Veckans spaning: Renässans för 2-punktsantennen?

SM5MX

Well-Known Member
Hi fans,

Nu har även jag fått QTC; sannolikt illegalt utdelad sent en måndag. Här gäller annars tis- och torsdagar.

Jag bläddrade hastigt igenom januarinumret utan att egentligen läsa något, innan jag kastade mig över morgontidningen. Det gav ändå upphov till en del reflektioner, som jag skulle välja som bidrag, om jag mot förmodan skulle ombes delta i programmet Spanarna i P1.

För säkerhets skull vill jag understryka, att mina kommentarer inte skall tolkas som kritik av något; tanken är enbart att belysa hur tycke och smak varierar över tiden oberoende av ev. fakta.

I en av QTC-artiklarna - den om experiment med en ändmatad antenn - nämns att en av fördelarna är att den kan spännas upp mellan blott två upphängningspunkter. Där någonstans börjar en äldre hjärna gräva i arkivet; med förbundna ögon skulle jag kunna räkna upp flera sådana antenner.

Jag erinrar mig en diskussion om antenner med SM5AJV vid ett längre samråd en kväll på puben Kvarnen på Söder. Jag hade nämnt att jag fick min licens ungefär då konceptet G5RV började vinna terräng som lösningen på allas antennproblem. Ingemar genmälde, att när han något senare blev amatör, ansågs det definitivt att man bara måste ha en W3DZZ.

Men snart började en ny "universalfrälsare" diskuteras, "Den tyska Quaden". En liggande rektangel, som såvitt jag förstår blivit dagens "Loop" i allas mun. Men vägen dit är ganska lång. Nyligen innehöll en tråd på ham.se ett klipp ur QTC 1982 med en beskrivning av "Den tyska Quaden", som var en översättning ur DL-QTC. Den åtföljdes av tips om lämpliga baluner från vår egen redaktör - plus en utskällning av Red. från en upprörd läsare.

Omdömena på banden tog fart och har varierat. När jag en gång hörde/såg att den på 80 m ansågs stråla rakt upp, avskrev jag denna antenn helt, eftersom jag i min ungdom främst ägnade mig åt DXing just på 80 meter.

Fortsatt spanande över banden på äldre dar har dock gett mig intrycket att denna Cloudwarmer på 80 meter i själva verket numera är en av de mest populära antennerna i SM. Och det är här som min trendkänsliga näsa får upp vittringen: 50 år senare kan man alltså börja tala till förmån för antenner som bara kräver 2 upphängningspunkter.

Det får nog bli min spaning denna vecka.

73,
Rolf
SM5MX
 
Last edited:
Satt upp min första antenn 1970, den fungerade och jag var lycklig. Ända tills någon berättade för mig att den var oduglig.
Sedan dess är min erfarenhet att:
Förbluffande enkla konstruktioner fungerar och de går sedan att krångla till i all oändlighet. Alla är rätt. Eller fel, beroende på vem man frågar. Eller hur man frågar.
 
Min allra första dipol för 80 mb spändes upp som ett liggande Z och behövde faktiskt fyra fästpunkter. Den fungerade toppenbra tills jag införskaffat min första SWR-meter och visaren för REF PWR pekade en bit upp i det röda området. Eländes elände. Efter justering av trådlängden minskade SWR till häradet 1,5:1 vilket naturligtvis "kändes" bättre men så klart inte spelade någon som helst roll i verkligheten. Håller med ZBB - Keep it simple - och kör radio för fullt.
 
Att det finns ett tydligt inslag av "trender" när det gäller antennval
inom amatörradion är ställt utom tvivel.

Backar vi bandet ännu längre så var VS1AA-varianten av "Windom" populär,
och ännu längre tillbaks "1/3-Hertz". G5RV skulle frälsa i synnerhet nybörjarna på
50- och i någon mån 60-talen, och sedan tog W3DZZ över under ganska många år.

Traditionalister använde 2x21 m dipoler med stege eller bandkabelmatning.

Jag hade själv tänkt mig en W3DZZ, men kom på bättre tankar och kom att sätta upp
en dipol med link-kopplad avstämmare. "Likströmsbanden" hade dock en ganska låg prioritet hos SM4AOM. Min mentor SM4COK(SK) ansåg att "tråd gjorde mer nytta i luften än på marken" när antenner, och i synnerhet vertikalantenner med jordnät, kom på tal.

Det som min gamle kollega SM6APQ(SK) skrev för dryga 40 år sedan var sannolikt
utlöst av en viss leda inför antenner med "påstådda mirakulösa egenskaper".
 
Last edited:
Karl-Arne,

Ja, det var SM6APQ som stod för den ilskna kommentaren m a a redaktören SM3WB:s balunartikel efter den översatta presentationen av "Den tyska Quaden". Jag såg ett klipp med dessa inlägg i en tråd på ham.se nyligen men hittar nu inte tillbaka dit. APQ var mycket upprörd!

Som licensierad 1961 sände jag först i en VS1AA. Därefter 2x21 m med stege i många år. Idag 2x10 m m stege; tycka stege mkt bra! Jag har aldrig, upprepar aldrig ägt, lyssnat eller sänt i en G5RV - på scoutheder! :)

73,
Rolf
 
Last edited:
Åtminstone vid ett tillfälle så använde SM5MX en 100 m LW

1704832701436.png
Man kan också anta att "14 tub. super" är en MKL-940B.
 
