PL ton på våra repeatrar

Har i.o.f.s inte byggt någon repeater, men väl varit inblandad i planeringar av sådana.

Att bygga och bygga in CTCSS enhet för sändning i en äldre rig / surplus är inte så svårt.
Googlade på "CTCSS generator" och fick träffar både på analogt baserade och mikrokontroller baserade.

Har i ett eget bygge roat mig med att styra en digital pot. med en pic processor och genom val av lämpliga tidssteg generera en sinuston för CTCSS. Lite tid får ägnas för att hitta ett lämpligt ställe injicera tonen till FM modulatorn - man måste gå förbi alla små kopplingskondingar i modulationsförstärkaren - men ingen "rocket sience" precis.

Att bygga en CTCSS squelch är nog lite svårare men det finns ju PLL eller digitala filter att tillgå.
Förmodligen finns nog färdiga IC:n med båda funktionerna oxå att tillgå om man rotar lite.

mvh
Bengt / KBW
 
>>>>

Ånyo är detta resonemang ett tvärstopp i utvecklingen, Bengt! Vägrar man modernisera så står man kvar på ruta 1 - Veteranradiorutan.

---

Njaeä... Det beror kanske på vad man lägger i ordet utveckling.

Kommersiell komradio har genomgått en ganska stor teknisk utveckling och förändring sedan 70-talet. Fler och bättre möjligheter att kommunicera etc. Användarna av de kommersiella radiosystemen är just användare och som använder sina apparater för att prata med varandra eller skicka olika former av text/bild-meddelanden. Radion är ett arbetsredskap precis som datorn.

När vi kikar på hur det ser ut inom amatörradiohobbyn så har även amatörradioapparaterna utvecklats sedan 70-talet. Även denna utveckling har inneburit fler och bättre möjligheter att kommunicera. Flertalet radioamatörer kan hänföras till gruppen radioanvändare av fabrikstillverkad utrustning och system som utvecklats och tillverkats av andra, t ex ICOMYAESU-fabrikerna i Japan, eller små grupper tekniskt intresserade radioamatörer som byggt/installerat en relästation och på frivillig basis underhåller denna - ofta för sina egna syften och utan hänsyn till vad andra tycker eller kräver.

Vad som däremot inte utvecklats sedan 70-talet är användarnas intresse för att hänga med, anpassa sig till det nya, utveckla och experimentera med ny teknik, d v s hypermodern teknik som inte bara bygger på gammal utrangerad kommersiell teknik så som nästan alla dagens reläsystem ser ut. Någon sådan utveckling kan knappast märkas. Vågar vi påstå att utvecklingen här har varit negativ och att amatörradion som hobby i själva verket avvecklats. Har jag fel?

Men D* är nytt säger Roy. Kanske det. Jag har ungefär samma åsikt om D* som KBW redovisat men även här är det i huvudsak de kommersiella företagen som står för själva utvecklingen, både på komponentnivå och apparatnivå. De enskilda radioamatörerna är med få undantag vanliga konsumenter som köper de radioapparater som t ex SRS marknadsför.

Dagens urvattnade PTS-föreskrifter för amatörradio medger att vem som helst kan sätta upp en relästation på vilken frekvens som helst och med de finesser eller begränsningar som det behagar. Dessa friheter är i grunden mycket bra eftersom de möjliggör ett fritt experimenterande med såväl urgamla som med nya radiosystem, inkl D*.

Problemet, om det nu är ett problem i egentlig mening, är att antalet aktiva radioanvändare som f n utövar kanaltrafik är förhållandevis lågt. Utspritt på olika relästationer i en region, på olika system såsom öppna FM-relästationer, låsta tonselektivstyrda dito eller nya system som D* eller krypterade system så blir det bara några få personer kvar i varje grupp.

Kanske är det detta fenomen jag konstaterar när jag låter min scanner och utomhusantenn i den höga masten på lundaslätten lyssna över samtliga 2 m och 70 cm kanaler för att upptäcka att trafikbeläggningen är nära noll dygnet runt. Jag hör de flesta relästationerna i Skåne och en bit upp i Småland, några på västkusten, hela Själland och ett par stationer ända bort på Jylland. Jag kan nå och ropa CQ på de flesta med mina 100 W men får i regel inget svar. Om jag får svar, vad skall jag prata om med någon för mig okänd. -Hej jag heter Bengt och bor i Lund....

