Låt oss hoppas att amatörradion i framtiden försvinner som icke tillståndspliktig radiotjänst. Tittar man på vad som för övrigt ingår där så känns amatörradio helt felplacerat. Och gratis är inte alltid så gott.
Precis.
Att ta bort tillståndsplikten var ett historiskt misstag, vilket öppnat dörren
till möjligheten att på ganska godtyckliga grunder ändra villkoren.
"Undantag från tillståndsplikt" är tänkt för konsumentprodukter vilka ingår i system där användaren inte förväntas ha några som helst radiokunskaper.
Vad man sagt i Tyskland;
"Worin unterschieden sich CB- und Amateurfunk?
Im CB-funk wird das Gerät geprüft, im Amateurfunk der Funker"
bör stämma till eftertanke. Amatörradio har sina omfattande friheter och privilegier endast därför att utövarna av tradition anses vara tekniskt kompetenta, och bara friheterna gör att det borde ställas betydligt högre krav på radioamatörer än på yrkesanvändare.
Om man på nytt inte börjar ställa högre krav på amatörradion, så finns det risken för att gamla tankar om att ta bort certifikatproven helt, inskränka frekvensband och effektgränser radikalt samt kräva användning av typgodkänd materiel dyker upp igen hos någon ekonom eller jurist hos PTS, kanske efter att ha jämfört med hur lite besvär man har av ett par-tre tusental användare av 300 kHz runt 69 MHz.
Som det ser ut nu så finns det uppskattningsvis 2500-3000 någorlunda frekventa användare av amatörbanden i SM. Antalet torde minska, eftersom dessa verkar vara äldre än genomsnittet så när ättestupan närmar sig för 50-talisterna får vi ett ganska dramatiskt fall i aktiviteten.
Det är svårt att göra förutsägelser, eftersom demografin inte är helt känd, genom att det inte finns någon koppling mellan Callbooken och folkbokföringen. Ungefär 100 nya per år tillkommer, medan drygt 100 rapporteras gått SK årligen. Sedan tillkommer orapporterade SK, som nog är 50 eller flera. Det är alltså en nettominskning av 50-100 per år, troligen mer.
Den senast fördelningen som jag sett av SSA-medlemmarna är denna,
och det framgår att 10-percentilen ligger runt 45 år. Antar vi att fördelningen gäller även för icke-medlemmar så kan man göra en uppskattning av hur många ur varje åldersgrupp som finns kvar om, säg, 10 år genom tillämpning av aktuarietabeller.
Efter 10 år så är 120 av dagens 80-åringar i livet
ungefär 700 av 70-åringarna
och ungefär 900 av 60-åringarna
Alltså ett "manfall" av 150+450+400 = 1000 hos SSA-medlemmarna, som kan skalas till den övriga populationen med en faktor 2,5 c:a, totalt 2500 under 10-årsperioden eller 250 per år.
Minskningen i totalpopulation blir sannolikt större, så nettoförändringen är minst 1000-3000 eller -2000 vid periodens slut.
Vad detta får för följder i stort är svårt att säga. Både minskande numerär, kvalitet samt aktivitet sänder "fel signaler" till makthavarna.