Stämmer bra, det! En av dåtidens tungviktare, som jag köpte av SM5BTI för 20 kr. Mitt stora intresse för 3.5 MHz kom sig av att 14-tubaren med tiden lade av på bandet ovanför, som väl var 5-10 MHz?

73,
Rolf
 
Mycket riktigt är MKL-940B en "14 tub. super" som hade banden
200-400 kc, 560-1160 kc, 1160-2500 kc, 2500-5000 kc samt 5000-10000 kc,
precis som sin förlaga Hammarlund SP-110LX.

En hel rack med sådana mottagare som diversitetspar var "ett tungt vägande argument".
 
Last edited:
Med tanke på vad en enda MKL940B väger, så är visionen av ett rack sådana nästan skrämmande... Men Hallicrafters S36 är nästan värre.
 
Minnet av de båda förstnämnda av dessa "Gerät" finns i ryggmusklerna. Den tredje är okänd för mig... :)
 
Med tanke på vad en enda MKL940B väger, så är visionen av ett rack sådana nästan skrämmande... Men Hallicrafters S36 är nästan värre.
VA? Det var min första "portabelrigg" som DX-are i tonåren då vi for ut till nån stuga i obygden för lyssnarnätter. Har avverkat två stycken genom åren. Ungdomar är klenare nu för tiden :)
 
Vad som är "portabelt" eller inte är också relativt.
Portabeltesten 1964 vanns av SM5CHH som hade tagit ut egna och andras grejor i "terränglådan"
1704971969117.png

Att släpa ut en AR-88 samt en hel del andra prylar i "grönsakerna" för att vinna med dryga 8 poäng över
en Ra200-utrustad station är en illustration av "overkill". Man kan även notera att SM5BF hade släpat med
sig en BRT-400.

Dock var "Nachsetzer" till 144 MHz-stationen inte en sådan här;

1704972244018.png

utan en sådan;

1704972516494.png
Någon måtta fick det vara.
 
Ra 200 och 2W Br är ju tveklöst riktiga portabelriggar, om än inte ergonomiskt färdigutvecklade.... Den senare träklumpen köptes på Överskottslagret men jag fick aldrig liv i den. Gamla Överskottslagret var en Riktig Butik som sålde jättebra grejor för nästan inga pengar alls. Mycket av min tidiga skogsutrustning kom därifrån. En Jawa 350 MC fullt fungerande för några hundralappar t.ex. Den användes sommar som vinter och klarade av att transportera fyra personer :)
 
2 W Br eller PM7D var en tidig "manpackstation", och en ytterligare konstruktion
som Hilding Björklund blev mer perifert inblandad i. Ursprungligen hade den konstruerats hos Bellbolagets belgiska dotterbolag, men precis innan krigsutbrottet hade man tecknat licensavtal med i början Standard Radiofabrik, och sedan även med SRA.

1705011937106.png

Längst ner fanns det berömda facket för handmikrotelefon mm, som
odödliggjorts av Eksjö-profilen (i alla avseenden) Eric Baltzar Carlsson
SM7JP med orden;

"Och här nere finns ett fack för handmikrotelefonen.
Den ska ni lämna hemma, och i stället ha smörgåspaketet där
"

Stora mängder 2 W Br prånglades ut som surplus till FRO:are och andra under 50-talet.
 
Min mentor SM5FJ kallade 2 W Br för "breaky backy" (som en anspelning på "walkie talkie").
 
Ungdomar är klenare nu för tiden :)
Eller så har dom bara blivit bekvämare och mer uppgivna?

Ang forna tiders uppoffringar så kommer här några bilder från Region 1 testen på 2 m 1970 och 71. Operatörer var SM7DNL och SM7DXX med portabel-QTH "soptippen" norr om Lund, numera ett fint parkområde, St Hans Backar. Högt och fritt med fri horisont 360 grader. Tält, bord, stolar, radioapparater, antenner m m forslades upp till toppen med en Vespa. Strömförsörjningen 220 V hämtades från ett vägguttag i Jan SM7ESE (SK) garage i närheten av soptippen. Jan jobbade som elektriker och kunde låna 400 m förlängningskabel i varierande längder på jobbet. Bara att lägga ut kabeln måste ju ha varit ett stort jobb i sig! Blir trött bara att tänka på det. :)

Nu blir det visserligen lite off topic men det var andra före mig som uppviglade till urspårningen som ledde in på tung radio...

el.jpg
Elkabelns förläggning från baksidan av Jans garage via en gångbro över huvudled upp till högsta toppen på soptippen. En sträcka på ca 400 m enligt Google Maps.

Reg 1 testen 71 3.jpg
Västerut

Reg 1 testen 71 4.jpg
Kenneth SM7DXX - numera SM6DXX

Reg 1 testen 71 1.jpg
Söderut med sjukhusblocket i bakgrunden. 2 stackade Wisi 10 ele för 2 m.

Reg 1 testen 71 2.jpg
Mer amatörmässigt än så här blir det nog inte. T o m lunchboxen HW-30 fick vara med för att ev fånga några extra poäng från de få old timers som var kvar på AM med sina kristallstyrda sändare och inte ännu hakat på nymodigheterna med SSB. :)
 
...och sen fick man vänta ett år på resultatet,

1705055027451.png

Radioamatörer var både mindre bekväma och tålmodigare förr.

"Soptippen" är ett alldeles utmärkt VHF-QTH.

Höjdprofil västerut:

1705055584027.png


Söderut:

1705055860026.png
 
Last edited:
Back
Top