Vår 70 cm relästation här i Lund är som sagt f n nedstängd p g a medvetna störningar som vi inte kan läsa ens med PTS hjälp. Vem orkar passa en sådan kanal som tutas upp i det oändliga? Diskussioner med de forna användarna om hur "vi" (d v s vår lilla intressegrupp om kanske 10 pers) skall lösa problemet har i princip mynnat ut i konstaterandet, att det i dag finns betydligt bekvämare alternativ till den snabbtelefontrafik som jag och många med mig använde vår relästation för. Vi använde den som komplement till vanlig telefon med fingerskiva. Inte den svarta modellen i svart bakelit utan den "moderna" Dialog. På den tiden fanns det inga datorer och inga mobiltelefoner.

Idag är det för många bekvämare att Skypa, chatta eller använda mobiltelefon inkl SMS vilket vi alla gör när vi vill ha kontakt med varandra. Små kompisnät på en direkt FM-kanal liksom över en relästation försedd med t ex tonselektiv har säkert sitt berättigande.

/Bengt
 
Jag ber att få meddela att min armbandsur dragit sig så den går 3 minuter och 27 sekunder före. Eftersom uret är av digital typ och jag inte vet hur man ställer in den samt av princip vägrar öppna manualen ber jag att alla ni andra justerar era klockor till min tid.

73 de Anders SM4RNA med storlek 44 på skorna...
 
Där fick du till det Anders!
Hela den här diskussionen i ett urfodral.
Har du försökt tala med Greenwich? Kanske kan de justera lite.
Eller varför inte lämna in den där du köpte den? de borde väl gratis kunna justera den, borde väl vara inom 20 år sedean du köpte din klocka.
Folk vill ju lämna in apparater till mig för "programmering", vad dom menar vet jag inte men troligen att jag lägger in "alla" frekvenser, och "alla" subtoner i minnena.

Skämt åsido skulle jag vilja fråga om någon efter denna långa diskussion har lärt sig något om CTCSS, DTMS, enkelton och relästationer och kanaltrafik ?
Och fått en annan åsikt om användandet av selektiv?

Eller rättare sagt vågar erkänna detta.

Eller är hela denna långa diskussion utan verkan? Och helt värdelös, och det i framtiden kanske är lika bra att hålla fingrarna inne.

Skonummer är inte SI och du bör omvandla storleken till Si enheter.

de
Roy
SM4FPD
 
Greenwich?

Nej de står utanför min horisont och jag tillåter inte att någon bestämmer över mig och vilken tid jag ska ha i min klocka.

Jag funderar däremot på att bygga en egen klocka med helt egna sekunder, minuter och timmar. Inga snikna tillverkare ska styra över mig och min tid.

/Anders
 
Last edited:
Eller är det så att vissa av oss vägrar att reduceras till manualläsare av manualer från vissa icke namngivna företag, vi kanske hade andra ambitioner med att bli amatörer?

Eftersom som vi är amatörer så behöver vi inte ha nytta av vår verksamhet ;) utom att möjligtvis lära oss lite. Det gör man ju alltid, även vid en diskussion som denna.

Enligt wiki så är skomummren baserade på metriska systemet så det är nog SI baserat, däremot så är det väl ingen fysikalisk grundenhet.

Även om den klockan är lite säregen så har du lärt dig en hel del under tiden du byggde den. Du kanske inte faller för argumenten från förste bäste långrockade Lolex försäljare du stöter på?


mvh
Bengt / KBW / 45
 
Last edited:
Självklart är jag som hembyggare av min klocka i min lilla skrubb en bättre människa än alla andra som bara följer strömmen enligt gängse tidtabell. Jag brukar ofta tänka på det. Speciellt när jag kommer till affären när de har stängt och när jag ska se på Aktuellt på TV mitt i natten.
 
