IC-7000 vs BC-312
- Thread starter SM5JAB
- Start date
SM6OID
ANODFANTAST
Hej!
En av mina BC-312 har roterande omformare, precis som det skall vara...
Jag har en T-47/ART-13 inkulsive den roterrande omformaren, som för nå't år sedan fick lagren ompackde med nytt fett.
Omformaren var renoverad i mitten av -50 talet och ej använd sedan dess.
Det som nu återstår är att tillverka kablage till "maskinen" och att fixa några enklare åtgärder innan det kan vara aktuellt med ett prov.
Autotunemekaniskem är nysmord...
Sedan hoppas jag att det skall bli fart på prylarna, ett 813 modulerat av två 811.
Kan det bli bättre?
En av mina BC-312 har roterande omformare, precis som det skall vara...
Jag har en T-47/ART-13 inkulsive den roterrande omformaren, som för nå't år sedan fick lagren ompackde med nytt fett.
Omformaren var renoverad i mitten av -50 talet och ej använd sedan dess.
Det som nu återstår är att tillverka kablage till "maskinen" och att fixa några enklare åtgärder innan det kan vara aktuellt med ett prov.
Autotunemekaniskem är nysmord...
Sedan hoppas jag att det skall bli fart på prylarna, ett 813 modulerat av två 811.
Kan det bli bättre?
SM6OID
ANODFANTAST
Anders, jag vet inte var gränsen går för moderna skapelser går, jag har både båtankare och lite nymodigare (allt är relativt) saker.
För nuvarande sker mestadelen av trafiken med en Skanti TRP8750, jag tror att mitt exemplar är tillverkat på 90-talet.
Det är nog den radio med färskast datum som jag har. Jag räknar den inte som regelrätt båtankare, även om stationen väger lite över 100 kg.
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
BYC skrev: "Ångrar mig faktiskt, för det är otroligt trevligt med rörradiosar, vilket härmed medges oförbehållsamt Men hade jag platsat i Ankar-klubben med mina Drakar?"
----
Sent skall syndaren vakna. Tur att du tål lite skoj annars hade jag skrivit lite försiktigare Johan.
Nej tyvärr, Drakar platsar inte i båtankarklubben. De har inte tillräcklig volym och tyngd och mekaniken är alldeles för klen. Tunn ranglig plåt i chassie och front. Inslag av plast och delvis transistoriserad. Inte en siffra rätt. Möjligtvis som ankare för en uppblåsbar badsvan i en stilla badvik?
Jag vet inte om det finns någon vetenskaplig definition av riktiga båtankare men de apparater som OID beskriver platsar i alla fall i kategorin enligt min egen bedömning. Tunga otympliga saker som kräver ordentliga muskler att flytta och som gärna blir varma och osar både smörjolja och bränt damm. Gärna skall dom vara hopplöst omoderna och enbart vara användbara för de som uppskattar åbäkena av nostalgiska skäl eller för att apparaterna är historiskt intressanta att jobba med samt för att skänka glädje.
Frågan du ställde har ventilerats på ett amerikanskt båtankarforum där någon trodde att en gammal ICOM-någonting kunde kvala in. Näää, det föll inte i god jord där.
----
Sent skall syndaren vakna. Tur att du tål lite skoj annars hade jag skrivit lite försiktigare Johan.
Nej tyvärr, Drakar platsar inte i båtankarklubben. De har inte tillräcklig volym och tyngd och mekaniken är alldeles för klen. Tunn ranglig plåt i chassie och front. Inslag av plast och delvis transistoriserad. Inte en siffra rätt. Möjligtvis som ankare för en uppblåsbar badsvan i en stilla badvik?
Jag vet inte om det finns någon vetenskaplig definition av riktiga båtankare men de apparater som OID beskriver platsar i alla fall i kategorin enligt min egen bedömning. Tunga otympliga saker som kräver ordentliga muskler att flytta och som gärna blir varma och osar både smörjolja och bränt damm. Gärna skall dom vara hopplöst omoderna och enbart vara användbara för de som uppskattar åbäkena av nostalgiska skäl eller för att apparaterna är historiskt intressanta att jobba med samt för att skänka glädje.
