FM, 1750 Hz CTCSS, bred eller smal FM?

För varje distrikt finns ett förstahandsval för subton, exempelvis 77,0 Hz för SM0. Om du har din radio programmerad med endast detta förstahandsval och trycker på 1750-knappen, täcker du in majoriteten av öppningsmöjligheter på en och samma gång: subtonsöppning, 1750-öppning och bärvågsöppning.

73,
Jonas SM5PHU
 
Tack Jonas, det låter ju som en möjlihet nu när du har reducerat ner det till det allra nödvändigaste.
Sen får man alltså programmera upp 7 olika bankar och göra likadant för att täcka hela landet.
Med hjälp av en GPS borde man kunna få radion att byta kanalbank automagiskt.
 
Ett sätt att få ett underlag är att på webbplatsen ssa.se bläddra sig fram till "repeatrar & fyrar" under sektionen VSUHF.

Där kan man över kartan välja mode "FM" och sedan klicka i det blå fältet på ".CSV".

Du får då en lista nedladdad till din dator och kan sedan redigera den efter tycke och smak.

Här är en fil med alla 2m FM repeatrar. Jag har med flit valt bort kombinationen FM/DMR/D-star , så önskar ni något annat får ni själva ladda ner en fil från ssa.se.

Filen är sorterad efter distrikt följt av ort då jag har märkt att detta gör det lätt att hitta önskad repeater när jag bläddrar i kanallistan. Tyvärr lyckades jag i nuläget inte få in det på en sida i bredd i PDF-dokumentet så viss info finns på nästa blad.

Att sedan programmera sin radio på lämpligt sätt är nästa steg.

I min kombinerade handapparat för FM/DMR, 2/70 har jag valt programmeringen så att displayen för DMR zoner visar id och talgrupp på rad 1 och ort /frekvens på rad 2.
För de analoga zonerna visas id och frekvens på rad 1 och analog/ distrikt på rad 2

Detta val är ganska lätthanterligt då det bara är att stega fram till rätt zon på pilknapp och sedan välja talgrupp/frekvens på vredet.

Det är för övrigt inte en massa subtoner som ska hanteras då urvalet av subton har gjorts ganska logiskt.

Subtonerna är i stort sett fördelade på distrikt efter decimalen på tonen, så nu, till dags datum, använda toner i respektive distrikt är:

SM0, 77,0 och 123,0
SM2, 107,2
SM3, 127,3 och 141,3
SM4, 74,4, 114,8 och 85,4.
SM5, 82,5.
SM6, 114,8 och 118,8.
SM7, 79,7 och 156,7

(SM1 har subton 218,1 tilldelad men den används inte i nuläget)

Återigen, 1750 är trots återkommande rykten inte dött utan lever vidare. Tämligen ofta i kombination med subton och DTMF, allt för att göra det så enkelt som möjligt för användarna.

73 de SM7NTJ Lorentz
 

Attachments

CTCSS och enton har diskuterats flitigt i tråden, men min inledning av tråden handlade oxo om deviation och bandbredd vid FM-trafik.
Detta fanns i min inledning:

Vad gäller deviationen så verkar fortfarande köras vad som helst, från +-0,3 kHz till +-15 kHz.
Vissa drunknar totalt i minsta brus, andra orsakar kraftig dist i mottgarens filter och får brusspärren att tycka att det är brus och stänger för varje ord.
Standarder som preemphfasis och deempfasis, verkar helt bortglömt numera. Vissa lågpris FM-stationer verkar ha fått besparingskrav på mikrofonförstärkaren.
Blev något bättre överhuvudtaget?
Själv har jag tröttnat och ställt tillbaka mina FM-stationer till 16k0F3, dvs +-5 kHz dev, som ändå går bra med 12,5 kHz frekvensdelning.
Sänder dock alltid 88,5 Hz subtone.
Relästationer är för det mesta onjutbra att lyssna på.
Frågan man någon på en relästation om vilken standard klubben har för deviation bandbredd etc så blir svaret "vet ej", "skiter i"..

Vad tycker ni, någon som har gjort någon åtgärd?
Är det fritt fram att köra vilken bandbredd som helst vid FM?
Såg att för 27 MHz fanns och säljs och köps fortfarande mätinstrument för att hålla koll på bl.a modulationsgraden vid AM.
Men radioamtörar ha inte en susning om sin bandbredd vid FM.
Lyssnar man mobilt på två stationer kan det vara 30 dB eller större skillnad i deras deviation.
De med undermodultion drunknar i brus flutter och störningar.
Faktum är att FM och dess utnyttjande av spektart faktiskt inngår i provet för at bli radioamatör.

