"599"- rapporter

OID skrev; "På de maskiner jag använder mest så saknas S-meter eller så är den graderad på nå't lustigt sätt så som 0-100%, dBuV etc, inga är kalibrerade."
----


Min SRT CR91 har en S-meter graderad i dBuV. Det finns en kalibreringsprocedur beskriven i manualen där man utgår ifrån en kalibrerad signalgenerator på 0 dBuV EMF och sedan stegar sig uppåt +10, +20 osv till + 100 dBuV fullt utslag. Varje nivå sparar man i ett EPROM. Det gör att dBuV skalan 0-100 dBuV stämmer. Ser att det var signaturen KGF alias SM5QA som utfärdat kalibreringsinstruktionen 1986 när han jobbade som konstruktör på SRT. Ordning och reda.

/Bengt
 
Hej!

Bengt, hmmm, ja kanske jag borde ta tag i kalibreringen nå'n gång.
Jag bara gissar att den kanske inte går att lite på nu.
Tack för att du väckte tanken!
 
Oavsett hur noga S-metern är kalibrerad i spänning eller effekt, så har anpassningen mellan antenn och mottagare stor betydelse för vad den visar.
På samma sätt som sändaren anpassar till antennen med förluster, SVF och kanske en antennanpassare så gäller ju att från antennen kommande effekt, exvis - 73 dBm, som skulle vara S9, kan bli vad som helst om det är stor missanpassning till mottagaren.
Ofta uppvisar en mottagare allt annat än 50 Ohm in och stor reflektionsdämpning.
Snarre tvärs om.
Intressant bland radiofolk är dock bara anpassning av sändare till antenn. det är ju cementerat att man gör så.
Dvs om vi kostar på kalibrering av S-metern så blir det fel i alla fall när signalen kommer från en antenn och inte en signalgenerator.
Ja egentligen blir det ju fel redan med signalgenerator om mottagaren har SVF in. Och det lär de flesta mottagare ha.
Särskilt på radiostationer där antennanpassningen sker på sändaren endast.
S-meterns utslag är relativt hur vi än vänder oss.

Detta kan man testa, genom att kolla om 20 dB attenuatorn verkligen dämpar 20 dB vid olika antenner.

Så i framtiden får vi bygga antennanpassningsenheter för våra mottagare så de får 50 Ohm resistivt in och minst 30 dB reflektionsdämpning.

de
FPD
 
SM4FPD said:
Oavsett hur noga S-metern är kalibrerad i spänning eller effekt, så har anpassningen mellan antenn och mottagare stor betydelse för vad den visar.
På samma sätt som sändaren anpassar till antennen med förluster, SVF och kanske en antennanpassare så gäller ju att från antennen kommande effekt, exvis - 73 dBm, som skulle vara S9, kan bli vad som helst om det är stor missanpassning till mottagaren.
Ofta uppvisar en mottagare allt annat än 50 Ohm in och stor reflektionsdämpning.
Snarre tvärs om.
Intressant bland radiofolk är dock bara anpassning av sändare till antenn. det är ju cementerat att man gör så.
Dvs om vi kostar på kalibrering av S-metern så blir det fel i alla fall när signalen kommer från en antenn och inte en signalgenerator.
Ja egentligen blir det ju fel redan med signalgenerator om mottagaren har SVF in. Och det lär de flesta mottagare ha.
Särskilt på radiostationer där antennanpassningen sker på sändaren endast.
S-meterns utslag är relativt hur vi än vänder oss.

Detta kan man testa, genom att kolla om 20 dB attenuatorn verkligen dämpar 20 dB vid olika antenner.

Så i framtiden får vi bygga antennanpassningsenheter för våra mottagare så de får 50 Ohm resistivt in och minst 30 dB reflektionsdämpning.

de
FPD
Click to expand...

Det vill till en rejäl missanpassning till mottagaringången för att signalen ska minska med en halv S-enhet/3dB! 3dB betyder inget för mottagning då det i regel maskeras helt av fading. -3dB som resultat av missanpassad sändare, kan däremot vara förödande!

73/Lasse
 
FPD skrev: "Intressant bland radiofolk är dock bara anpassning av sändare till antenn. det är ju cementerat att man gör så. Dvs om vi kostar på kalibrering av S-metern så blir det fel i alla fall när signalen kommer från en antenn och inte en signalgenerator. Ja egentligen blir det ju fel redan med signalgenerator om mottagaren har SVF in. Och det lär de flesta mottagare ha."
----

Du kan få ett halvt rätt om vi utgår ifrån att antennens komplexa impedans ligger ljusår ifrån mottagarens ingångsimpedans och en del andra saker samverkar negativt. Men i de flesta fall där det handlar om mätningar så brukar man ha någorlunda god koll på vad som kan ställa till problem och undvika de värsta fällorna.