Frågan du ställde har ventilerats på ett amerikanskt båtankarforum där någon trodde att en gammal ICOM-någonting kunde kvala in. Näää, det föll inte i god jord där.
Last edited:
Scantin är ju en komersiell apparat och går väl som "operatörsradio". Alltså tänkt att inte ens av misstag av en lågutvildad radioanvändare gå att missbruka. Så om man tar dem i ordning så är det väl plankradio, båtankare, moderna amatörradio och operatörsrados. Så i min syn kvittar det om det står en modernare amatörradio eller en operaörsradio i mitten av alla båtankare och om finhyllan är fylld av plankbitar. När det kommer till kritan så är man i praktiken ändå i huvudsak användare av en modern amatörradio eller operatörsradio. Sedan om man sedan har en mera romantisk syn på sin hobby och dess upplevelse, så är väl det ok. Men försök inte lura någon annan.
SM6OID
ANODFANTAST
Scantin är ju en komersiell apparat och går väl som "operatörsradio". Alltså tänkt att inte ens av misstag av en lågutvildad radioanvändare gå att missbruka. Så om man tar dem i ordning så är det väl plankradio, båtankare, moderna amatörradio och operatörsrados. Så i min syn kvittar det om det står en modernare amatörradio eller en operaörsradio i mitten av alla båtankare och om finhyllan är fylld av plankbitar. När det kommer till kritan så är man i praktiken ändå i huvudsak användare av en modern amatörradio eller operatörsradio. Sedan om man sedan har en mera romantisk syn på sin hobby och dess upplevelse, så är väl det ok. Men försök inte lura någon annan.
Hmmm, låt mig förklara...
Det känns som du skjuter in dig på endast brukandet av produkten?
De Skantimaskiner jag har KAN vara begränsade i sina frekvenser och trafiksätt och därmed rimligt säkra för radiovildar. Det finns de där du endast kan köra på vissa förprogrammerade "kanaler" och vissa trafiksätt. Sedan finns det de, som mina (efter byte av EPROM), där man kan knappa in valfri frekvens för TX (1.6-30 MHz) varfritt trafiksätt osv. Som detalj kan nämnas att BFO pitchen är justerbar. Men, visst, användargränssnittet är enkelt o lättanvänt.
Du skall veta att genom vissa kommando så kan man göra ganska många justeringar, läsa adresser i minnen och köra en tämligen avancerad diagnos.
Nåväl, för min del så funkar det på förljande vis:
Skantistationerna är för mig intressanta genom en kombination av arbetet krävdes för att idriftsätta dem, felsökning, reparationer justeringar goda prestanda osv. Jag använder idag en 13 m hög vertikal som står på backen, bredvid står en Skanti autotuner styrd av transceivern.
När jag väl fick allt att fungera så är det ganska bekvämt, men själva "de götta" är kombinationen av arbetet att få bröten att funka och sedan använda den. Med min stora Skanti har jag 750 W ut från 1.6-30 MHz samt 400-525 kHz om jag kör för fullt. Den låter bra foni och CW, har full QSK. Operatörsradio...? För min del har den inneburit mer än så!
Gratulerar till att du funnit din gren av hobbyn.
Men som jag ser det så kanske du inte ska göra sken av att du har en båtankarradio som huvudradio. Du kör med nåt betydligt mera färdigt och driftsäkert. Du ägnar med största sannorlikhet mest tid till att lyssna och därefter sända och slutligen skruva med radion. Att med en operatörsradio antyda att man som båtankarradioanvändaran får den bästa kunskapen om radio och att man därmed utövar den genuina amatörradion känns avlägset.
Inget illa sagt om din utrustning eller negativt om ditt utförande av hobby. Men att skilja på äpplen och päron är inte dumt.
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
RNA DE FBJ
Du låter misstänkt dyster mot allt som är äldre, synd. Jag hade en gång en föreläsning i den lokala klubben (NSRA) på 90-talet om alla rattar och knappar som finns på de vanligaste plastapparaterna och hur man använder dessa. Jag hade vid tillfället en IC-751 som jag var väldigt nöjd med.
Anledningen till mitt tilltag med en föreläsning var alla konstiga svar jag ofta fick när jag ville köra tex en repeater på 10m. De flesta visste inte hur man ställde in radion, och man skyllde undantagslöst på att man inte hade läst hela manualen.
