Common Mode drosslar utrett

SM4FPD

SM4FPD

Well-Known Member
Här har G3TXQ gjort en trevlig utredning om rubricerade pryttlar. Här kan man då skapa en CM drossel optimerad för det band där man har problem.
Lägg märke till hur ferritkärnor ger betydligt bredare områden.
Märk oxo hur han inte har jobbat med järnpulver, som T200-2 röda exvis.
Den stora spridningen överraskar mig och vi inser att man kan uppnå mer om man verkligen optimerar sin spole.

Vad har ni för kommentarer om detta?

de
ÄssÄmFyraFotPeDahl
 
Hej Roy!

Jag saknar en länk till utredningen du hänvisar till.

/ Göstha
 
Last edited:
Jag tänkte vara förutseende och ställa en följdfråga redan nu.

Hur står sig en spänningsbalun i samma avseende? Låt säga en 4:1 spänningsbalun.

Bakgrunden till frågan är om man väljer mellan två olika lösningar för logperiodare. Den ena typ Tennadyne / Lannabo med bommarna som 50 Ohm matare och en luftlindad drossel för 10-30MHz. Den andra en M2/Hygain med lös matare uppepå elementen på en singelbom och 4:1 spänningsbalun vid matningen.

Att inte den luftlindade drosseln är optimal i hela området framgår väl av länken, men hur bra är balunen i samma avseende?
 
Common Mode Baluner

Hej alla.
Med all respekt för G3TXQs utredningar och tabeller vill jag framföra följande tips för att testa common mode baluner - och även baluner med omsättning.

Anordningen består av en aluminiumplåt där man enkelt kan koppla upp balunen under test. Lasten, eller utgången, består av två seriekopplade skallampor (viktigt) med exakt samma data.

På ingången påföres - försiktigt - låg effekt och ökas tills skallamporna lyser "lagom". Eftersom lamporna ligger i serie och har samma värde kommer lamporna att lysa med samma styrka.

Om balunen balanserar korrekt kommer skallamporna att fortsätta att lysa med samma styrka när mittpunkten jordas till chassie. Om lamporna "haltar" är detta en indikation på att balunen ej förmår ge en "balanserad" utgång på kanske just denna frekvens.

Med en sådan här testanordning kan man prova att tillverka baluner lindade som spolar, lindningar genom toroider, "ferrit-rör" och/eller en kombination av olika typer. Genom att avge lagom effekt från sändaren (transceivern) på samtliga amatörband (1,8 - 29,7 MHz) får man en uppfattning om hur bra eller "bred" balunen är.

Varför använda en al-plåt som "test-bräda"? Mellan två punkter på en chassieplåt finns en försumbar reaktans - i detta fallet mellan jordpunkt A och B vilket är nödvändigt för att erhålla korrekt resultat.

Jag tillverkade testbrädan någon gång i slutet av 60-talet. I slutet av 70-talet fanns en liknande anordning beskriven i QTC. (Även blind höna kan hitta ett guldkorn!)

Test-brädan finns även beskriven i boken "Reflections", författare Walter Maxwell, W2DU.

Som sagt... med all respekt för G3TXQ - men jag litar mer på mina egna testresultat eller rättare sagt - jag vill gärna "dubbelkolla" tekniska lösningar - framförallt om lösningarna kommer från "INTERNATET"!

73
Bengt SM6APQ
 

Attachments

  • balanstest.jpg
    balanstest.jpg
    38,1 KB · Views: 101
Last edited:
provbänk för baluner

En dålig bild av min provbänk.
En Common Mode Balun under test. "Mittpunkten" jordad till chassie.
Balunen utgörs både av en spole och ett antal ferriter "bärgade" från datakablar.

73
Bengt SM6APQ
 

Attachments

  • provbänk balun.jpg
    provbänk balun.jpg
    96,1 KB · Views: 138
SM6APQ said:
En dålig bild av min provbänk.
En Common Mode Balun under test. "Mittpunkten" jordad till chassie.
Balunen utgörs både av en spole och ett antal ferriter "bärgade" från datakablar.

73
Bengt SM6APQ
Click to expand...


Riktigt bra tips på enkel mätuppkoppling.

Kan man tänka sig att byta lamporna mot denna koppling?
faskontroll.jpg
Jag hittade den i ett av Tore/7CBS dokument.

/Micke
 
GLD de APQ.
Hej. Jag kan inte riktigt greppa ditt koncept. Av din bild framgår att det går två trådar genom toroiderna och min fråga är hur dom är kopplade till den förmodade balanserade ändan av koaxialkabeln? Kanske du kan förtydliga med en skiss.
F ö kan denna koppling vara en verklig "vinnare" när det gäller att analysera hur bra en balun är att åstakomma balansering.

73
Bengt SM6APQ
 
Ska försöka förklara hur jag tänkte.


Balun_meter.jpg

Ersätt lamporna med lämplig resistans som passar mätobjektet.
Mät strömmen med hjälp av de två strömtransformatorerna.
Transformatorerna kopplas så att mätaren visar differansen mellan strömmarna.
(vet inte om jag fick fasläget riktigt i schemat)

Jag inbillar mig att det kan vara enklare att se små skillnader med ett instrument jämfört med lampor.

/Micke
 
GLD de APQ.
Ja - det beskrivna schemat på inlägg # 10 ger nog ett mycket noggrant mätresultat jämfört med lamporna. Frågan är bara om litet obalans i en balun betyder så mycket i praktiken.