En ordinär mottagare av modernt slag är för det mesta avsedd för lågohmiga antenner i häradet 50 ohm. I mitt exempel nämnde jag även vilken typ av mätantenn jag använde, en halvvågsdipol på 28 m höjd. Koaxkabeln ner är av grövre kaliber och dämpningen i denna plus ev missanpassningsförluster till mottagarens nominella impedans är så små att vi helt kan bortse från dessa. Låt oss anta att de är några dB eller så.

En mottagare kan ses som vilket mätinstrument som helst. I grunden är det ju ingen skillnad på en vanlig amatörmottagare och en spektrumanalysator. Båda kan användas för att mäta nivån på en RF-signal som termineras i apparatens inimpedans 50 ohm. Precis så har jag kalibrerat min hembyggda lågbandsmottagare. Med hjälp av en signalgenerator som i sin tur justerats mot en normal. Jag tycker nog det är relevant att ange en signalnivå under dessa förutsättningar och relaterat till använd antenn.

Skulle vi vilja göra det hela mer vetenskapligt korrekt så kanske fältstyrkan i dBuV/m skulle anges. Det låter sig göras med en antenn där man känner antennfaktorn och kompenserar för denna.

Om vi för över resonemanget på VHF där vi använder Yagi-antenner så blir ju en "ärlig" S-meter rapport på en kalibrerad mottagare ändå hopplöst ointressant om vi inte samtidigt anger vilken mätantenn som används och dess gain. Mest korrekt vore då att vi konsekvent räknade om S-metervärdet till en halvvågsdipol eller varför inte relaterat till en isotrop?

För att ytterligare förvirra läsaren så kan nämnas att en 80 m dipol på c:a 8 m höjd konsekvent visar c:a 10 dB lägre signalnivåer än en halvvågsdipol på 28 m höjd. Detta inom NVIS-avstånd ut till utkanten av första hoppet. På längre DX-avstånd är skillnaden c:a 15-20 dB.

Lägg sedan till variationer i antennens lober i olika riktningar så inser vi att de flesta signalstyrkerapporter som utväxlas är siffror utan värde.

Personligen tycker jag att det för vanliga trivsel-QSO hade räckt med att berätta "du hörs bra" eller "dina signaler är starka och jag har inga problem att höra vad du säger". Visst hade det varit mer naturligt? :rolleyes:

/Bengt
 
Last edited:
I mina loggböcker är de flesta rapporterna ärliga utom de i testerna där jag även kör 599. Även de som bara vill sända 599 och 73 fick en ärlig rapport... tror inte många bryr sig, på QSL korten som kommer några månader senare står det 599 i båda riktningarna på flera...
 
Säg. QSA 1-5 och QRK 1-5, saken är klar. Om ett ? kommer till svar, ignorera det bara....:)

Har ibland sagt detta till RST-stinna operatörer och sedan inget mer.
 
SM7FBJ said:
Säg. QSA 1-5 och QRK 1-5, saken är klar. Om ett ? kommer till svar, ignorera det bara....:)

Har ibland sagt detta till RST-stinna operatörer och sedan inget mer.
Click to expand...
För mig som gammal rundradio-DX-are och f.d. vpl radiotelegrafist så känns uttrycken helt gängse. Men man kanske ändå skulle bli litet förvånad om man fick höra dem under ett QSO? Ungefär som när man lyfter på luren och någon talar engelska? Det gäller att ha rätt kompilator igång.
 
Visst är det mer intressant med "rätta" rapporter enligt S-mätaren, men detta förutsätter egentligen att alla stationer man kör använder kalibrerade mätinstrument.

Vad är annars syftet med att jämföra signalstyrkor?

Det kanske mest intressanta verktyget är Reverse Beacon Network, även om det systemet givetvis har samma utmaning som andra mottagare - hur väl stämmer utslaget med verkligheten.

Så, med alla dessa parametrar i beaktande, tycker jag att det är viktigare att köra QSO och försöka ge rapporter som överensstämmer med ens samvete och ambitioner, än att göra 5NN problematiken större än den är...
 
Last edited:
Signalrapporten är väl egentligen bara för att motstationen ska kunna avgöra hur bra signalen "går" igenom. Det är först på senare år som man fått dessa absoluta nivåer för S-metrar. Läsbarheten är än mer subjektiv då vi är olika duktiga på att tolka signaler i brus och störningar ;)

När jag tog cert på det sena 70-talet var det denna subjektiva RST som gällde. Kan erkänna att det fortfarande är sällan som jag tittar på S-metern utan det blir rapporter enligt RST systemet.