Då jag talade om att RIT betyder Receiver Incremental Tuning och på frågan varför det andra hette XIT och inte TIT var min egen historia om att TIT inte lät bra på engelska, de flesta förstod inte vad jag menade.
Summan av allt var en hel hög av fågelholkar ( 60-70+ ) som utbrast: -Det hade jag inte en aning om! Skulle vilja påstå att samma tillstånd råder i dag. Allt lull lull som finns i dag gör ingen skillnad eftersom de flesta ändå inte vet hur de skall använda alla rattar/knappar - de ser ju bra ut - ( Nu säger jag inte att du tillhör dessa ). En operatörsradio blir inte mer operatörsradio än operatörens kompetens.
Jag har börjat fatta koncepten drygt 30 år efter att certet togs och lär mig fortfarande. En sak är dock säker "dagens teknik" är bara i huvudsak mindre till storleken än gårdagens, de äkta skillnaderna är försumbara och kan oftast inte utnyttjas/skönjas pga okunskap.
Ja, det är tätare med stationer i dag, åtminstone på helgerna, då hade det inte gått så bra med en mottagare som tar båda sidbanden.
En vardag i dag på 80m så klarar jag mig bra med en Eddystone AW2. Hade jag haft en spole för 15m så hade jag även hört New Caledonian som jag körde med plastradion i dag. Så länge var och en nöjd med sina egna framsteg och tycker att det finns mer att lära så är ju det lugnt, eller hur?
Du låter misstänkt dyster mot allt som är äldre, synd. Jag hade en gång en föreläsning i den lokala klubben (NSRA) på 90-talet om alla rattar och knappar som finns på de vanligaste plastapparaterna och hur man använder dessa. Jag hade vid tillfället en IC-751 som jag var väldigt nöjd med.
Anledningen till mitt tilltag med en föreläsning var alla konstiga svar jag ofta fick när jag ville köra tex en repeater på 10m. De flesta visste inte hur man ställde in radion, och man skyllde undantagslöst på att man inte hade läst hela manualen.
Då jag talade om att RIT betyder Receiver Incremental Tuning och på frågan varför det andra hette XIT och inte TIT var min egen historia om att TIT inte lät bra på engelska, de flesta förstod inte vad jag menade.
Summan av allt var en hel hög av fågelholkar ( 60-70+ ) som utbrast: -Det hade jag inte en aning om! Skulle vilja påstå att samma tillstånd råder i dag. Allt lull lull som finns i dag gör ingen skillnad eftersom de flesta ändå inte vet hur de skall använda alla rattar/knappar - de ser ju bra ut - ( Nu säger jag inte att du tillhör dessa ). En operatörsradio blir inte mer operatörsradio än operatörens kompetens.
Jag har börjat fatta koncepten drygt 30 år efter att certet togs och lär mig fortfarande. En sak är dock säker "dagens teknik" är bara i huvudsak mindre till storleken än gårdagens, de äkta skillnaderna är försumbara och kan oftast inte utnyttjas/skönjas pga okunskap.
Ja, det är tätare med stationer i dag, åtminstone på helgerna, då hade det inte gått så bra med en mottagare som tar båda sidbanden.
En vardag i dag på 80m så klarar jag mig bra med en Eddystone AW2. Hade jag haft en spole för 15m så hade jag även hört New Caledonian som jag körde med plastradion i dag. Så länge var och en nöjd med sina egna framsteg och tycker att det finns mer att lära så är ju det lugnt, eller hur?
Last edited:
Tack för alla intressanta anekdoterer. Alltid kul att läsa lite längre ingående texter...
Jag är inte dyster mot allt som är äldre. Däremot försöker jag använda samma ton mot de som förespråkar båtankare eller komersiella apparater då de argumenterar emot moderna amatörapparater och fram för allt dess användare. När det gäller dig så har jag t.ex. starka minnen av bilder där det står en IC-765 i mitten bland dina båt ankare... Argumentationen för båtankare blir då lite matt...
SM3BDZ
Well-Known Member
RNA de BDZ
Jag får intrycket att du upplever oss som uppskattar äldre teknik, av såväl tekniskt vetgiriga, funktionsmässiga som nostalgiska skäl, som ett starkt hot, närmast en oförrätt! Varför det??
