Ic-756 PROIII

Jo nog kanske det var så. Jag hade nog veckopeng i den lägre nivån. beklagar om jag växte upp lite fattigt.
Och att det satt vissa spår. men det är ändå en erfarenhet och man har lärt sig att laga själv, bygga själv, och uppskatta saker, och dess värde.
Så trots detta Arne, är jag ändå rätt nöjd med lifvet.
Nej Arne tvärs om jag hade nog krav fullt i paritet med resureserna, ine alls högt ställda krav, utan det man inte kunde köpa byggde man själv. annars skulle jag ju nu ha en massa lån.

Däremot har jag just nu mycket stor motvilja mot att köpa en ny dator, den gamla är ju bara 5 år och på något vis har tillverkaren av operativsystemet lyckats göra den omöjlig.
Tänk om man skulle göra så med bilar, kameror och radioapprater, metspön och gräsklippare.
 
FPD: hoppas du inte tog illa upp. Det sades med (dubbel) glimt i ögat. Jag syftade förstås på din TRIO 9R59. En sådan betingade priset av 595:- i början på 60-talet, vilket motsvara nästan 6 tusen kr i dagens penningvärde. Inte så lite att spara ihop till även i dag om man bara har veckopeng.

73 Arne
 
FPD skrev; "Jo nog kanske det var så. Jag hade nog veckopeng i den lägre nivån. beklagar om jag växte upp lite fattigt."

Jag skulle nog vilja vända på det där och säga att du hade ett synnerligen rikt liv med din ständigt tomma spargris. I avsaknad av pengar blev du hänvisad till att använda dina egna händer och den egna hjärnan för att konstruera och bygga dina radioapparater.

Kreativiteten frodades och nu många år senare så kan både du och vi andra med glädje konstatera att du verkligen inte har tummen mitt i handen när det gäller att bygga och reparera radioapparater. Eller hur!

Om du hade haft stenrika föräldrar som strött tusenlappar omkring sig så hade du säkert köpt färdiga radioapparater och även nu 40+ år senare varit tvungen att skicka in dom till någon jättesnäll filur på SRS för reperation. Du hade dock inte själv fått sitta och mixtra i dom och pilla på instrumenten - glöm det.

Skriver en annan som också växte upp fattig och där 5 kronor var en hel förmögenhet. :)

/Bengt
 
Nejdå Arne, jag tar inte illa upp, jag bara gav ett litet motdrag.
Ang TRIO 9R59 så kan vi nog faktistk räkna med en faktor 20 från den tiden, mottagaren skulle idag betinga 15000 kr.
Jag gav 300 kr för den beg, och modifierad.
De första veckorna gick åt att bygga tillbaka den i originalskick.
Vidare byggde jag en DC DC omvandlare och körde den på batteri.
Varför det inte gick att hitta det sk 20 meters eller 15 metersbandet på den insåg jag först senare.
Då gick det upp för mig vad frekvensnoggrannhet och frekvensdrift var. Men det var svårt att smälta att en så dyr sak var så dålig, inte mycket bättre än en träradio. Men HF steg var det i alla fall.
En SET 19 blev det oxo för 90 kr plus bussbiljett till karlstad.
ja Bengt det du skriver är som jag skulle vilja säga oxo.
Att köpa en transistor var flera veckopengar, OC-71 hette den.

Men nu skall vi väl inte bli för nostalgiska, det var ju inte det den här tråden handlade om.
Utan den "enorma mängden beg PROIII:or". Som jag inte kan se på annonsajterna nu i alla fall.
Fattar inte var alla radioapparater tar vägen?

Ligger dom ovanpå oljetanken och dammar igen, eller står dom på hyllor ända upp till taket i chacket?
 
Last edited:
Hej alla!
Jag är generellt besviken på radioamatörerna i vårt land.
Det finns mängder med äldre riggar hos de flesta.
Dessa används inte, utan bara samlar damm i åratal i bokhyllor eller nerpackade.
Snäll som jag är, nämnde jag inte ens årtiondens bidrag av dammråttor.