Ska man verkligen försöka ge absoluta värden så ska man nog inte ens använda sig av RST angivelser utan ange enligt någon av de standarder som angivits tidigare i tråden.
 
Last edited:
För vanliga trivsel-QSO tycker jag att det räcker med att tala om för motstationen att det hörs bra. Jag har ofta praktiserat detta på såväl telefoni som telegrafi. På telegrafi kan man sända - dina sigs är starka här i Lund...

Gäller det Contesting och DX på kortvåg gör man klokast i att vara konsekvent oärlig och ge alla 59 oberoende om de är läsbara eller ej. Detta för att inte anställa oreda i leden.

För mer tekniskt inriktade experiment är det mer befogat med ärliga rapporter och gärna då med referens till använda antenner m m.

Men hur ofta har vi inte hört - Du e fem nio, öhh vad sa du att du hette, repetera min rapport och ditt namn, jag fick en liten störning på 59 så hörde inte dig alls. Men stark är du...

/Bengt
 
Hej!

Hört över radion härom dagen, när jag för ovanlighetens skull lyssnade över 80 m "...jag har en störning här på 59, men jag hör dig OK, du är 30 över..."

Jag funderade, hur är en störning som är "59"?
 
Jo SM6OID störningar som är 57 till 59 plus hör man väldigt ofta.
Man tänker sig inte för, eller kanske man inte vet vad femman står där för.
Jag får höra eller läsa detta dagligen då folk hör av sig för att få tips med störningsjakten.
Underligt nog har störningar haft fem i läsbarhet i minst 35 år .......
Så kunskapen om rapportgivning är varken bättre eller sämre än förr.

Jag har även hört de som stör annan utrustning, exvis störde med 59 i TV:en, som då blev randig, med five nine.
Någon gick in med 59 i grannens elorgel.
Ja till och med 59 i frikyrokotältets högtalaranlägg.
Som tur är har vi mindre störningar i den riktningen numera.

"Jakten på den fördömda störningen"

de
FPD
 
SM6OID said:
Hej!

Hört över radion härom dagen, när jag för ovanlighetens skull lyssnade över 80 m "...jag har en störning här på 59, men jag hör dig OK, du är 30 över..."

Jag funderade, hur är en störning som är "59"?
Click to expand...

Du vet det när du drabbas! Avsikten med en sådan rapport är väl att alla signaler under eller lika starka som störningen dränks, det enda du hör är störningen, med en läsbarhet på en 5:a ;)
 
Hej!
"Jakten på den fördömda störningen"

I så fall har jag varit drabbat av störningar som var 59+ där vi bodde tidigare, man hörde dem väldigt tydligt och starka var de!
För nuvarande så är det mycket bättre, men jag hade en elaking från sista dagarna i november till den 4:e januari. Jag hade precis inlett en enklare pejlingsinstats och gissade på att störningen fanns tämligen nära...
Dagen efter försvann den! Den 1:e februari dök en ny elaking upp (störning alltså), den tror jag mig ha lokaliserat. Influensor har dock bromsat utflykterna i grannskapet.

Avslutningsvis, körde en G-station igår, han mobil med 10 W och "pinne på taket", han fick väl si så där 58 QSB av mig, jag fick "the needle is parked hard at the right hand stop". Vilket borde kunna översättas till 59?
 
Det må vara så att en störning kan vara "läsbar" med 59.
Men hörbarheten är ju en bra fåga hur den tolkas.
Är störningen hörbar 5?
Hur låter då en störning som bara är hörbar med R3?

de
FPD
 
SM4FPD said:
Det må vara så att en störning kan vara "läsbar" med 59.
Men hörbarheten är ju en bra fåga hur den tolkas.
Är störningen hörbar 5?
Hur låter då en störning som bara är hörbar med R3?

de
FPD
Click to expand...

Roy, jag har inga svar.
Störningar skall nog inte använda sig av RS(T)-systemet... ;)
 
SM4FPD said:
Det må vara så att en störning kan vara "läsbar" med 59.
Men hörbarheten är ju en bra fåga hur den tolkas.
Är störningen hörbar 5?
Hur låter då en störning som bara är hörbar med R3?

de
FPD
Click to expand...

Vad är hörbarhet?
Har du inte volymkontroll?

Anledningen att jag frågar är att en del hävdar att läsbarhet felaktigt ska bytas ut mot hörbarhet!

I begreppet läsa ingår också en förståelse av infomationen. T.ex att läsa vid universitet innebär inte det samma som att sitta på trappan utanför universitet och läsa en bok.

Hörbarhet är bara att du kan höra ljuden, t.ex kan jag ha god hörbarhet av en ungersk kommunikation medans läsbarheten är noll då jag inte kan språket.
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top