Gammalt bygge, 2x813

Hammonds Al-chassier var ett bra uppslag.

Dock gör det "ont i bankkontot" att bara titta på priserna.
Inflationen verkar ha jobbat i treskift.

Får erkänna att jag förmodligen till en del lever i det förgångna där ett 350x200x50 mm chassie kostade 10 kr i min tummade Elfa-katalog.

"Det var bättre förr..."
 
Hej!

Tommy, kul att ditt PA är i luften, snygg hårdvara du har!
En ART-13 och BC-348 står o värmer upp sig just nu, skall köra lite CW på 17 eller 20.
"Det riktiga trafiksättet med riktig utrustning" ;)
 
Jag har också insett att mekanik har blivit offentligt dyrt.. privat har jag köpt lite lådor på loppisar osv när man kommit över till bra pris.
Ibland har man haft tur att fått någon fin begagnad av någon snäll när man behövt.

Köpte en rejälare bordslåda till jobbet för en tid sedan, 2400:- slutade det kalaset på... Helt horribelt, men vi var tvungna att ha en. Dessutom är det inte bara priset utan utbudet är inte heller jättestort.

Just nu söker jag efter en vettig låda till ett rör riaa, men jag har inte hittat någon jag verkligen velat ha. Sökandet fortsätter.
 
Just ett RIAA-steg med rör trixade jag ihop i en sorts kopplingsbox. Dessa salufördes hos ELFA, kanske finns ännu idag, men finns från andra leverantörer också. Det är lådor av en gjuten lättmetallegering, som har ena sidan som ett lock och om man väljer en vettig storlek kan den sortens kretsar få plats utan problem, inklusive ett nätaggregat. De är lätta att borra i och går att ta hål i med hålpunch för rörhållare etc. Jag brukar bygga med locket som "botten" och sätta fötter på när allt är klart, men det går att göra på andra sätt också. Det brukar ibland finnas spår för att trä in skärmplåtar på insidan, vilket kan vara intressant i en störkänslig sak som ett RIAA-steg.

Exempel: https://www.electrokit.com/produkt/aluminiumlada-gjuten-188x119x37mm/
 
SM0UAN said:
Jag brukar bygga med locket som "botten" och sätta fötter på när allt är klart
Click to expand...
Några av mina LF-rörkonstruktioner består av en träram med en al-plåt på toppen och en på botten.
Plåtarna är ihopkopplade med 4st långa distanspinnar mellan top och botten.
För RF-konstruktioner kanske det behövs flera distanser mellan plåtarna för förbättrad jordning.
Denna typ av "låda" är billig jämfört med köpechassin.
Man ska ha klart för sig att många gamla rörkonstruktioner var skruvade i träplankor utan skärmplåt.
 
SM0AOM said:
Röret på bilden är definitivt ett "klassiskt 807".

View attachment 9878

Lite detektivarbete visar att M2463-601 var den tidigaste M-nummerbeteckningen för 807 och dess släktingar,
och att någon tillverkare eller importör tydligen också gav beteckningen 6S35 till importerade
Sylvania 807-or. Okänt varför.

Man lär så länge man lever...
Click to expand...
I typkatalogen (M7789-900291 /1986) för elektronrör anges även M2463-663000 för 807W
807W är en ruggad 807 där glaskroppen har krympts till ungefär samma storlek som en 6L6, behändigt om det är trångt i chassiet.
Tyvärr är dessa rör mer sällsynta, jag tror nog 5933 i någon av dess varianter är vanligare.

Som K-A skriver så var sista delen i M-numret treställigt från början så det är ett tidigt anskaffat rör du har. 601 förlängdes med tre nollor till 601000, denna förlängning av materielnumret skedde någon gång under 40-talet såvitt jag förstått.
B i 601B gissar jag betyder att det är andra omgången rör som anskaffades eller möjligen anger det en annan tillverkare.
(Innan dess var det femställiga Tc-nummer med eventuella versioner som bokstavssuffix).
 
Last edited:
807W var en annan beteckning för 5933, och vad jag kan påminna mig var det Sylvania och Tung-Sol som tillverkade dessa.
Sedan finns det sällsynta fall när någon fördomsfri rörproducent satt beteckningen 807W på "vanliga 807-or", fast med lite bättre
intern uppbyggnad.