Det verkar som om dagens radioamatörer, likt ekorrar, sparar äldre riggar för kommande sämre tider. Vilka tider då? Inte ens i dagens Sverige, har dessa mörka tider uppstått.

Vänligen, sluta spara och se istället till att få ut riggar till nybörjarmarknaden.

Haltar funktionen hos dina grejor. Inte ditt problem utan köparens.

Det finns säkert många hängivna därute, som väntar otåligt på just dig. De har nog en rejäl bunte SEK-sedlar i näven och vill göra ett avslut.
 
Last edited:
SM4FPD said:
Då gick det upp för mig vad frekvensnoggrannhet och frekvensdrift var.
Click to expand...
Jag tömde bankkontot 1962 och köpte en 9R-4J. När jag så småningom fick köra de högre banden var jag tvungen att bygga en konverter.
SM4FPD said:
Att köpa en transistor var flera veckopengar, OC-71 hette den.
Click to expand...
På disken hos ELFA på Holländargatan fanns en burk med omärkta och utsorterade transistorer, som inte höll specen, men som fungerade. Dom hade ett överkomligt pris. Såg ut som OC44/45. Jag använder dom fortfarande. Dom sitter i buggen.
 
SM7HPD said:
Det finns mängder med äldre riggar hos de flesta.
Vänligen, sluta spara och se istället till att få ut riggar till nybörjarmarknaden.
Haltar funktionen hos dina grejor. Inte ditt problem utan köparens.
Click to expand...

Ironi eller allvar -HPD?

Jag tvivlar på att en ny radioamatör kan se något intressant t.ex. i min Drake C-line.
Inte så mycket att han vill betala vad den verkligen är värd, för mig åtminstone.
Analoga skalor.
Endast amatörbanden.
Går förstås att utöka med hjälp av fler kristaller.
Köpt begagnad på 70-talet för över 6000:-
Vad motsvarar det idag?
Nej, jag behåller den själv tills jag blir senildement alt. "trillar av pinnen".

/Ingvar
 
Njaa, Ingvar, allvar eller inte.
Kanske svårbedömt i detta fallet.
Det är möjligt att dagens amatörer har högre krav på utrustningen än vi en gång.

Blev själv C-amatör i mitten av 70-talet. En av drömmarna var just en Drake-line. Men det bidde istället en Heathkit HW-7 som var mer plånboksanpassad och pedagogisk med tanke på att det var en byggsats. Det fanns en tid, då det gick att löda ihop en rigg en helg utan hjälp av pannlupp. Det räckte egentligen med ledsyn för att få ihop det.

Mitt tidigare upprop baserades på villfarelsen att försöka få in fler radioamatörer på främst kortvågsbanden. Det är svårt idag, att rekrytera ungdomar till framförallt prick-strecks moden. Ett lägre inköpspris som ett beg.köp trots allt innebär, fick kanske ut mer folk i etern.
 
Att föreslå en nybörjare något gammalt, (skrot) exvis en dator äldre än 3 år, en stor säck med gamla kläder, en gammal bil, det uttjänta kylskåpet, den gama utbytta snöskotern, farfars gamla bössa som går så bra, den gamla FT-277:an, är att förnedra nybörjaren.

Vem spelar golf med ett förhstorisk slagträ som farsan hade. Nej nytt skall det vara, helst av titan.

Jag har hört resonemanget förr, en gång fanns en jättelik hög med gammal komradio, utanför Karslstad, som en svensk myndighet hade bytt ut. "Dessa borde vi skicka till Estland", tycktes det.
Esterna blev mycket förnedarade, givetvis skall de hoppa över det utvecklingsteget. Dvs gå direkt från AM till moderna digitala komradio.
Givetvis skall en nybörjare på amatörradio hoppa över utvecklinmgestegen som han inte har ett enda intresse av, eleketronrör exvis, kugghjul för avstämning, gummiremmar, förhistoriska och dåliga kretslösningar. dessa saker hör till oss nostalgiker, eller retrofiler. Och kan vara trevlgt att pyssla med.