Men just därför, det är amatör verksamhet! Vill man bara ha reda på tiden så tittar man t.ex på sin mobil - som oxå förhoppningsvis ger dig störningsfri förbindelse med godtycklig person;)

mvh
Bengt / KBW
 
SM0KBW said:
Men just därför, det är amatör verksamhet! Vill man bara ha reda på tiden så tittar man t.ex på sin mobil - som oxå förhoppningsvis ger dig störningsfri förbindelse med godtycklig person;)

mvh
Bengt / KBW
Click to expand...

Nej mobil kan man inte ha. Den går det bara att ringa så bara den eller de i andra änden hör. Den är ju kodad med en avancerad kryptering och har ett system som någon annan bestämt standarden för. Dessutom klarar jag inte av en mobiltelefon utan att läsa manualen, vilket om jag skulle läsa den, nedgraderar mig från telefonamatör till telefonist.

Jag kör med burktelefon. Är det någon som vill höra är det bara att knyta på en burk nånstans på snöret.
 
Last edited:
SM4RNA said:
Jag kör med burktelefon. Är det någon som vill höra är det bara att knyta på en burk nånstans på snöret.
Click to expand...

Klokt! Se bara till att modulera den med Kaza-star som är nyutvecklad för de som vill ha det nyaste från Åkom(ma). Ska visst ha en utförlig manual har jag hört;)

mvh
Bengt / KBW
 
SM0KBW said:
Klokt! Se bara till att modulera den med Kaza-star som är nyutvecklad för de som vill ha det nyaste från Åkom(ma). Ska visst ha en utförlig manual har jag hört;)

mvh
Bengt / KBW
Click to expand...

Nej den ska köras på traditionellt sätt som man gjorde på första hälften av förra århundradet. Annars riskerar det dyka upp någon som inte vet hur man hanterar en burk och av principskäl inte läser sin manual, och då känner sig utelåst i från kommunikationen.

TILLÄGG: Apropå burkar, så är de nyaste burktelefonerna gjorda i titan. Där har tillverkarna gått samman och utvecklat nya burkar i ett material som inte går att borra i utan specialutrustning. Detta bara för att folk inte ska kunna tillverka sina egna burktelefoner själva. Allt var bättre förr med de tunga burkarna som rostade. De kunde man i alla fall borra ett nytt hål i själv...


;)

/Anders
 
Last edited:
SM4RNA said:
Nej den ska köras på traditionellt sätt som man gjorde på första hälften av förra århundradet. Annars riskerar det dyka upp någon som inte vet hur man hanterar en burk och av principskäl inte läser sin manual, och då känner sig utelåst i från kommunikationen.

;)

/Anders
Click to expand...

Eller så är det kanske så att de inser att att denna supernya hypertråd för telefon kommer från samma tillverkare som levererade tråd till det kända väveri som vävde nya kläder till kejsaren!


mvh
Bengt / KBW
 
Eftersom vi håller på och "filosoferar" kring amatörradio.

Detta är väl ett annat typiskt amatörradio beteende - att få sista ordet.
Har avlyssnat QSO:n där avslutningen kan ta lååång tid då båda måste ha sista ordet!

Anders - finalen till dig ;)

mvh
Bengt / KBW
 
SM4FPD said:
Mig veterligen finns ingen relästation som bara kan öppnas med CTCSS, det är ofta både 1750 Hz och CTCSS, samt i flera fall även med DTMF.
Click to expand...
R6x i Stockholm (SM0OFV/R) har faktiskt endast subtonsöppning.

SM0VDT said:
Ja, problemet är nog ganska stort på sina håll. I mitt eget fall så finns närmsta repeater i grannlänet, Uppsala. Haninge tyckte dock att de ska ha rätt att nyttja samma frekvens, RU6. Jag kan alltså knappt köra min lokalaste repeater med bassstaion hemma utan att lyfta Haninge som sedan ligger och stör i bakgrunden. Och för en del av mina grannamatörer är problemet så stort att de blir helt utsläckta av Haninge. Subton skulle inte lösa allt, men olika subtoner på dessa två repeatrar skulle onekligen underlätta.
Subton både in- och ut på repeatrarna skulle dessutom hålla störningar borta.
Click to expand...