5933 användes i modulatorn till Wilcox 96D, och det är ur reservrörsförrådet till dem som de som jag har kommer.
Genom sin lägre bygghöjd får man in dem även i mindre lådor, t.ex. får man in en stående sådan med keramisk
toppkontakt och sockel i en TU-5 låda med flera mm tillgodo.

"807" kunde uppträda i många former och färger, för att inte tala om kvaliteten.

Brittisktillverkade ATS25 var svåra att ha sönder, liksom RCA och General Electric 807. Däremot fanns det "rebranded"
807 av tveksam kvalitet. Råkade på sådana som gick under handelsnamnet "Zaerex" och "Tungsram". Inte alla av dessa
fungerade. Hytron HY61 och Standard Radio 5S1 kunde också bjuda på överraskningar.
 
Last edited:
Har ett par Mullard RÖR som lär vara en variant av 807
 

Attachments

  • 20230526_214254.jpg
    20230526_214254.jpg
    1,5 MB · Views: 11
QV05/25 är 807 tillverkad av Mullard
QE06/50 är 807 tillverkad av Philips
5B/250A är 807 tillverkad av ITT-Standard Telephone & Cables
5B/254A motsvarar ungefär 5933
5B/254M tillverkad av ITT-Standard Telephone & Cables är 5933 fast med loktalsockel. Satt i SRT FS-VFO och en del markradio


1685134013323.png


Sändare med 807-or "bör ej saknas i något hem"
 
Last edited:
SM0AOM said:
QV05/25 är 807 tillverkad av Mullard
QE06/50 är 807 tillverkad av Philips
5B/250A är 807 tillverkad av ITT-Standard Telephone & Cables
5B/254A motsvarar ungefär 5933
5B/254M tillverkad av ITT-Standard Telephone & Cables är 5933 fast med loktalsockel. Satt i SRT FS-VFO och en del markradio


View attachment 9971


Sändare med 807-or "bör ej saknas i något hem"
Click to expand...
I början av 60-talet när budgeten var obefintlig och 807or var "heta" på marknaden kom jag över några 1624or som ingen ville ha, utan kostnad. Nästan som ett 807, men annan glödspänning och direktupphettad katod.
 
SM0AOM said:
Sändare med 807-or "bör ej saknas i något hem"
Click to expand...
Väldigt många "gamla" konstruktioner med t.ex. 2st 807or (även andra rör) är konfigurerade i push-pull.
De flesta "moderna" konstruktioner kopplar rören parallellt.
Varför har vi övergivit push-pull?
 
Last edited:
SM0GLD said:
Väldigt många "gamla" konstruktioner med t.ex. 2st 807or (även andra rör) är konfigurerade i push-pull.
De flesta "moderna" konstruktioner kopplar rören parallellt.
Varför har vi övergivit push-pull?
Click to expand...
Primärt därför att bandomkoppling blir mycker mer komplext vid push-pull.

Sedan blir det även svårare att upprätthålla symmetrin i en balanserad krets när den sks täcka ett stort frekvensområde.
 
Push-pull var bra för att reducera jämna övertoner, särskilt den dubbla frekvensen. När pifiltret blev populärt i början av 1950-talet och övertog övertonsfiltreringen försvann push-pullkoppling på kortvåg.
 
När PA-stegen bestod av trioder fanns det poänger med push-pull, kraven på Q i tankkretsen minskade,
kors-neutralisering blev enklare och så länge som bandbyte skedde med plug-in spolar så ökade inte komplexiteten.
Link-koppling fungerade också bra med öppna feederledningar.

I UHF-PA så levde push-pull kvar länge, minnesgoda erinrar sig QQE06/40 och dess släktingar vilka genom
en genomtänkt design minimerade inverkan av strökapacitanser och gjorde att fungerade förstärkning och frekvensmultiplicering
hunde åstadkommas även på frekvenser inte långt under rörets självresonansfrekvens.

Samma motivering hittar man i transistoriserade PA-steg även i dag.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top