Visst hade det varit bra med en enkel modulationsindikator på FM riggen.
Något jag försökte få ICOM att göra, men det belv aldrig så.
Hembyggen av deviationsmätare som projekt är det tunnsått med. Men man ser instrument på TRADERA för bra priser ibland.
En LF voltmeter på riggens högtalare ger en rätt bra relativ indikering om motstationens deviation.

SM4FPD
 
En del repeatrar lämnar information om access i samband med id-andet. T.ex shift, vilken subton eller annat av värde. Använda tekniken som hjälpmedel underlättar för somliga.. - Det finns dom som slutat använda telefon för att nummerskivan och sladden till väggen saknas!!

/Sven.
 
En lite lustig sak kommer jag att tänk på när ni spårat ur till telefoner.
Ordet förknippar ju vanligen med en trådbunden låda med vilken man kan låta sig kopplas upp till annan sådan manick.
Jag har en del radiostationer, komradio etc, som det står beteckningen "VHF Radio Telephone" på, ibland har jag besök av icke radiofreaks, och man ser detta, och blir förvånade hur detta kan vara en telefon?????

Ibland kallar jag mobiltelefonen för radiotelefon, vilket får folk att höja på ögonbrynen, jag brukar förklara att en mobiltelefon är inget annat än en kommunikationsradio med selektiv som kan koppla upp sig till någon form av nät, förr till trådnätet, senare till radioläck och trådnät, numer amest till internet.
Förvånade miner, men de är ju digitala???? Ja modulationen av radiosändaren är inte FM eller AM, liksom mottagaren, utan någon form av pulsmodulation som kalls digital, (siffervisande).

I FM tidens begynnelse inom amatörradion, anvädne jag en telefonlyúr som mikrofon och körde simplex på 145,7 MHz.
Förvånade människor såg mig med dennna lur i facett i bilen, har du telefon i bilen? frågade alla.
Så en telefon kännetecknas av en lur, eller ???? ja kanske även fingerskivan.

Då uppstår frågan om samtal med mobiltelefon, komradio kan avlyssnas, ja du gör ju det själv med din radiomottagare i mobiltelefonen brukar jag säga, då kan väl andra göra det oxo.
På NMT tiden var det ju enkelt att lyssna på den typen av kommunikationsradio.

För att lite återgå till detta med modulationsgrad.
På NMT tiden användes ju en LF kompressor för att minsa dynamiken, (skillanden i talstyrka) för att det skulle bli någorlunda konstant deviation, och därmed optimera signal brusförhållandet.
I mottgaren fanns sen en expandera, som ökade dynamiken för att man skulle slippa höra den komprimerade talet från motstationen.
Systemet kallade kompanier.

Amatörradiostationer skall normalt ha en limiter som försöker hålla deviatonen inom någon gräns.
Det gör det oxo men limitern har inte oändlig verkan. Dessutom börjar det komma billiga amatörradio utan någon sådan funktion, eller bristfällig sådan.
Så visst ligger vi långt efter.

Den talprocessing som finns i våra moderna mobiltelefoner sköter hanteringen av olika talstyrkor, mikrofonavständ etc mkt bra. Avsevärt bättre än radioamatörer sköter sin modulkationsgrad... Så visst ligger vi, eller alla andra, långt efter....

SM4FPD
 
SM0GLD said:
Det var smart. Tack för den informationen
Click to expand...
Nja, det är ju det som jag tycker är så dåligt, då måste jag programmera in 208 olika reläkanaler i min apparat då jag inte kan ändra ton utan datorprogrammering.
Radio skog klarade ett rikstäckande nät med bara två relä-toner så det borde väl amatörerna klara också, då klarar man ju sig med 32 kanaler.

Dessutom är det ju så att om man nu har en modernare radio med möjlighet att ställa in subtonerna och är på resa i örebrotrakten och inte vet riktigt var relästationerna beffinner sig och kanske inte din egna exakta position, och kanske inte ens vilken kanal som används i trakten så har man ju då dessa toner att välja på:
SM4, 74,4, 97,4 och 85,4.
SM5, 82,5.