Jag är en av VDT:s grannamatörer. RU6 Haninge släcker helt ut RU6 Uppsala för mig, jag får således köra med en annan mottagare med en sämre antenn (discone) för att kunna ha QSO via RU6 Uppsala.

Dessutom uppehåller jag oavsiktligt inte mindre än tre repeatrar (de både RU6:eek:rna + R3x i Haninge). Nej, jag använder självfallet inte högre effekt än absolut nödvändigt för att nå Uppsala, och då går ändå jag in lite småbrusigt.

Det borde inte vara så, Haninge öppnas enligt tillgängliga uppgifter med 1750 eller DTMF och Uppsala med subton, men lik förbannat öppnar Haninge i alla fall, i synnerhet om jag kör ett pass längre än halvminuten.

Nu har jag visserligen rotor och riktantenn för 70 cm (och antenner för en massa andra band) på gång, vilket väl förhoppningsvis löser problemet, men det skall väl ändå inte behövas för att köra en av mina närmaste repeatrar?

Detta beror givetvis på att koordineringen är obefintlig, och hänsynen minimal.

Jag är ingen större fan av statlig (motsv) kontroll, men när det inte fungerar med samarbete, hänsyn och sunt förnuft blir det tyvärr ett måste. En del var nog faktiskt bättre förr...
 
FPD skrev; "Skämt åsido skulle jag vilja fråga om någon efter denna långa diskussion har lärt sig något om CTCSS, DTMS, enkelton och relästationer och kanaltrafik ?
Och fått en annan åsikt om användandet av selektiv?"

----
Tack tack... Det har varit en spännande och intressant diskussion för min del i alla fall. De olika debattörerna har bidragit med sin egen syn på såväl sakfrågan som en lång rad andra frågor vilka knappast haft med saken att göra. Själv har jag bidragit med några historiska återblickar från 70-talet och som säkert uppskattats av en hel del läsare som fått en inblick i hur bra det var förr. Jag har också passat på att i smyg lobba lite för själva kärnan i riktig amatörradio - nämligen tekniska experiment i syfte att förkovra sig. Att enbart köpa en radio och sedan prata i den ligger långt utanför min definition av amatörradio. Nej det duger verkligen inte.

När konstiga förkortningar som CTCSS och DTMS(?) dyker upp så kan det få till följd att man Googlar runt på nätet ett tag. Då finner man inte bara förklaringen på dessa märkliga bokstavskombinationer utan också något helt annat intressant. Det ena leder ofta till det andra precis som i debatterna här. Ibland blir man inspirerad att göra något. Igår plockade jag faktiskt fram min något dammiga kristallstyrda AP700UHF vilken är en ytterst modifieringsvänlig radioapparat att utrusta med såväl sub-ton mottagare som sändare. Det finns gott om plats och de olika korten är uppbyggda med hålmonterade komponenter på glasfiberlaminat. Den tjocka servicehandboken på danska innehåller såväl schema som komponentplaceringsritningar m m.

Dagens teknik med uPc och andra digitala djur medger för övrigt att en extern sub-tonutrustning, om man nu ändå inte vill gå in i apparaterna, kan svängas ihop för en spottstyver. Här tänker jag närmast på möjligheten för de forna användarna av vår relästation i Lund som med få undantag är innehavare av gamla kristallstyrda FM-pytsar och som på sin höjd innehåller en hembyggd 1750 Hz tonoscillator typ T-nät med BC107. Kanske går det att förmå någon av dessa old timers att öka kapacitanserna en smulat och på så sätt åter komma igång på radio - inte bara Skype som vi nu använder frekvent.

Genom att välja en udda icke standardiserad sub-tonsfrekvens utestänger vi effektivt alla de andra som enbart har tillgång till modern fabrikstillverkad utrustning och som inte orkar, vill eller ens kan bygga om sina radioapparater.

