på ett formellt plan, eller att man förväntar sig en förvarning om vilka insatser som kan bli aktuella. Det är ju inte som man kan visualisera att det skickas ett telegram, med innehållet att " vi tänker atombomba Stockholm och Örebro, vänligen vidta lämpliga åtgärder före kl 15 på onsdag". Den dag det smäller, kommer ingen att vara beredd, och det som återstår är att försöka reda ut röran efteråt, varefter man snyggt och prydligt avlider i strålsjuka eller andra sviter av joniserande strålning.

Det som kommer att behövas, är folk som vet saker utan att använda Google eller liknande, folk som kan begripa hur man får igång en antik traktor, folk som förstår sig på hur man hanterar stora läckor i dricksvattensystemet, folk som kan lägga om sår med primitiva medel, folk som kan hantera aggressiva huliganer...

Med blicken på Ukraina kan man dra slutsatsen att även med konventionella vapen är det vår infrastruktur som kommer att få ta stryk och därför behövs manna-/kvinnokraft inom områden som handlar om att återuppbygga elnät och liknande, förberedda eller ej; när dammet lagt sig måste nån dit och reparera... oavsett om de kan fakturera för jobbet.

Jag minns att min första vecka som blivande signalreparatör vid Banverket gick åt att bygga omläggningsmekaniken till en klotväxel. Vi som kom från större järnvägsknutar (Stockholm, Göteborg, Malmö, Nässjö etc), hade lite svårt att förstå fokus, allt var ju elektriskt och alla "normala fel" handlade ju om elektriska kretsar. Vid frågan, tittade vår lärare bara på oss och kommenterade ungefär enligt följande:

"När man har bombat skiten ur Stockholm C och man behöver få fram viktiga godståg, så är det ju inte så att man bygger upp alltihop som det var, utan det blir enkla spår och klotväxlar, och de som ska bygga växlarna, det är ni. Så sätt igång och bygg!"

Svårt att bortse från det uttalandet i dagens läge...
 
Kanske lite besvärande att se och tänka till lite för den stora massan.. Det är ju trots allt skönare att sticka huvudet i sanden ibland.

Dom större frågorna känns lite off för oss vanliga medborgare, men delen med det civila samhället och dess motståndskraft har senaste åren fått ökad betydelse för många. Vid eventuellt oväder (likt Gudrun) eller annat otyg som avsiktliga störningar i kommunikation och elförsörjning så kan det nog ha stor betydelse med mindre celler där det finns förberedelse och förmåga.

Jag själv bor på en gård med bra lager runt värme och vatten som ingår i ett naturligt flöde i det dagliga livet. Har dessutom börjat att fundera på ett bygge runt kommunikation som används i den dagliga hobbyn, men som snabbt kan ställas om till en frekvens i VHF området där det finns utrustning i varenda by (jaktlag). Skulle vara väldigt lätt att i det läget meddela P4 att i den kommunen finns det någon som lyssnar på den kanalen. krävs 3 personer i 8 timmars pass för att bemanna, och då behöver man inte sitta fast stirrande in i en vägg, utan det går att vara lyssnande även om man gör annat mindre krävande.

Jag var ordentligt involverad i Gudrunarbetet med att öppna upp stormfällda vägar samt starta upp gamla motorsågar och elverk. Full fart i många veckor men det gick bra. En närstående som åker ute i äldreomsorgen för kommunen, hade med sig brandmän med motorsåg som sågade sig fram till dom som bodde illa till. Det som var mest störande för dom som arbetade då, var att mobilnätet gick ner efter några timmar. Idag har flera av dom masterna försetts med fina elverk men hur stor uthållighet dom har bör nog vara en hemlighet.

Om man fick önska sig något, så vore det att kommunerna hade ett backupsystem i drift och som inte är i beroende av mobilmasterna.

Citerar ovanstående inlägg

Filmerna försvarsmakten tagit fram i samarbete med Melker Becker var bra och tänkvärda. Jag tror att det är bra för gemene svensk att se dem, det är säkert en ögonöppnare för många.

73 /Håkan SM7WSJ
Kommunerna bygger just nu egna lokala system med hjälp av FRO, FRG m.fl.
 
Jag saknar kärnvapenhotet. Det tas inte upp med ett ord i serien. Jag minns 50-talets utrymningsövningar av Stockholm där kärnvapenhotet kändes in i märgen.
Hotet om kärnvapenkrig var mer påtagligt under 50/60-talen.
Politikerna och militärerna drev tesen om att ett sådant krig skulle medföra påfrestningar
som trots allt kunde bemästras.