Har för mig att Grimetons guru, Bengt Dagås (SK) en gång yttrade att "vi tillåter upp till 10 % skillnad i feederströmmarna till våra rhombantenner. "Tanger" (mottagarstationen vid Gibraltar sund) har aldrig klagat!"

W2DU i sin bok "Reflections" har två 25-ohms motstånd i serie på utgången istället för lamporna. När mittpunkten jordas till chassie får inte SVF ändras på ingången om god balans råder på balunens utgång. W2DU föreslår (för "finliraren") också att man kan mäta spänningen över motstånden med en RF-probe som då skall visa samma värden över bägge motstånden när balansen är perfekt.

Det är korrekt Micke, att man ser små skillnader i "obalansen" med ett instrument jämfört med två lampor.

För min del räcker det med de två skallamporna för att kunna sålla bort mindre bra baluner.

73
Bengt SM6APQ
 
APQ de GLD,

Man kan visst ifrågasätta nyttan av ett noggrannt mätinstument i detta sammanhang.
....jag är bara klåfingrig, vill alltid optimera om jag kan;)

/Micke
 
Så kul att Du hittade det schemat, SM0GLD. Den härstammar från en artikel jag skrev i QTC 2009 decembernumret, tror jag. Jag hade bollat denna koppling med SM0AOM ett tag och till slut förstod jag hur han menade. Artikeln finns nu på sk7ca.org.
Denna koppling beaktar både ström- och fasläge. Den kontrollerar att både ström- och fasläge är 180 grader åtskilda, vilket ju är definitionen för balans.
De flesta kopplingar man ser visar bara att strömmarna är lika stora, dvs glödlamporna lyser lika mycket och lämnar fasläget därhän.

Rent teoretiskt kan man tänka sig att fasskillnaden inte är 180 grader (som det ska vara vid balans) utan 360 grader (eller 0 grader) pga av något fel. Strömmarna är fortfarande lika stora och glödlamporna visar full balans. Trots att full obalans råder!

I praktiken är det ju inte särskilt sannolikt att det finns sådana fasskillnader direkt efter balunen som är kopplad direkt till sändaren. Så den koppling du Bengt föreslår är ju enkel och listig för de flesta situationer. Men det kan ju bra att veta om lamporna lyser olika så kan det också bero på skillnader i fasläge. Fast det spelar ju ingen roll...balunen är ju kass i alla fall!

Tore SM7CBS
 
Hej Tore och Bengt,
Nu är kopplingen testad med mätare.

test_fixt2.jpg
test_fixt1.jpg

Provade lite olika kopplingar bl.a. med två dioder och intrument med mittnolla.

Balun_meter3.jpg

I ett försök att kvantifiera mätresultatet la jag till en extra switch, S2, för att kalibrera till max utslag.
I kalibreringsläge kopplar man förbi den ena strömtransformatorn.
Med båda transformatorerna inkopplade och mittpunkten jordad via S1 mäter man obalansen i % av fullt utslag.

Har jag tänkt rätt?

Det var förvånansvärt enkelt att "trolla bort" obalansen med ferriter.

/Micke
 
Vad är det för typ av toroider i din uppkoppling Micke?
Ser ut som att du måste löda för att få av ferriterna som är under test..är det motstånden R3/4 som sitter inne i toroiderna?
 
Last edited:
Så vitt jag förstår har G3TXQ gjort en mätning av CM drosselns växelströmsmotstånd för att dämpa obalanser. Dvs dess resistans, capacistans och induktans vid ett frekvensområde. Dvs han talar inte om balansen i sig.

Intressant ändå med era metoder att mäta just balans med lampoer eller strömtransformatorer, Jag byggde ett par strömtrafos för en tid sedan, att mäta på min stege med, men intresset dog ut.

En CM drossel är ju inte bara avsedd att balansera utan mer att bromsa RF effekt utanpå sladden som ger RF i chassit på radion och ledningsbundet ut i elnätet.
Vanligen försvinner balansen som en CM drossel ger, och mycket typiskt gör det så vid avstäning med metoden på elnätet. det är således skillnad på störningsbegränsning vid labbets EMC test och verkligheten.

Är det då någon som har mätt på själva CM drosselns egenskaper som G3TXQ gör?
eller mätt balansen med era mätanordningar, (smarta sådana) över ett större frekvensband? Och dessutom, med olika kabalellängder från TX till plåten med mätuppkopplingen. som en riktig anläggning.

de
FPD
 
SM7FBJ said:
Vad är det för typ av toroider i din uppkoppling Micke?
Ser ut som att du måste löda för att få av ferriterna som är under test..är det motstånden R3/4 som sitter inne i toroiderna?
Click to expand...

Toroid: TN 14/9/5, 4C65, 50varv 0,4mm cu-tråd.
Motstånden R3/4 är ytmonterade och sitter på kortet.
Det som sitter i toroidcentrum är bara en plastdistans för att centrera primärvarvet.

Ja, jag måste löda loss vid prov av olika toroider.
Allt var ju hopsatt och testat i går kväll så viss modifiering måste nog ske.

Vid närmare eftertanke tror jag att det räcker med en strömtransformator i serie med omkopplaren S1.
Där skulle man då mäta CM-strömmen som går tillbaka via jord.
Detta ska provas i kväll.

/Micke
 
50 varv Primär/sekundär, men.."TN 14/9/5, 4C65"....där hänger jag inte riktigt med.
Nåja, jag hade egentligen mest tänkt att bygga anordningen som kolla balans/fas till min stege.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top