Sedan finns det på 2m 16 reläkanaler, då skall man prova att ställa in 64 olika varianter på sin mobilstation innan man ens vet om man ens når en relästation istället för att bara testa 16 kanaler med tonknappen.

Man klarar sig inte med endast 7 kanalbanker med en GPS-styd radio då relästationen man har möjlighet att köra när man rör sig i gränslanden mellan de olika distrikten, 7 banker funkar bara bra om man rör sig i mitten av de olika distrikten. Om jag kör ner till Kopparberg och har kontakt över Ludvika-reläkanalen så byter den plötsligt subton när jag kommer lite söder om Grängesberg.

Jag kommer med en dåres invishet att hävda att både 1750 och subton krävs. Ser i repeaterlistan som länkades till att som tur är så har de flesta detta vilket är bra.

Smal-FM på 2m har jag sett diskuterats i QTC med samma omöjlighet att komma till enighet redan i mitten av 80-talet så vi verkar ha tid att diskutera detta med subtoner också ett tag till haha!
 
SM4WII, smal FM på 80 talet var en övergång från 50 kHz steg till 25 kHz steg.
Nu, sedan en 15 - 20 år, gäller övergång från 25 kHz till 12,5 kHz frekvenssteg.
Vid 50 kHz steg gällde deviationen +-15 kHz med en bandbredd på mer än 30 kHz.
Vid 25 kHz steg gäller deviationen +-5 kHz med bandbredden c:a 15 kHz
Vid 12,5 kHz steg måste man gå ner till deviationen +-2,5 kHz och även minska talbandet till under 3 kHz, vilket kan ge bandbredden drygt 10 kHz.

12,5 kHz ger i allmännhet sämre ljud, och frekvensnoggrannheten är viktig, många moderna radiostationer som kan 12,5 kHz steg är försedda med någon referens med stabilisering. (kritallugn) De billigaste radiostationernan kan ligga flera kHz fel vilket ger försämrad ljudkvalitet och signal brus förhållande.
Själva dynamiken i överfört tal blir mindre med smalare bandbredd, vilket gör att man msåte se till att utnyttja bandbredden på bäst sätt, dvs tla så att man uppnår full deviation. I verkligheten verkar det däremot så att många tror att radion fixar detta själv. Något som i verkligheten är precis tvärs om. Och särskilt billigare radio har låg mickänslighet.
När radioamatörer kör SSB sitter man och har stenkoll på ALC och uteffekt, men vid FM så glömmer man helt....

En FM sändare skall ha en sk preemphasis i sändarens modulator, det betyder att man skär talbandet brant under 300 Hz, sen skall frekvenskurvan stiga upp till 3000 Hz, diskanthöjning, för att sen skäras av brant över 3000 Hz. Principen ger konstant modultionsindex, dvs kvoten av modulationsfrekvens och deviation.
I mottagaren sker motsvarnade diskantsäkning, och överfört ljud blir rakt inom 300 - 3000 Hz.
Detta kräver filter i transiverns sändare och mottgare som kan kost några extra pengalappar....

Det finns således stora möjligheter att överföra mycket bra ljud vid FM, som dessvärre inte nyttjas fullt ut. dels för att man talar fel i micken, dels för att billigare radion har felaktig talbehandling.

Men problem uppstår i först hand om man försöker hör FM trafik i bilen, med fluttrande signalstyrka.
Som snabbtelefon duger det mesta ....

Kommradio för flyget kör AM, men samma prisnciper gäller
Där har man gått över från 25 kHz frekvensssteg till 8,33 kHz steg.
Därmed måste mottagarens filter vara smalare, samt sändarens modulationsfrkvnes vara mindre, från max 3000 Hz till c:a 2500 Hz. Ger sämre ljudkvalitet, sämre diskant och distingthet i ljudet. Men de sänder ju ofta med miken sittande nära munnen, har fått mikrofonförstärkningen inställd rätt, och låter rätt bra faktiskt.
Nu ligger vi radioamatörer efter trots att vi har FM och fina radiostationer samt möjlighet och intresse att påverka.

SM4FPD
 
SK4BX/R i Örebro klarar av 1750, DTMF och subton men det hjälper inte. Repeatern är tyst 99,9 procent av tiden.
 
Jag förstår att programmeringen av moderna radiostationer kan uppfattas som, eller rentav är besvärlig.