Bönderna har försökt skicka gamla hästplogar till U länder, /.../ en ren o skär förnedring. Varför skall de gå hela utveckoingstegen fram till traktor och det då skall ta hundra år som i SM.

Jag talar för mig själv, efter den omtalade 9R59:an så gav jag mig katten på, en sak, nämligen att aldrig i hela mitt liv bygga något med eleketronrör, köpte min första transistor och på den vägen är det.
En välvillig äldre kompis kom med en begagnad Vovo PV och tykte det var skulle vara ett bra köp för en fattig yngling som just fått körkort,, men inte villa jag ha en gammal gubbil. Han förnedrade mig helt enkelt.

Lite avkall på detta med rör har jag dock gjort, trots allt, men mer av nyfikenhet. Drakelinen blev kortvarig hemma hos mig den uppfyllde inte mina nostalgiska böjelser.

Jag får ofta kontakt med nybäörjare som av äldre radioamatörer blivit rekommenderade att börja med en TRIO 510, R4C, TR3, FT-277, för den hade han och den gick bra, en Drake A line borde duga åt nybörjaren så får han lära sig stämma av, och känna på hur selektivitet funkar. (eller avskanad av dito) Själv kör den gamle radioamatören en PROIII.

Jo nog borde en 30 MHz DX försedd PC duga åt barnen oxo, och de borde lära sig vilka spel man körde då. Vilken far resonerar så?

Vi talar omen teknisk utveckling, inte om pengar och köp av dyra grejer.
Utande en tekniska utveckling skulle vi kanske inte ens ha SSB eller AM.
Givetvis betalar konsumenten oavsett om det är billigare producerad mjölk eller radio vi köper för våra slantar. Jaga vem som betalar den tekniska utecklingen är klart och det kommer ingen att kunna ändra på.

Andra markander är mångfalt större, ex kläder, har inte XYL ett större lager med kläder för en större summa pengar, än du ahr radio, vi kan där nog tala om faktorer i värde. Där msåte man köpa nytt varje halvår. Radio räcker i 30 år.

Dessutom tycker människor, dvs sådana djur som vi är, om att köpa nya leksaker att leka med. Något vi nog haft med oss sedan stenåldern.

Nej att nybörjare är en storts djur som måste tvingas gå igenom hela utvecklingscykeln av just radiostationer är ett konstigt tänk, och det är mer eller mindre en förnedring.
Givegtvis kan man tycka att dessa borde kunna alla steg i utvecklingen av exvis datorer sändare, transistorer, men vem gör det?

Nej hoppa över de utvecklingsteg som inte behövs.
Gå in på alla utvecklingsteg om du finner nöje, och kan utvecklas av det.

Dvs frihet.
 
Eftersom tråden, mer eller mindre, redan har spårat ur fyller jag på med mera "off topic". Det är inte bara nya och unga amatörer som blir glada om gamla fina transceivers kommer ut på marknaden. Jag själv som varen är särskillt ung eller ny skulle dregla av köplust om apparater som FRG7 eller TS-830 började dyka upp i annonserna. Dessa modeller kanske är FÖR gamla för de unga, men inte för mig.

73 Arne
 
Känns bra att tråden spårat ur så jag kan spinna vidare ett varv. :)

De flesta som började med amatörradio på 60- och 70-talen gjorde det med antingen hemmabyggda grejor eller någon bättre begagnad rigg. Enkla kristallstyrda sändare med låg effekt var lika vanliga som de hopplöst ostabila och oselektiva mottagarna som trots allt gjorde ett bra jobb. Många var dom som tog C-cert och då enbart fick lov att köra på ett fåtal band. Succesivt förbättrades apparaternas prestanda, bättre mottagare införskaffades. C-certets 10 W blev till ett B-cert med 75 W och långt där borta hägrade A-certet som skulle ge tillgång till 500 W inmatad anodeffekt, och t o m telefoni på kortvåg. Med A-certet i hand införskaffades kanske den första riktiga transceivern och PA-steg byggdes eller köptes begagnat. Jag tror att ovanstående beskrivning är ganska typisk för hur många numera old timers började en gång i tiden.

