Breune riktkopplare

SA2CLC

Well-Known Member
Kom över en digital effektmeter, vars riktkopplare (tandem match) sprider ganska kraftigt mellan 160-10, så testade bygga en riktkopplare enl F1FRV, en "modifierad" Breune-kopplare.


F1FRV har ett exceldokument för att beräkna komponentvärden, kretskortslayout finns och jag har skaffat en liten kantvik med delad prisma för att kunna bocka lådor (! Kanske byggde denna mest för att få en anledning att testa bocka lite plåt hemma). Jag byggde exakt efter hans beskrivning, justerade VR1 samt C2 till beräknade värden, men jag får inte till det.
Med mycket handpåläggning med justering av VR1/C2 kan jag få spänning på "forward" att ligga rätt konstant över banden, men SWR på speciellt 10m är svårt att få bra.
Använder en FT140-43 med totalt 8 varv , samt ett 4,7ohm motstånd till R2. C1 mätte jag till ungefär 0.6pf.

Spelar det någon roll vilken väg man vänder denna variant? F1FRV's simulering sätter sändaren vid C1 porten, medans hans kretkortsöversikt visar det motsatta.


Den blev iallafall snygg, kantviken funkar fint.
20241004_083722.jpg

20241004_083729.jpg

Kanske bygger en tandem match istället.
 
Last edited:
De Bruene-kopplare som jag har byggt är baserade på 4C65-toroider motsvarande Amidon FT50-61. Bästa frekvensområde 1,8-50 MHz har jag fått med tandem-kopplare, bilden visar en ombyggd mätare av reflektometertyp som var avsedd för 27 MHz men som nu har toroider motsvarande FT82-61.
tandem-match-ini.jpg

En QRP-variant för max 15 W är en kopia av kopplaren i Elecraft T1 som använder FT37-43 (dubbla i spänningstransformatorn).
tandem-match.jpg
 
Last edited:
Sist jag byggde riktkopplare använde jag också -61 kärnor. Den blev tillräckligt bra för mina ändamål, 160-10m, utan justering. Breunekopplaren såg dock så smidig ut att bygga att jag blev tvunget prova.
 
Öppnade upp kopplaren som medföljde, ser välgjort ut med skärm, rejäla kärnor osv. Om man ska börja gissa, vad ska man tro har störst inverkan på spridning över banden? R1/R2?
IMG_20241006_214607_HDR.jpg
 
Det här en klassisk "Tandem Match" eller "Stockton Coupler".
Hur bra den blir beror på lindningskapacitanser och andra strökapacitanser.
Eftersom ström- och spänningstransformatorerna är rätt stora fysiskt
får man räkna med att både kopplingsfaktor och direktivitet försämras med stigande frekvens.

Har en liknande kopplare någonstans, får leta fram den och mäta upp den med nätverksanalysator.
 
Detta är väl en "tandem match" eller hur?

Det finns flera inbyggda fel i en sådan konstruktion.
Owen Duffy beskriver lite om detta. https://owenduffy.net/blog/?p=9138 och https://owenduffy.net/blog/?p=9150

När jag byggde min PEP-meter labbade jag med att kompensera för transformatorernas "dåliga" egenskaper.
Långt senare hittade jag en sida som beskrev detta i detalj men jag kan inte hitta igen det nu.

EDIT: jag hade tydligen länkat till en kompenserad variant men den länken funkar inte längre.
Här kan du läsa om min kompensering.
https://ham.se/threads/pep-effekrmatare.24762/page-5
 
Last edited:
Back
Top