Detta var kanske inte alldeles orealistiskt, eftersom samhället var mycket mer småskaligt och decentraliserat och därmed inte så beroende av centrala funktioner och flöden.
I de scenarier som beskrevs när jag var involverad i Televerket Radios beredskapsverksamheter under 80-talet ansågs relativt begränsade angrepp med taktiska kärnvapen mot transportcentra och politiska/militära ledningscentra vara mest troligt.
Dessutom antogs att det skulle finnas en tid av eskalering innan det bröt löst som kunde användas för att sprida ut ledningsfunktioner och känsliga verksamheter mm i förväg.

Brittiska studier från sent 60-tal talade om en "återgång till medeltida förhållanden" efter ett överraskningsanfall mot tätbefolkade områden där matförsörjning och sjukvård skulle bryta samman.

I en radiodebatt som jag hörde i mitten av 70-talet kom frågan upp om hur sjukvården skulle hantera ett kärnvapenanfalls efterspel. En företrädare för statsmakterna svarade att man nog skulle klara saken, men med vissa svårigheter. Då upphov en annan deltagare som var värnpliktig läkare sin röst och sade: "Jag får egentligen inte säga detta, men de svårt skadade och kroniskt sjuka kommer helt enkelt att lämnas åt sitt öde, eftersom resurser för meningsfulla behandlingar och även smärtlindring kommer att saknas helt".
Det blev en mycket lång tystnad efter detta.

Bemärk att detta var för 50 år sedan, när redundanta funktioner och reservvägar fortfarande fanns i samhället, och innan "bean-counters" fattade operativa beslut om t.ex. matförsörjning och läkemedelsdistribution. Inte heller var man kritiskt beroende av IT-infrastruktur och mobilnät för att få systemen att arbeta någorlunda hjälpligt.

Många i dagens samhälle kommer att dö en kvalfull död, i synnerhet gamla och kroniskt sjuka, när de sårbara försörjningskedjorna blir avbrutna så att mat och mediciner inte kommer att kunna nå befolkningen.
 
Hej!

En helt ovetenskaplig undersökning omfattande ungefär 50 personer i åldersspannet 18-25 år så visade det sig att ungefär har en radiomottagare för "FM-bandet" tillgänglig hemma. Ännu färre använder den...
 
Hej!

Asch, sitt aldrig och skriv inlägg samtidigt som du gör något annat är väl en lärdom...
....det visade sig att ungefär mindre än hälften har en radiomottagare...
 
Hej!

Asch, sitt aldrig och skriv inlägg samtidigt som du gör något annat är väl en lärdom...
....det visade sig att ungefär mindre än hälften har en radiomottagare...
Det där är nog mer vanligt än man tror. En kollega hade köpt en ny Volvo och om jag förstod honom rätt fanns ingen bilradio i den. Man laddade ner en sån där APP för att lyssna på radio. Bilen var ju ändå uppkopplad för en massa andra funktioner. Kanske sparar man en aning på att inte ha någon "riktig" radio och dessutom borde det gå att pruta lite mer på jobbiga EMC-krav (i synnerhet för el/hybridfordon).

Som radioamatör kan man förstås inte låta bli att kika på hustak efter antenner och jag har noterat att det blir allt mer långt mellan teveantenner, dessa gräsliga tingestar som förfular fastigheter. :cool: Även i villaområden tar nog merparten in programmen till dumburken via kabelnät eller IP-baserat. Är övertygad att det kommer att sluta fungera i ett krisläge. I ett flerfamiljshus finns ingen som helst reservkraft för det. Dessutom är det ändå meningslöst eftersom nätet i övrigt inte har någon reservkraft på vägen ut. Jag bistod en gång servicepersonal vid felsökning i en brf där jag bodde. Närmsta matningspunkt för comhems nät var i ett skåp ute vid gatan och det hade ingen reservkraft, syntes tydligt att det var ett nätaggregat +elcentral med elmätare. Jag inbillar mig att sannolikheten i alla fall är aningens högre för att det går att ta emot marksänd radio och teve.

Fast frågan är om det var så mycket bättre förr. Tydligen gick Motalas långvågssändare genom hela andra världskriget utan att det fanns några slutrör i reserv. Enligt uppgift fick man en uppsättning rör från England där hälften försvann i ett sänkt fraktfartyg medans resten förstördes på en svensk rangerbangård.
 
Back
Top