Hur går det till idag. Inte finns det då några nykomlingar som skulle nöja sig med så enkla och hopplöst ålderdomliga apparater som några av oss i denna tråden började med. Ekonomin är en annan idag och samhället ser ut på ett helt annat sätt. När jag ser mig omkring så ser jag att de nya radioamatörernas allra första rigg är en splitter ny plastradio av något slag. En del satsar på en bältesradio och kanske också en mobilstation med några korta pinnar på biltaket, andra satsar på en basstation av den större modellen. Några köper hela kitet på en gång inklusive antenner och tillbehör. Dom som egentligen inte har råd att handla gör det ändå för osynliga pengar med hjälp av sina många plastkort. Datorer har de redan och massvis med häftiga program finns gratis på nätet. Visst är det väl så. Varför köpa en gammal rörbestyckad kristallstyrd radio?

Man kan lätt inse att de som började med hobbyn för länge sedan började från en relativt låg nivå och sakta skaffade de sig mer erfarenheter och kunskaper som gjorde att de kunde klättra upp för bergets branta sluttning. Efter mycket arbete och stor ansträngning nådde de till slut toppen på sin hobby. En klättring som för många tog mer än10 år och kanske finns det de som klättrar än, som har mer att upptäcka och där det fortfarande finns en viss förbättringspotential att kämpa för.

Många av de som börjar med amatörradio idag gör det från bergets topp där dom tagit sig dit med alla sina nyköpta grejor. Hur klarade de av att klättra hela vägen med en sådan tung börda. Ingen modern människa offrar sin energi på något sådant ansträngande arbete som klättring upp för ett berg när det finns helikopter att hyra. Det finns många exempel på detta och jag säger inte att de nya gör fel. Hela samhället fungerar ju på samma sätt och vi gamla (?) har väl i viss mån också anpassat oss. Får vi för oss att börja med en ny hobby så skaffar vi naturligtvis det bästa som går att få tag på direkt. Så gör i alla fall jag. Att komma dragande med uråldiga prylar duger inte, jag skulle bli fullständigt utskrattad och aldrig bli tagen på allvar.

Nu tror jag faktiskt inte att nykomlingarna lider av att skaffa sig nya toppmoderna apparater, det första de gör, men jag tror inte heller att de inser att de tyvärr börjar om inte i slutet av sin nya hobbyn så i alla fall på en extremt hög startnivå. Har man skaffat en ordinär rigg som IC756PROIII så har man i praktiken allt som behövs och mer därtill. De allra största slagskeppen i 150k klassen tillför visserligen fler knappar och fler finesser men frågan är om alla dessa häftiga saker används när nyhetens behag gått över. Blir det verkligen kört fler radioförbindelser eller handlar det "bara" om att köpa på sig så många och så dyra apparater som möjligt och där själva användandet av apparaterna av olika orsaker blir av underordnad betydelse. Jag ställer frågan eftersom våra amatörband defakto är stendöda. Sedan en vecka tillbaks scannar jag samtliga repeaterkanaler på både 2 m och 70 cm. Från min position här i Lund ser mina antenner ut över hela Skåne, en bit norrut, hela Själland med Köpenhamn på bara 40 km avstånd. Utnyttjandegraden av repeatrarna är så nära noll man kan komma. Lika tyst är det på kortvåg. Våra amatörband är stendöda.

Vad använder folk sina amatörradioapparater till? Vad säger alla ni som kommit in i hobbyn de senare 5….10 åren. Lyssnar alla, vad lyssnar ni på? Har ni en annan syn på saken?