Den gamla tekniken är naturligtvis hopplöst sämre i många funktionsparametrar, men långt ifrån i alla avseenden! Jag skulle t ex helt frankt vilja påstå att de flesta rörsändare för SSB har ett betydligt renare spektrum jämfört med dagens moderna efterföljare. Konstigt nog är det ett problem som man oftast blundar för, såväl i tillverkar- som användarled. Att det sedan förvärras ytterligare av rena handhavandefel, är en annan.problematik.
Men åter igen, varför är detta ämne överhuvudtaget så brännbart?
/Lasse
Jag får intrycket att du upplever oss som uppskattar äldre teknik, av såväl tekniskt vetgiriga, funktionsmässiga som nostalgiska skäl, som ett starkt hot, närmast en oförrätt! Varför det??
Den gamla tekniken är naturligtvis hopplöst sämre i många funktionsparametrar, men långt ifrån i alla avseenden! Jag skulle t ex helt frankt vilja påstå att de flesta rörsändare för SSB har ett betydligt renare spektrum jämfört med dagens moderna efterföljare. Konstigt nog är det ett problem som man oftast blundar för, såväl i tillverkar- som användarled. Att det sedan förvärras ytterligare av rena handhavandefel, är en annan.problematik.
Men åter igen, varför är detta ämne överhuvudtaget så brännbart?
/Lasse
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Nja. något båtankare har jag inte och antiplastradio-operatör har jag aldrig varit. Jag känner dock glöden och gillar den men du kanske bara känner den när du bränner dig?
BDZ DE FBJ Jag tror det beror på glöden, aktar man sig inte så bränns det.......
BDZ DE FBJ Jag tror det beror på glöden, aktar man sig inte så bränns det.......
Last edited:
Beroende på den negativa syn på moderna amatörer spridit i från båtankarfolk och amatörer som använder komersiella radioapparater ett längre tag.
Brännbart? Är det det? För dig eller?
SM3ZBB
Grumpy ol´man
Nu vill jag säga mitt angående jämförelsen med tekniken i bilar och radio. Jag har skruvat i både gamla och nya. När det gäller bilar är jag ju faktiskt bilmekaniker i grunden och har också haft gamla bilar som hobby. När det gäller radio så är jag rätt okunnig men har haft äran att skruva i sådana också, faktiskt byggt ett par med transistorteknik men intresserar mig nu för ett enkelt rörbygge.
Nå, bägge typerna av teknik är fantastisk ingenjörskonst skapat av tekniker för hundra år sedan. Dagens motsvarigheter är bara en modernisering av det gamla, inget väsentligt har egentligen ersatt det gamla. Läs igen, inget väsentligt. Fast nutidens bilar och radioapparater bygger på slit-och-släng-tänkande där gårdagens konstruktioner var byggda för att ha lång livslängd och vara möjliga att reparera.
Kommer ni ihåg när instruktionsboken till bilen innehöll specifikationer för överdimensioner för den som ville borra om cylindrarna eller slipa vevaxeln? Kommer ni ihåg när radion inte bara hade en handhavandebeskrivning utan också schema, komponentförteckning och trimningssanvisning?
Som gammal bilmekaniker är jag ständigt förbannad på dagens verkstäder. Jag har slutat att mecka själv då min reumatism gör det plågsamt. Sånt som jag är lärd att reparera vägrar man att befatta sig med idag. Att brotscha in lager i framvagnen på en bil är otänkbart, likaså att byta generatorkol eller rensa kollektorn på en startmotor. Vem gör ens rent ett bränslesystem längre. Demontera och skruva dit nya grejor gäller. Hur är det med dagens små elektroniska apparater då, någon som reparerar dem? Nää... samma här, släng och köp nytt.
Det är för dyrt att reparera invänder säkert någon. Men att det i längden är billigare att köpa nytt istället för att reparera är ett påfund av de som vill sälja grejor. Ta nu det där med bilen igen. På sextiotalet hade bilbranchen ett bekymmer eftersom bilarna slets ut ojämnt. D.v.s. i regel strök karossen med först sedan man minskat plåttjockleken från 40-talets pansarvagnar till mer maskinellt hanterbara tunn-plåtar. Sist la motorer och drivlina av. Tänk er en gammal Volvo, motorer och drivlinor har en otrolig livslängd. Så bilbranchen tog sig en funderare hur man skulle utjämna skillnaderna.
