Fick i ett QSO kommentaren att jag fått till en bra "molnvärmare" så jag gick till
4nec2 och tittade
igen på den simulering jag gjorde i våras när loopen planerades. Nu är ju naturligtvis strålningsvinklarna
till stor del beroende på jordmån och antennhöjd. Båda dessa parametrar är varierande i mitt fall.
Delar av loopen går över rent hälleberg med en malmådra i (*) och en del över blöt skogsmark med ett
vattenflöde någonstans under mark. Loopens höjd över mark skiftar också en aning p.g.a. den bergiga terrängen.
(*) om du med en kompass rör dig tvärs över en viss nord/sydgående linje ser du på nålen en 90-graders avvikelse.
Jag antar att avvikelse beror på en ytlig järnrik ådra i den bergknalle huset och loopen står på ?
Hur som helst, när jag studerar far-field diagramen ser jag att loopen vid lägsta frekvensen har både NVIS och
låga strålningsvinklar där de höga vinklarna dominerar klart. Men redan vid dubbla frekvensen ändras detta
och relativt låga strålningsvinklar ökar i andel. Ju högre upp i frekvens jag kommer desto mer ändras diagramet
mot allt lägre vinklar. Inget konstigt med det. Det stämmer också med de (begränsade) erfarenheter jag hittils
fått när jag kört på den nya antennen.
Det som däremot gjorde mig förvånad är att loopen uppvisar en betydande antennvinst. Det hade jag inte lagt
märke till tidigare, men enligt simuleringen är det så. Vinsten ökar av naturliga skäl med en allt högre frekvens.
Gain vid 28,5 MHz är, enligt plotten, så hög som 10,6dBi (?)
Simuleringen är gjord med "poor ground" istället för "perfect ground" då det senare är så långt från sanningen jag
kan komma på detta QTH
En dubbelkoll med di lärde här på forumet: stämmer simuleringen avseende antennvinsten eller är jag fel ute ?
Jag kan ju ha gjort någon tavla med input-filen, åderförkalkningen
KAN ju ha slagit till igen, hi...