/Bengt
 
Så rätt tänkt och oj så enastående bra formulerat!

Eftersom jag inte har någon hatt är jag nästan färdig att köpa en bara för att kunna lyfta på den!

73 / Göstha
 
OT
det går väl igen vart man än tittar
- är man ny inom en hobby finns det idag mycket nytt och kul inom nåbara nivåer som håller intresset uppe, "gammalt skit göre sig icke besvär"
- väl etablerad inom hobbyn, provar man sig fram genom utbudet av olika nisher i hobbyn, dyrare/svårare/retro
- som senior inom hobbyn har man hittat "sina" nisher, ett fåtal, - och där verkar man resten av den "produktiva" tiden, man blir en "frimärkssamlare" på gubbhyllan
- "arvet" bjuds sedan ut till högstbjudande....









;)
 
Man undrar lite över utvecklingen.

Eftersom "kvantiteten" av radioamatörer numera inte tillmäts någon större betydelse av myndigheterna, (det finns inga tillståndsavgifter och amatörradion har blivit ointressant som rekryteringsbas för telegrafister),
så kanske den tyska modellen för att få fram de som är verkligt intresserade skulle vara något att fundera över.

Där fick de som visade intresse för amatörradio först gå med i ett "Ortsverband" där de dels fick lära sig telegrafi, och dels bygga ihop en 2-rörs återkopplad mottagare under överinseende av äldre och erfarna amatörer. Först när telegrafin bemästrats och mottagaren fungerade fick man gå vidare till licensprovet...

På något sätt får jag en känsla av att ett förfarande i stil med detta skapar bättre och "mer hållbara" radioamatörer.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
SM0AOM said:
Man undrar lite över utvecklingen.

Eftersom "kvantiteten" av radioamatörer numera inte tillmäts någon större betydelse av myndigheterna, (det finns inga tillståndsavgifter och amatörradion har blivit ointressant som rekryteringsbas för telegrafister),
så kanske den tyska modellen för att få fram de som är verkligt intresserade skulle vara något att fundera över.

Där fick de som visade intresse för amatörradio först gå med i ett "Ortsverband" där de dels fick lära sig telegrafi, och dels bygga ihop en 2-rörs återkopplad mottagare under överinseende av äldre och erfarna amatörer. Först när telegrafin bemästrats och mottagaren fungerade fick man gå vidare till licensprovet...

På något sätt får jag en känsla av att ett förfarande i stil med detta skapar bättre och "mer hållbara" radioamatörer.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
Click to expand...


Du skojar väl:confused:
 
Nej Janne jag tror inte AOM skojar.
Förr var det en värdefull resurs med radioamatörer, de hade en kunskap, de kunde sättas in på vissa jobb, (där man msåte veta vilket håll skruvmejseln skall dras) ser vi i Amerikanska HAM tidningar förr, så var de fulla av annonser efter duktiga radiotekniker, sådan kunskap var sällsynt i USA, och kunskap är det ännu där, och då annonserade man efter radioamatörer, som skulle kunna göra karriär som radioskruvare.
Idag behövs inte den kunskap som radioamatörer skulle kunna ge oavsett om de kan Morse, Windows, Allt om koax, vågutbredning, mikrovåg etc.
Det finns inget värde i radioamaörer helt enkelt.
Men kanske det som utlöser resonemanget ändå är att PTS inte sätter värde på alla frekvenser, utan ger hela tiden mer och mer frekvenser utan tillståndsplikt, så kallar man exvis amatörband och lägger de frekvenserna i samma låda som jaktradio, PMR446, trygghetslarm etc.