Nu skulle det i en bra värld ha varit så att man förbättrade det som inte höll måttet men med kommersialismens tänkande vore det rent tjänstefel, man försämrade istället det som var för bra! Nu tog man i lite för hårt inledningsvis så bilarna från 70-talet ramlade ihop fortare än man tänkt. T.o.m. plåten som strök med först på 60-talsbilarna sparade man in nån halvmillimeter i tjocklek på. Har ni sett några 70-talsbilar på länge?
Med den nya elektroniken har man tänkt ett steg längre. Det finns t.o.m. produkter som är programmerade att gå sönder, naturligtvis efter garantitidens utgång. Ibland dagen efter.
Så varför gillar vi gammal teknik? Jo därför att vi har tänkt.
Nå, bägge typerna av teknik är fantastisk ingenjörskonst skapat av tekniker för hundra år sedan. Dagens motsvarigheter är bara en modernisering av det gamla, inget väsentligt har egentligen ersatt det gamla. Läs igen, inget väsentligt. Fast nutidens bilar och radioapparater bygger på slit-och-släng-tänkande där gårdagens konstruktioner var byggda för att ha lång livslängd och vara möjliga att reparera.
Kommer ni ihåg när instruktionsboken till bilen innehöll specifikationer för överdimensioner för den som ville borra om cylindrarna eller slipa vevaxeln? Kommer ni ihåg när radion inte bara hade en handhavandebeskrivning utan också schema, komponentförteckning och trimningssanvisning?
Som gammal bilmekaniker är jag ständigt förbannad på dagens verkstäder. Jag har slutat att mecka själv då min reumatism gör det plågsamt. Sånt som jag är lärd att reparera vägrar man att befatta sig med idag. Att brotscha in lager i framvagnen på en bil är otänkbart, likaså att byta generatorkol eller rensa kollektorn på en startmotor. Vem gör ens rent ett bränslesystem längre. Demontera och skruva dit nya grejor gäller. Hur är det med dagens små elektroniska apparater då, någon som reparerar dem? Nää... samma här, släng och köp nytt.
Det är för dyrt att reparera invänder säkert någon. Men att det i längden är billigare att köpa nytt istället för att reparera är ett påfund av de som vill sälja grejor. Ta nu det där med bilen igen. På sextiotalet hade bilbranchen ett bekymmer eftersom bilarna slets ut ojämnt. D.v.s. i regel strök karossen med först sedan man minskat plåttjockleken från 40-talets pansarvagnar till mer maskinellt hanterbara tunn-plåtar. Sist la motorer och drivlina av. Tänk er en gammal Volvo, motorer och drivlinor har en otrolig livslängd. Så bilbranchen tog sig en funderare hur man skulle utjämna skillnaderna.
Nu skulle det i en bra värld ha varit så att man förbättrade det som inte höll måttet men med kommersialismens tänkande vore det rent tjänstefel, man försämrade istället det som var för bra! Nu tog man i lite för hårt inledningsvis så bilarna från 70-talet ramlade ihop fortare än man tänkt. T.o.m. plåten som strök med först på 60-talsbilarna sparade man in nån halvmillimeter i tjocklek på. Har ni sett några 70-talsbilar på länge?
Med den nya elektroniken har man tänkt ett steg längre. Det finns t.o.m. produkter som är programmerade att gå sönder, naturligtvis efter garantitidens utgång. Ibland dagen efter.
Så varför gillar vi gammal teknik? Jo därför att vi har tänkt.
SM6OID
ANODFANTAST
Gratulerar till att du funnit din gren av hobbyn.
Men som jag ser det så kanske du inte ska göra sken av att du har en båtankarradio som huvudradio. Du kör med nåt betydligt mera färdigt och driftsäkert. Du ägnar med största sannorlikhet mest tid till att lyssna och därefter sända och slutligen skruva med radion. Att med en operatörsradio antyda att man som båtankarradioanvändaran får den bästa kunskapen om radio och att man därmed utövar den genuina amatörradion känns avlägset.
