Jag har fastnat för några uttalanden i den här långa följetången om tonsystem.
”Dåliga brusspärrar” protesterar jag mot, dagens brusspärrar är otroligt bra. Förr kunde en brusspärr vara okänslig, tjuvstänga vid mottagen övermodulation, vid sned bärvåg, vid osymmerisk deviation, och ändra sig med temperaturen. Dessutom krävde brusspärren en stark insignal. Dagens brusspärrar är mycket temperaturstabila, och öppnar vid som bäst -122 dBm, den tål att motstationen modulerar ut ordentligt. Dagens brusspärrar mäter brus och blir därför mycket känslig och säker. I visa stationer kombineras brusspärrens brusmätande system med signalstyrkemätning, vilket ger ett större inställningsområde, ex IC-706all, andra stationer kan kombinera med en dämpsats vid HF steget för att få ett större reglerområde. Däremot finns ingen brusspärr som vet vilken station just du vill höra och som kan bli selektiv mot denna.
Tonsystemen, CCIR, DTMF, CTCSS etc. skulle man kunna kalla för selektiv som ger,eller kan ge, tyst passning. Vilket borde vara en bekvämlighet en radioamatör borde kunna kosta på sig. Men som alla ersätts av moderna trafiksätt som DV.
DTMF skapades under 40 talet av Bell och användes i telefonsystem, och har visat sig fungera bra på tråd, FM, AM och SSB. DTMF klassificerar sig därför med ålderns rätt till ”klassisk amatörradio”.
Kom först med AXE-telefonväxeln till SM under 80 talet. Men fanns i komradio.
CTCSS vet jag ej åldern på, jag har dock läst om CTCSS i minst 50 år gamla böcker, så även det borde vara ”klassisk amatörradio”.
CCIR, dvs sekvenstoner används mest i norra Europa, och det förekommer radioamatörer som experimenterar med CCIR. Ett kul sätt att göra sin radio selektiv för det man vill höra. Och att utnyttja surplusradio i hobbyns tjänst. Dvs ”klassiskt” amatörradio.
Inga tonsystem utestänger någon amatörradio över huvudtaget. Alla kan enkelt bygga eller köpa för alla selektivsystem som man vill prova på.
En gång i tiden tyckte man att 1750 Hz "utestänger" andra amatörer, dvs liknande uttalanden man hör idag om andra selektivsystem, men idag då de flesta förstår hur 1750 Hz, eller entonsselektiv fungerar, och ingen behöver bygga en 1750 Hz tongenerator, därför har enton accepterats, av de flesta, på senare år, så vitt jag förstår.
Någon skrev att det inte finns beskrivningar i tidningarna om hur de klassiska tonselektiven fungerar och hur de används. Under åren 1970 – 1990 översvämmades amatörradiotidningarna av sådan litteratur, byggbeskrivningar etc, vi såg oändliga antal annonser med tonsignaleringstillbehör i annonser. 73 magazine, QST, HAM radio, Radcom, i handböckerna etc. det borde bland experimenterande radioamatörer finnas fullständig kunskap om man så vitt öppnat en tidning eller en handbok.
CTCSS, (Subtone) till eller från en relästation, utestänger ingen radioamatör, men ger möjlighet att göra sin mottagare selektiv för det man vill höra, vilket borde vara exakt vad som behövs om det finns många relästationer.
Det borde vara var och en radioamatörs egens vilja att göra sig selektiv, och inte konstigare än att skruva ner volymen, eller stänga av om det pratas något, eller hörs något (en störning) man inte vill höra.
Men någon av FM-världens klassiska och enkla selektivsystem kan man effektivt få bort störningar som idag blir allt fler.
Till allt detta finns idag även digital subtone på de flesta kanalradiostationer.
Inga av våra klassiska selektivsystem är ”krångliga”, utan tvärt om lätta att förstå om man studerar manualen några timmar och gör några experiment med en likasinnad motstation.
De relästationer som har CTCSS har även andra tonsystem och utestänger då ingen som inte vill lära sig sitt tonsystem.
Taligenkännande brusspärr fanns från början i ICOM marina HF stationer, det finns även i IC-7400 och fungerar relativt bra på alla trafiksätt.
Framtiden kommer att vara selektiv även på SSB tror jag, selektivsystem oavsett trafiksätt är ett helt naturligt sätt att utveckla och experimentera mera. Byggbeskrivningar på taligenkännande system för SSB har beskrivits i tidningarna. Man kan nog säga att det är ett klassiskt sätt att få bort brus vid passning. Och det borde vi radioamatörer kunna unna oss.
Så vitt jag vet var AMTOR ett av de första helselektiva trafiksätt som oxo är ”klassisk amatörradio”. Jag körde själv min Philips Pact 200 selektivt vid AMTOR. Det fanns fyrställiga bokstavskombinationer som nnnn etc.
Baudot skriver ju som bekant på bruset. Åtskilliga försök att göra Baudot selektivt gjordes.
Radioamatörer har även experimenterat med selektiv uppbyggt på fingerskivor och impulsering. Med ålders rätt jätteklassisk amatörradio.
Och den som vill höra brus kör utan selektiv…..
De
Roy
SM4FPD