Det är en väldig skillnad på en Golfspelare, (ja jag gör mig ibland lustig på andra hobbys) Där finns det ju faktiskt mätningar som säger ett en Golfspelande VD blir en bättre VD. (suck)

Så vad skall vi då ha radioamatörena till i dagens sammhälle?
Med exvis politikers och andra högdjurs sätt att se saken är det ingen skillnad på att kunna sätta upp en egen antenn och prata Örebro till Malmö med HF , det är ju mycket enklare med en radiotelefon, (mobil)

Det verkar inte heller bli något annat värde om de är duktiga på eleketronrör, transistorer, antenner, amtarlednigar, DX jakt, kommunjakt.

Däremot finns det ett annat värde, och det är vår egen syn på att ha en trevlig hobby. det är för mig och säkert alla er andra ett stort värde.
Det får vi hålla till godo med.

Nja riktigt så enklet är det ändå inte.
Faktum är att jag ser hur många radioamatörer ändå fått bra jobb, exempel är inom försvaret, och inom Blåljus där de administrerar utvecklingen av nya kommradiosystem, infrastruktur för detta, och TETRA som exempel.
Så en visst värde finns bland de radioamatöer som kan något, inte nödvändigtvis bara radioteknik dock, vissa jobb kräver stort engagement och det har ibland en radioamatör.

Däremot är jag rädd för att det skulle bli stendött på banden om vi ställde de krav som AOM ställer upp.
Om jag får igång en kul grej med lödkolv etc så är det ett värde att det finns trafik att lyssna på, och testa grejerna mot. Så där har radioamatörer som pratar mest och löder mindre ett stort värde.

Kanske tar PTS tillbaka frekvnserna om de tekniska kraven vore för höga och det skulle bli tyst?

Nog måste vi inom hobbyn ha en bred bas, med olika intresseen, teknik, kommunjakt, byggen, retro, antenner, trastugg, filosofi, datorprogram, fjärrskrift Morse, människokännedom, ekonomi, etc, för att vi skall finna eget värde i hobbyn.
Jag tror att alla radioamatörer, oavsett specialitet, därmed ändå har ett värde för vår lilla grupp.

Jo en liten glimt av ironi finns i min text, men ändå bör det finnas en del att tänka på, och bredda tänket.

de
Roy
 
Nej, jag skojar inte.

All tillgänglig erfarenhet visar på att något som man tvingas arbeta och anstränga sig för
är man oerhört mycket mer aktsam om än något som erhållits likt "gefundenes Fressen".

Jag tror därför tvärt om att orsakerna till den låga aktiviteten även kan härledas ur de
sänkta provkraven.

I Sverige gjorde man under 70/80-talen flera vägval där man trodde att sänkta provkrav samt införandet av T-licensen skulle resultera både i mångdubbelt fler radioamatörer, en resulterande ökande aktivitet på banden och ett större radiotekniskt experimenterande/intresse.
Vi sitter nu med facit i handen.

Man kanske inte ska ta de tyska kraven bokstavligt, men faktum kvarstår att man i Tyskland genom att inte ge efter för kvantitetsinriktade strävanden lyckats att hålla amatörradions juridiska status intakt. Amatörradions ställning finns reglerad i allmän lag; "Amateurfunkgesetz", Radioreglementets definitioner finns ordagrant intagna i bestämmelserna och det finns en fungerande övervakning och uppföljning av amatörernas uppträdande på banden.

Allt detta är saker som vi i Sverige numera bara kan drömma om.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Att prata om kvantitet känns lite avslaget då man ser antalet nya tillstånd, ingen rusning precis.Jag är ute en del i skolor och ungdomsföreningar och pratar om amatörradio, försöker då förmedla känslan att "jobba" sig till ett qso med nån japan på ett halvöppet band.
Möts av fullständigt oförstående barn som påpekar att det fixar dom på nån internetchatt "any time!, först när man pratar irlp väcks intresset, fast dom ser mer ett trådlöst bredband.
Vi ska vara glada att det överhuvudtaget finns amatörradio intresserade ungdomar som söker sig till hobbyn, ssa gjorde helt rätt som anpassade kraven till den verklighet som finns idag, fast tanken var nog att dom som har erfarenhet skulle hjälpa dom nya.