Inget illa sagt om din utrustning eller negativt om ditt utförande av hobby. Men att skilja på äpplen och päron är inte dumt.
RNA, Jo, jag tackar för det... he he he.
Du har rätt i att jag lyssnar mer än jag sänder och i genomsnitt så behöver jag ju inte skruva med stationerna vareviga stund.
När det gäller lyssningen så sker spaningen över banden ofta med båtankare, Skantin har ingen "VFO-ratt", bara knappar upp/ned i frekvens eller direktinmatning.
Men, det är några saker som jag inte påstått betr. "båtankare som huvudsation" och "med en operatörsradio antyda att man som båtankarradioanvändaran får den bästa kunskapen..."
Om jag skrivit nå't som kan tolkas så, ja då har jag misslyckats. Men, det skulle varken vara första eller sista gången jag skriver nå't som kan missförstås.
Meningen som avhandlar "betydligt mer färdigt och driftsäkert" köper jag inte.
Jag tycker att Skantiprylarna var inte så "betydligt mer färdigt" än vissa båtankarmojänger jag har.
Samt, ett båtankare som är renoverat på rätt sätt är väldigt driftsäkert, undantaget rörbyten givetvis.
Nåväl, jag är ju lycklig i min värld och du i din, hoppas jag!
All's Well That Ends Well för att använda ett ålderdomligt uttryck.
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Har någon talat om för dig att du är "mindre värd" som sändaramatör för att du inte har en rör-radio? Det måste ha varit en inskränkt person eller så har du misstolkat det som att icke rörapparatsägare är mindre värda. Alla är unika hur lite man än vet eller har i radioväg........men det visste du såklart redan. eftersom du också lär dig hela tiden?
Last edited:
SA3BYC
Well-Known Member
Suveränt Bengt! började nästan fundera på om jag skulle påminna om min fråga
Som faktiskt var/är ärligt menad då jag faktiskt undrat var gränsen går.Då får jag hoppas på att det slår till rejält på Lotto på lördag, för då lägger jag ett bud på det som är kvar av långvågsstationen i Grimeton .. Då var det väl fasiken om jag inte skulle platsa i båtankarklubben
Johan / SA3BYC
Ps. du har helt rätt i att jag tål raka svar och hyfsat hårda tacklingar .. ha ha .. Glöm bara inte min lilla debattregel; slår någon mig i huvudet med en tidskrift. Ja då så slår jag vederbörande i huvudet med något i stil med Svea Rikes o Härads Lagbok .. sedan eskalerar vi det därifrån ..
SM3BDZ
Well-Known Member
Dessvärre tror jag att du avlar en fördom här.
Jag har inga som helst problem med att du och andra inte har något intresse av äldre teknik!
Du får släppa tanken att det gäller det ena eller det andra. Svart eller vitt. Jag har även en modern station och har inga problem med det. Tvärtom, då det ger möjligheten att jämföra.
Däremot tänker jag inte "smyga" med mitt intresse och de erfarenheter det ger, så det får du nog ändå tugga i dig...
/Lasse
Jag vill nog påstå att ditt inlägg innehöll en rejäl dos "det var bättre förr".
För egen del så anser jag att saker som förgasare, (här lär jag få OID:s medhåll) fördelare, enkel tändspole, tändkablar, centrifugal och vacuumregulatorer tillhör förhistorien. Motsvarande detaljer i radioapparater lär finnas. En motor av modernt slag går stabilare, har jämnare tomgång, mindre utsläpp, ger BETYDLIGT mer effekt och vridmoment än en gammal klassiker typ B4B som jag tror satt i t.ex. Amazonen. Den moderna motorn har även förre delar. Den har ett fåtal aktiva komponenter som spridare och bränsletrycksregulator. Den har ett fåtal givare som tryck och tempgivare i insugsröret. Men resten sköts mjukvarumässigt. Tack vare detta så ser man sällan bilar med huven öppen längs vägarna. Möjligheten att kunna läsa felkoder är ett hjälpmedel inte ett hot. Men jag tror det här påminner om rädslan för insexs. Apnyckel, hovtång och spårskruvsmejsel ska vara nog. Allt annat påhitt är bara konstigt....
Vem som har fördommar får vi nog se vad det lider.