På så sätt kanske det även går att bli av med de medvetna störningarna i form av irriterande gummitummar som drabbat relästationerna i parti och minut här nere i Skåne och som PTS inte är intresserade av att engagera sig i.

Ang burktelefoner så finns en bra beskrivning i Kalle Ankas Gröngölingshandboken från 60-talet där även morsealfabetet presenterades. Sådana telefoner var det många av oss unga ynglingar som byggde förr i tiden. Bäst räckvidd fick man här nere i Skåne med Zoegas plåtburk och en tunn stark lågtöjande lina. Svårigheten låg i att hålla linspänningen konstant och lagom. En allt för slak lina gav låg amplitud liksom en alltför hårt spänd lina lätt medförde avbrott i kommunikationen. Det var här vi lärde oss att varken snurror på tråden eller knutar på linan hade någon inverkan på talkvaliteten.

Klockorna här är analoga och drivs av fjäderverk. Det fungerade förr och mer exakt tid ner till närmaste 5 minutersstreck behövs sällan. Behövs mer exakt tid så kan man ju alltid ringa fröken ur.

/Bengt
 
Last edited:
Glöm ej att jag i förra inlägget skrev: "Eller rättare sagt vågar erkänna detta".

I alla fall var det kul att läsa om burktelefoner,och visst har man labbat med sådana.
Det lär finnas relästationer till burktelefonisystem, burkselektiv, burktoner, och burkljud.
Men med sådant försvinner förståss det klassiska i burktelefonin, det funkade ju förr.... utan nymodigheter.

Ang byggprojekt så finns i senaste numret av PW, (Practical Wireless) en byggbeskrivning på en CTCSS coder. Dock bara 12 toner, men det räcker ju långt, och lättbyggt på ett kretskort som bara är dubbelt så stort som en köpt handapparat. det krävs dock en förprogramerad PIC krets. Den går att köpa från någon i USA.
Den som kan programmera PIC själv kan säkert utveckla eget program för CTCSS alstring.

Håller med någon som kommenterade RNA, han är verkligen i form nu.

Steget efter burktelefoner var för mig när jag köpte ett par telefonlurar från Clas olsson, i början av 60 talet och de kostade 2 kr. Surplus. Ja det var några veckopengar minsan. Att lära sig hur kolkornsmickar funkade och bygga eleketriska telefoner var mycekt engagerande.
Jag byggde flera kompletta telefoner, bl.a en kompis till familjen som hade en fotoaffär fick ett par så att han fick telefon mellan butik och källarens mörkrum. Visst var mna stolt.
Men när han provade dem skulle han vara roligt och rapade och fes i telefonerna....
Jag blev mycket besviken, hur fan kunde en vuxen göra så, med de fina kommuniaktonsutrustningarna som jag hade lagt veckor av arbete efter skolan med.


Idag hör vi historier om hur okända röster rapar och fiser i micken över relästationerna.
Beklagar Bengt att det gick så för er relästation och att ni fick lägga ner projektet.

Men man skall nog ändå se en relästation som ett projekt, som kan läggas ner när byggaren tröttnat och vill bygga något annat.

Hr i Värmland fungerar det dock mycket bra, jag vet inte om jag någonsin hört svartfötter, eller otyg via våra relän.






Es, vilken är bästa burken numera, Del Monte, persikor eller någon plattare burk från höga kusten?
För övrigt är dessa burkar utmärkt plåt att löda i , bleckplåt är förtennad järnplåt.
Hur gå DSP ihop med burktelefoni?

de
SM4FPD
 
Här finns färdiga små smidiga lösningar för den som lätt snor ihop en FMrig men har svårt att få till LF-tonen.

Communications Specialists, Inc. (Startsida)
SS-64 CTCSS Encoder (CTCSS encoder med dipswitch för inbyggnad)
DCS-23 (CTCSS Encoder / Decoder med jumprar (eller med egen BCD?) för inbyggnad)
TE-32 Encoder (CTCSS Encoder, extern med ratt)

De säljer även filter så att man kan uppgradera sin gamla apparat eller hembygge till den aktuella bandplanens bandbredd. Narrow Band Filters

de Anders SM4RNA
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top