Ett mer verklighets anpassat grej kanske skulle vara att samla nya amatörer och visa lite på en nyare rigg hur man får ut mest av dsp, digisel, kör psk 31 etc, dvs visar den verklighet och möjligheter som faktisk finns idag.

Det funkar inte och drömma om gamla tider, blir det inga nya amatörer så dör den här hobbyn ut, så enkelt är det.
 
ADJ skrev; "Jag är ute en del i skolor och ungdomsföreningar och pratar om amatörradio, försöker då förmedla känslan att "jobba" sig till ett qso med nån japan på ett halvöppet band."

Du sitter tyvärr lika fast i det förgångna som många andra gör ty det finns ju inte längre någon magisk känsla att förmedla. Dagens ungdomar låter sig varken manipuleras eller imponeras av den sidan av amatörradio som går ut på att med skrymmande utrustning få kontakt med främmande folkslag på andra sidan jordklotet. Om du nu lyckades få kontakt med japanen, vad pratade ni då om?

Låt mig gissa. På en knastrig linje utbytte ni signalrapporter, era namn och QTH. Kanske berättade du att du demonstrerade amatörradio för ett gäng killar och tjejer. Efter radiokontakten fick du förklara för ungarna att QTH betyder "där man bor" och 57 QRM att signalerna var svaga och störda av andra stationer. Tror du de blev imponerade? Jag har precis som du offrat massor av timmar på att visa amatörradio på bibliotek och skolor - men det var före Internets intåg - före det att mobiltelefonerna var standardutrustning för 6-åringar och äldre. Då på den tiden fanns det något magiskt att förmedla och många blev amatörer på det sättet.

Det krävs inte mycket fantasi för att tänka sig in i de ungas hektiska värld för att begripa att de helst vill slippa din och min och alla andras mossiga demos och chatta vidare med sina egna kompisar på sina egna kanaler. Där är nämligen alla signaler ständigt 59+20 dB, ingen QSB existerar och ingen QRM mer än när någon annan tjoar för högt. Hela världen kan nås med ett musklick, musikfiler skickas över, filmer, webbkamera på datorn..... ja du förstår själv att det är kört att komma dragande med en toppmodern ICOMYAESU som ser likadan ut som en hemstereo. Kanske kunde en rörsändare imponera. Kanske.

Visst kan du slå på stort och visa PSK31 eller motsvarande digitala moder. På en medhavd Lap-Top kopplad till din stereo... förlåt radioapparaten kan du trycka ut några CQ på F1-tangenten och om du får svar ev chatta med en tysk som envisas att trycka ut 11 macron i rad. Massor med info om vilken dator han använder och hur stora minnena är. So what? Varför alla dessa grejor för att utväxla obegriplig rappakalja när ungarna kör SMS så det stänker om det direkt från sin lilla mobil - via egna trafikförkortningar över radio och fullständigt trådlöst. Det om något är väl fantastiskt! Kanske något för oss radioamatörer att prova på och uppleva lite äkta magi.

Verkningsgraden i denna typ av värvningsaktiviteter är inte bara låg, den är negativ. Men det hedrar dig verkligen att du inte gett upp än. Observera att detta inte är kritik mot dig personligen. Jag ifrågasätter bara hobbyn som sådan och om den verkligen har någon magisk dragningskraft. Har den det?

/Bengt
 
Fascinationen är att överföringen sker via jonosfär, troposfär, meteorspår, månreflektion eller något annat naturligt medium som varierar i tid och rum och inte genom några trådar som någon annan äger och hyr ut. Att lite ström i en tråd i trädgården inducerar tillräckligt med ström i en tråd i en trädgård på andra sidan jordklotet för att kunna detekteras och avlyssnas i en högtalare när förhållandena är dom rätta. Det är magiskt. Det är inte informationen i sig som är intressant. Det kan man klara av via Internet.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top