I de flesta fall gäller det att hitta en strategi, någonstans att börja.
Penna och papper är fortfarande ett gångbart sätt för att lägga grunden till en struktur.
Först behöver den totala mängden data bestämmas sedan behöver begränsningslinjerna dras upp.

Data:
Totalt antal repeaterkanaler 2-m/70-cm inkluderat de vanligaste talgrupperna på DMR cirka 1200st
Totalt antal repeaterkanaler ren FM på 2-meter 104st.(Av 136 repeatrar).
Totalt antal repeaterkanaler ren FM på 70-cm 101st.(Av 127 repeatrar).
Frekvens- och subtonslista för ovanstående.

Ok, vi fortsätter med begränsningslinjerna.
Typ av radio, 2-m, 70-cm, dualband, FM/DMR/C4FM, kommersiell, amatör och minneskapacitet?
Hur och var kommer jag att använda radion?
Och inte att förglömma, har jag programvara, interface och programmeringskabel?
Det är även bra att ha en aning om hur man använde programmeringsprogrammet.

Nu börjar det egentliga tankearbetet.
Hur vill jag disponera datamängden och hur kommer jag att använda den?
Finns det någon grundmateriel jag kan använda? Det vill säga en kodplugg/programmeringsfil jag kan utgå ifrån och kopiera förändra efter mitt behov?

De moderna radiostationerna har ofta möjlighet att programmera information om vald kanal i klartext vilket underlättar användningen.

Här är ett par exempel på displaytext från min bärbara Anytone 868
Övre rad visar vald repeater: SK7RGI.145.750
Undre rad visar vald kanalbank: Analoga SM7

Övre rad visar vald repeater: SK4BX.145.650
Undre rad visar vald kanalbank: Analoga SM4

Jag kan fritt sortera ordningen av repeatrar i respektive kanalbank och placera repeatrarna efter hur jag vill nå dem. Repeater väljs med vred, kanalbank med pil upp/ner vilket gör det ganska enkelt att välja.

Här är ett exempel på displaytext från min bärbara Anytone 868 i läge DMR
Övre rad visar vald repeater: SK7RGI. TG8
Undre rad visar vald kanalbank: Jonkoping434.975

Ovanstående sätt att programmera gör att det går att lägga in orter och repeatrar i den ordning man oftast passera och då med bara en knapptryckning ändra inställning vartefter man behöver det.

Jag har valt att lägga in call/frekvens respektive ort/frekvens för att lättare snabbt kunna ställa in radion på önskat sätt.

När det gäller amatörradiostationer är det oftast lättare att hantera eftersom de är byggda för att ofta byta frekvens.
Jag har utnyttjat snabbvalsknapparna för de närmaste repeatrarna men även för att snabbt kunna välja subton och wide/narrow. En finess med detta är att snabbvalsfunktionens inställningar förs över till radions inställningar.

Ett exempel ifrån den YEASU dualbandare jag har i bilen:
Knapp 1 145,750 156,7 wide
Knapp 2 145,775 156,7 narrow
Knapp 3 145,7875 82,5 wide
Knapp 4 434,750 156,7 wide

Så om jag trycker på knapp 1 så får jag även in subton 156,7 och wide i radions arbetsminne. Byter jag sedan frekvens med VFO-ratten följer subton och wide med till nästa frekvens.
Motsvarigheten gäller om jag åker mot SM5, ett tryck på knappen och jag behöver bara välja frekvens vartefter jag passerar de olika repatrarna.

Det finns många olika sätt att programmera det man önskar, det gäller bara att se skogen trots alla träd som står i vägen.
Fundera på hur du behöver använda radion och om det finns något annan ordning att lägga in data i radion.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Ja, kanske bara var kanalavståndet man bråkade om på 80-talet hehe...
Ur QTC 2/82
 

Attachments

  • Kanalavstånd.jpg
    Kanalavstånd.jpg
    78,3 KB · Views: 11
sm4fxr said:
SK4BX/R i Örebro klarar av 1750, DTMF och subton men det hjälper inte. Repeatern är tyst 99,9 procent av tiden.
Click to expand...

Jo, det kanske inte är tonen det beror på... kanske är oss.
På SK4DM/R så får man svar 1 gång av 20 som man ropar haha, på den finns bara 1750-ton tror jag.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top