Angående strömbaluner

Så här omedelbart tycker jag att dina kurvor ser rimliga ut. Men jag funderar på hur man kan mäta eller bedöma huruvida balunen klarar av reaktiva laster och hur stora missanpassningsförlusterna i så fall blir. Har inget bra svar.

Normalfallet är ju annars att de komplexa laster man vill anpassa sig mot ligger om inte helt resistivt så i alla fall inom SVF 1,5 cirkeln i smithdiagrammet. Längre ut mot periferin så vet man aldrig vad som händer och det hela tenderar att bli känsligt särskilt om större frekvensområden skall täckas.

/Bengt
 
SM7EQL said:
Så här omedelbart tycker jag att dina kurvor ser rimliga ut. Men jag funderar på hur man kan mäta eller bedöma huruvida balunen klarar av reaktiva laster och hur stora missanpassningsförlusterna i så fall blir. Har inget bra svar.

Normalfallet är ju annars att de komplexa laster man vill anpassa sig mot ligger om inte helt resistivt så i alla fall inom SVF 1,5 cirkeln i smithdiagrammet. Längre ut mot periferin så vet man aldrig vad som händer och det hela tenderar att bli känsligt särskilt om större frekvensområden skall täckas.

/Bengt
Click to expand...

Jag försökte gå från Z/4 till 4*Z för att det är utanför vad en normal "autotuner" klarar av, det brukar väl vara < 3:1 i SWR utan närmare spec på vilka komplexa laster den klarar.

Till skillnad mot en vanlig autotransformator som egentligen en spänningsbalun där effekten överförs via flödet i kärnan så arbetar ju en strömbalun med transmission i ledarna och fältet mellan dem. Då borde det bara vara förlusterna för motsvarande längd ledning. Nu är det väl så att i verkligheten blir det förmodligen mer förluster då det är svårt att bygga en idealisk balun.

Ett annat test är ju att mäta temperaturökning genom att placera balunen i ett isolerat kärl och sedan studera temperaturökningen. Tror att jag sett en sådan mätning i någon PDF på nätet, ska leta efter den igen.

Har inte med fingrarna någonsin märkt av någon temperaturökning men efter alla brännskador som ett liv med lödpennor gett så har man lite avtrubbad i känsel i fingertopparna;)

:) Appropå tidigare diskussion. Har jag kvalat in i gruppen genuint radiountresserade än? :)
 
Last edited:
Jodå du är definitivt en r*ktig gen*int intresserad radioamatör. Man vågar ju knappt använda sådana fula ord längre så jag har lagt in dom i datorns spärrlista. :p

Jag är helt med på skillnaden mellan spännings- och strömbalun men funderar ändå på hur förlusterna kan mätas upp på ett mera vetenskapligt sätt. Mäta temperaturökning är säkert ett sådant bra sätt.

Kan nu inte dra mig till minnes att jag använt baluner eller trafos i andra applikationer än där impedanserna varit rimligt resistiva. Men det är klart att om det gäller att anpassa en "högohmig" antenn till en lång 50 ohms koax så borde man kunna få bättre verkningsgrad om man så gott det går försöker anpassa den höga och kanske kraftigt reaktiva impedansen mot 50 ohm redan i antennens matningspunkt. Men någon 50 ohm resistiv anpassning kan det ju inte bli frågan om ändå eller hur.

Intressanta frågeställningar tycker jag.

/Bengt
 
Den egentliga frågeställningen är om man kan använda en balun före sin matchbox när man använder balanserad matning till sin antenn. Det utan att bli evigt fördömd som värmeleverantör till Corvus corone ;)

Den enda kandidat till att klara jobbet är väl just strömbaluner, de flesta, även de mest hängivna anhängarna till blanserade matchboxar, accepterar 1:1 balunen. Men frågan är om även 4:1 Guanella klarar jobbet?

Det den måste klara av är:

CM-dämpning, där är den bättre än en enkel 1:1 balun.

Driva den balanserade utgången korrekt. Då de 1:1 två balunerna som en 1:4 balun består av, driver var sin utgång mot en virtuell jord så hanterar den balansen utmärkt. Faktiskt bättre än en 1:1 balun vid obalans mot jord.

Minimalt med effektförluster vid komplex last som avviker från den normala belastningsimpedansen. De "oändliga" mätningarna som jag dokumenterad i pdf filen var ett försök att se hur överföringsfuntionen ser ut. Den slutsats som jag drar av mina mätningar är att den "överför" reaktansen till låg Z området utan att spöka till det mer än en 1:1 balun.

Vad beträffar förlusterna så verkar W1CGs dokument visa att de är rimliga. Hans termiska mätningar verkar korrekta om än omständiga.
 
Intressant om verkningsgrad och förluster i antennanläggningar. När Tore -CBS och jag mätte verkningsgrad på olika hembyggda tuners i samband med S-matchbyggande i KRAS utbildningsverksamhet, var en strömbalun med ferritkärnor på koaxen följt av två L-filter symmetriskt den koppling som var klart bäst och med rimligt stora frihetsgrader.

Erfarenheten från dessa mätningar har övertygat mig om hur viktig balunen kan vara som systemkomponent och åtskilliga lösningar enligt "går det så går det" har efter detta plockats bort för att ersättas med olika mer genomarbetatde former av baluner. Flera av exemplen här i denna tråd är väldigt intressanta att skaffa sig erfarenhet kring och jag följer tråden med stort intresse.
 
@MCD

Det är kul med en djupdykning som den här, men jag undrar om vi inte nått vägs ände nu, utan att höja diskussionen till rent akademisk nivå?
 
-KBW säger: "jag undrar om vi inte nått vägs ände nu, utan att höja diskussionen till rent akademisk nivå?"
Jo, jag tror det - nästa steg vore kanske att drämma till med kretsmodeller och en massa ekvationer för att teoretiskt verifiera och avgränsa de praktiska resultaten, men jag tror det vore fel för detta forum. Antalet läsare av en teknisk artikel brukar ju avta med faktorn 2^n där n är antalet ekvationer i texten:)!

Vad jag tror skulle vara bra vore t.ex. en artikel i Resonans som behandlar mätmetoder och -uppkopplingar för att bedöma baluners (och deras kärnmaterials) prestanda och som inte tar till storsläggan genom att kräva alltför exklusiva/dyra mätinstrument. Någon hugad författare?

73 Janne/SM0AQW
 
>Vad jag tror skulle vara bra vore t.ex. en artikel i Resonans som behandlar mätmetoder
>och -uppkopplingar för att bedöma baluners (och deras kärnmaterials) prestanda

Ja! Det vill jag också se!
Personligen skulle jag också gärna se en genomgång av hur man mäter Rätt(tm) med VNAer, spektrumanalysatorer och trackinggeneratorer. Det finns ju flera instrument som är rätt överkomliga i pris, och speciellt VNAerna har jag förstått kräver en del baskunskap för att ge vettiga resultat.
 
SM0AQW & SM7TLH:

Jo en artikel(serie) om mätningar med vna och vilka fallgropar man trilla ned i, vore inte dumt. Kanske som en fortsättning av serien om Smithdiagram. Kanske just med balun mätning som utgångspunkt.
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top